Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera
Sök



Premium

Miljonprojekt mot fake news

Publicerad: 22 Januari 2018, 06:30
Uppdaterad: 19 Januari 2018, 14:57

I ett unikt projekt samarbetar fem av Sveriges största mediekoncerner för att minska spridningen av falska nyheter. Men projektet ifrågasätts nu från flera håll.


Fem av Sveriges största medie­koncerner, SVT, SR, Bonnier, Schibsted och NTM, har fått 7,7 miljoner kronor i stöd från statliga Vinnova för att utveckla fyra digitala projekt under tre års tid: Valkollen som ska faktakontrollera påståenden i sociala medier, Faktagranskaren som ska underlätta redaktionernas verifiering av källor, Personaliseringsmotorn som ska matcha innehåll mot användarnas behov och Automatiserad Nyhetsvärdering som ska nyhetsvärdera exempelvis kommunernas diarier.

– Målet är att säkra bästa möjliga förutsättningar för framtidens kvalitetsjournalistik. Det handlar om att dela kunskaper, identifiera utmaningar och bedriva forskning i samarbete med akademiska institutioner, säger SVT:s strateg Johan Lindén, som är projektledare och den som sökt pengar från Vinnova.

Projekten har de senaste veckorna kritiserats på flera ledarsidor. VLT:s politiska redaktör Sakine Madon skriver: ”Faktafel bemöts i fritt meningsutbyte, inte genom att makthavare tar sig rätten att styra information”, och i GP vänder sig Håkan Boström mot ambitionen att motverka filterbubblor i personaliseringstjänsten: ”Information ska med andra ord riktas till medborgarna i akt och mening att påverka deras världsbild, och i förlängningen deras politiska värderingar”, skriver han.

– De har ju rätt till sina åsikter, men de verkar basera dem på ett felaktigt underlag. De har gått igång på vad de tror att det är och inte vad det är, säger Johan Lindén.

Valkollen, faktagranskningen av påståenden i sociala medier, har inspirerats av norska faktisk.no.

– Idén är att i stället för att alla faktagranskar samma saker, så kan man samarbeta. Jag har svårt att se problemet med det.

Johan Lindén tycker att även personaliseringsmotorn har blivit missförstådd.

– Det handlar inte om att ge olika innehåll till olika användare, utan att ge det på olika sätt. Exempelvis finns det en grupp som vill ha länkar, källor och fördjupning, och en grupp vill ha bilder, citat och material att dela.

Andra som ställer sig frågande till projekten är de som inte blivit tillfrågade. Den svenska aktör som utmärkt sig mest när det gäller att granska påståenden i sociala medier är Metros Viralgranskaren.

– Det är positivt att det blir fler faktagranskande insatser i Sverige. Samtidigt känns det lite konstigt att vi inte ens har blivit kontaktade inför det här projektet. Vi har ju erfarenheter som vi kan dela med oss av både kring problem och möjliga lösningar, säger Viralgranskarens redaktör Åsa Larsson.

Hon hoppas också att de fem mediekoncernerna vill ta en mer aktiv roll när det gäller folkbildning kring faktagranskning.

– Vi är en gratistidning utan presstöd och har ändå jobbat hårt med att sprida kunskaper och ta fram material om faktagranskning och källkritik på nätet. Nu går väldigt stora koncerner ihop, och får statligt stöd från Vinnova. Vi hoppas att de också kommer att bidra.

Mittmedia fick nyligen 4 miljoner kronor från Googles ”Digital News Initiative” för att utveckla en personaliseringstjänst.

– Jag har inte hört något om de här projekten än. Personaliseringsprojektet låter väldigt likt vårt. Men vi i Mittmedia är alltid intresserade av att samarbeta med andra. Om de här projekten exempelvis skulle lösa problemen med falska nyheter i samband med valrörelsen, är vi absolut intresserade av att både nyttja, och bidra till kunskapsutbyte och utveckling, säger Thomas Sundgren, som är utvecklingsansvarig för innehålls- och dataplattformar på Mittmedia.

Johan Lindén säger att det inte finns några beslut om vilka företag som ska få vara med och inte.

– De här bolagen har sagt att de vill samarbeta, och vi har inte hört något från någon annan. Vi är öppna att samarbeta med andra.

Kommer även andra företag att kunna använda de verktyg ni utvecklar?

– Det har vi inte tagit ställning till. De bolag som är med förbinder sig till att skjuta in egna resurser, inte minst personal, och det är ju en investering. Vi ska ta fram prototyper, inte produkter, och det handlar i stor utsträckning om grundforskning, där alla så klart kommer att få ta del av forskningsresultaten.

Faktaassistenten

Bidrag från Vinnova: 1 900 000 kronor.

Syfte och mål: Bidra till att stärka förtroendet för den journalistiska nyhetsproduktionen. Den ska vara ett stöd för redaktionen i att hitta balansen mellan en snabb och en trovärdig nyhetsproduktion för de digitala plattformarna.

Förväntade effekter och resultat: Att kunna sätta en standard för vad som krävs när det gäller verifiering i nyhetsproduktion för digitala plattformar, särskilt i samband med snabba och omfattande nyhetslägen som terroristdåd eller naturkatastrofer. Personaliseringsmotor

Bidrag från Vinnova: 1 870 000 kronor.

Syfte och mål: Utveckla en personaliseringsmotor baserad på preskriptiv analys och maskininlärning för identifiering av användarbehov och automatiserad anpassning av nyhetsprodukter. Valkollen

Bidrag från Vinnova: 1 922 586 kronor.

Syfte och mål: Att bygga upp en digital infrastruktur för samarbete mellan nyhetsredaktioner under 2018.

Förväntade effekter och resultat: Att gemensamt kunna faktakontrollera påståenden i sociala medier som relaterar till de svenska valen. Automatiserad Nyhets-värdering

Bidrag från Vinnova: 2 000 000 kronor.

Syfte och mål: Att utveckla en prototyp till en automatiserad tjänst för nyhetsvärdering som kan göra en första värdering av kommuners och myndigheters digitala diarier, utvecklad i nära samarbete med ett antal svenska nyhetsredaktioner.

Förväntade effekter och resultat: Prototyp till applikation.

Axel Andén


Dela artikeln:

Dagens Medias nyhetsbrev