Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Torsdag28.05.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Premium

"Jag ser flera risker – att de rent av sabbar"

Publicerad: 19 September 2017, 11:00
Uppdaterad: 19 September 2017, 09:27

”Jag är inte helt säker på att alla dessa gig-bolag utbildar sin personal tillräckligt, så att de som arbetar med marknadsföring vet vad som gäller och kan ta det ansvaret”, säger Jessica Bjurström, Sveriges Kommunikationsbyråers vd. Foto: Erika Stenlund

SPECIALEN DEL 5 AV 7. Gig-ekonomins frammarsch i Sverige påverkar främst bolag som befinner sig i talangbranschen.


Ämnen i artikeln:

KommJessica Bjurström

Det är grundläggande att den som jobbar med ett visst varumärke klarar av att ta ansvar för i vilken kontext varumärket används – det menar Sveriges Kommunikationsbyråers vd Jessica Bjurström. Hon understryker samtidigt vikten av att de som jobbar med kommunikation och marknadsföring via gig-företag får god tid på sig att utbildas.

– Personligen ser jag flera risker med att sätta mitt varumärke på rocken på någon som kanske bara är inne och jobbar några dagar eller veckor – att de rent ut sagt sabbar någonting som har tagit lång tid att skapa, säger hon.

Jessica Bjurström har ganska länge sett att frilansdelen ökar och menar att både byråer och marknadsavdelningar till stor del redan jobbar i gig-ekonomin.

– Det är inte sällan som byråerna själva fungerar som leverantörer av giggare till marknadsavdelningarna. Kommunikationsbyråerna befinner sig ju i talangbranschen, där människorna i sig blir en affär för byrån. Men att till exempel ha två ledande personer på byrån uthyrda länge kan ju vara problematiskt. Samtidigt kan de komma tillbaka till byrån med förhöjd förståelse för kunden och fräscha idéer.

Jessica Bjurström tror dock att det krävs en ny typ av ledarskap på både byråer och marknadsavdelningar om man ska gynnas av gig-ekonomin. Framför allt handlar det om att ta fram mycket tydligare processer för att säkerställa hur varumärket används.

– Jag tror dessutom att lagstiftaren behöver kliva in i matchen och se över marknadsföringslagen, men också arbetsmarknadslagen. Jag är inte helt säker på att alla dessa gig-bolag utbildar sin personal tillräckligt, så att de som arbetar med marknadsföring vet vad som gäller och kan ta det ansvaret, säger hon, och fortsätter:

– Skulle jag behöva kompetens inom marknadsföring så skulle jag först prata med min egen byrå.

Lars Forseth är vd på Manpower Grou­p, och han säger att gig-ekonomins framfart gör att de klassiska bemanningsbolagen i allt större utsträckning fungerar som kompetensförstärkare till kunderna, snarare än resursförstärkare.

– Tidigare vände sig kunderna till oss om någon var sjuk eller föräldraledig – nu handlar det i stället om att vi sitter på den bästa kompetensen. För de som söker jobb vänder sig till oss för att bygga erfarenheter och utöka sitt cv. I dag ser man det mer än tidigare som ett yrke att vara bemanningsanställd, säger han.

Lars Forseth säger att den nya typ av bolag som växer fram i dag visserligen är konkurrenter, men menar samtidigt att det i princip gäller alla aktörer i dag, i och med att det råder ett ”globalt krig om kompetens”.

– I detta är egentligen även våra kunder konkurrenter – men dem vi främst konkurrerar med är kanske individerna själva.

Att gig-ekonomin driver på frågan om ”det livslånga lärandet”, ser Lars Forseth som en av de mest positiva aspekterna av fenomenet.

– Inom gig-ekonomin är kompetens en färskvara, eftersom den ofta innebär att man byter uppdrag, projekt och arbetsgivare i ganska snabba tidsperspektiv. Samtidigt innebär digitaliseringen och robotiseringen en kraftig strukturförändring, som inte bara betyder att jobb försvinner, utan även att nya tillkommer. Vi måste alla vara beredda på att lära oss nytt för att kunna ta de nya jobben. Det tycker jag är positivt.

Det är när det gäller den enskilda individen som gig-ekonomin i stället kan ha en negativ påverkan, anser Lars Forseth.

– Om man kommer direkt från högskoleutbildning och kliver in i gig-ekonomins verklighet, måste man vara medveten om vad det faktiskt betyder på lång sikt. Sedan är det även en fråga om vad det gör med den svenska modellen över tid, med arbetsmarknadens olika parter. Hur kommer de att förhålla sig till den nya typen av arbetsmarknad? Ska man organisera sig – och vill någon organisera sig?

Amanda Törner

Reporter

amanda.torner@dagensmedia.se

Ämnen i artikeln:

KommJessica Bjurström

Dela artikeln:


Dagens Medias nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.