Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera
Logga in


Premium

Poltikspecial del 6: "Tala till känslor"

Publicerad: 18 Juli 2017, 11:11
Uppdaterad: 19 Juli 2017, 09:51

10 tips för valseger – del 6 av 10 i Handelsforskarna Erik Modig och Jonas Collianders politikspecial. "Vad är det som driver människors känslor?"


Ämnen i artikeln:

valet 2018Erik Modig

I kommentarer efter Brexit, eller i analyser efter populisters valframgångar förvånas ofta tyckare över att människors röster går stick i stäv med deras egna intressen. På samma sätt som många kommenterar att folk röstar på Trump även om det går att bevisa att han inte presenterar eller baserar sina beslut på sanningen. Det kan vara på grund av agenda-setting, framing, men oftast handlar det om att människor har följt sina känslor i stället för sina åsikter och tankar. När väljare befinner sig i ett negativt känslomässigt tillstånd är det mer sannolikt att de gör val som inte gynnar dem. Då röstar en arbetarklass som vill höras fram en superkapitalist som utnyttjar arbetare. Vad är det då som driver människors känslor?

Om människors basala behov av ekonomisk och fysisk trygghet är hotade, blir valen som påverkar deras framtida situation mer känslomässigt styrande. De negativa känslor detta medför gör också att de så snabbt som möjligt vill lösa situationen. Då kan de drivas mot kortsiktiga val som erbjuder en direkt tillfredsställelse. Uppfyller inte nuvarande system deras behov, kommer de att söka sig till andra alternativ som snabbt erbjuder en förklaring och en lösning även om dessa kanske inte håller i längden. De ger dock en direkt känslomässig tillfredsställelse, vilket är viktigare i detta negativa tillstånd.

När de basala behoven uppfattas som hotade fokuserar väljare även på tydliga förändringar och snabba lösningar och ignorerar komplexa samband. Det finns många som påtalar att digitaliseringen har större påverkan på villkoren för många grupper än exempelvis invandring. Men det är svårt att påverka digitaliseringen samt hitta en möjlig lösning på det problemet. I ett känslomässigt tillstånd går väljare i stället på den enkla förklaringen som kan ge kortvarig förändring och tillfredsställelse.

Även om väljares basala behov är tillfredsställda kan de uppleva negativa känslor. Ofta hör detta samman med att de som grupp inte känner sig sedda och uppskattade för dem de är. Om så är fallet, behöver det inte spela så stor roll hur mycket pengar och trygghet de har. Vi hamnar i ett negativt känslotillstånd i alla fall. Har man på det personliga planet byggt sin självuppfattning på att man är en ansvarstagande förälder eller annan identitet, kan det vara känslomässigt förödande om omgivningen inte bekräftar denna bild. På liknande sätt har vissa väljargrupper byggt en bild av sig själva som deltagare i samhällsbygget. När politiker genom sina handlingar motsäger denna självuppfattning hamnar ett stort antal människor i negativa känslotillstånd även om deras basala behov är uppfyllda. Då kan dessa grupper lätt rösta på partier vars retorik de anser går i linje med deras självuppfattning även om åsikterna i sakfrågor går isär. Detta blir sekundärt till den känslomässiga tillfredsställelsen i att ha fått sin självuppfattning bekräftad, åtminstone för stunden.

Människan är i grunden ett flockdjur. Därför omger vi oss alla med en grupp där vi önskar ingå. Flocken utgör trygghet och en känsla av tillhörighet. Ändrade sociala förutsättningar är därför känslomässigt påfrestande, vilket får många att söka sig till politiska alternativ som lovar att återställa sociala mönster som kanske inte längre finns. För politiker blir det därmed viktigt att förstå den sociala tillhörighet som olika grupper har i syfte att bättre kunna tala utifrån deras värderingar och känslor.

Så gör du

För det första handlar det om att mäta, analysera och uppmärksamma hur befolkningen känner och även anpassa sig därefter. Det är även det många praktiserar. Det handlar om att tala till bönder på bönders vis, som man brukar säga.

Det handlar dock också om att verkligen förstå uppkomsten av problemet och därmed inte bara tala utan också agera. Det finns en risk om man på ett väldigt trovärdigt sätt sympatiserar med en viss väljargrupp men sen tar beslut som går stick i stäv med det som de önskar.

Det är även viktigt att se till helheten och inte lockas att anpassa sig efter högljudda grupper. Att som styrande anpassa sin politik efter vissa väljargruppers känslomässiga åsikter kan dock leda hela samhället mot lösningar som inte fungerar i praktiken.

I det långa loppet måste man även utveckla en politik som tillgodoser alla gruppers basala behov. När detta är uppfyllt bör målet för de etablerade partierna bli att minska olika gruppers känsla av marginalisering och utanförskap, samt genom olika åtgärder stärka människors känsla av social tillhörighet. Att på så sätt motverka negativa känslotillstånd bland väljarna är ett sätt att få dem att börja lyssna på sakargument igen.

Text: Erik Modig och Jonas Colliander


Ämnen i artikeln:

valet 2018Erik Modig

Dela artikeln:

Dagens Medias nyhetsbrev

Missa ingenting från Dagens Media! Prenumerera på vårt nyhetsbrev helt gratis!

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.