Facebook tar hjälp av faktagranskare

2017-12-07 07:00  

Facebook tar flera initiativ för att stävja ”fake news” – och kallar till möte om framtida samarbeten. "Hopplöst om Facebook får betalt för att sprida propaganda", säger norska faktagranskaren Faktisk.

I november faciliterade Facebook i Stockholm ett första möte med faktagranskning på agendan.

– Vi ser att det bubblar upp positiva alternativ inom faktagranskning, och vill skapa en arena för att koppla samman dem, säger John Severinson, som är mediepartnerchef på Facebook Norden.

Inbjudna var bland andra Metros Viralgranskaren, Myndigheten för press, radio och tv, Kulturdepartementet och norska faktagranskaren Faktisk. Sociala medie-jätten för även en dialog med de finska och danska faktagranskarna Faktabaari och Tjekdet.

– Vi är en del av ekosystemet och vill lyssna på vad faktagranskarna har att säga. När vi ser initiativ som Faktisk vill vi göra vad vi kan för att stötta dem, säger Facebook-chefen.

När Faktisk startade i mars, var John Severinson en av de första som ringde – vilket förvånade redaktören Kristoffer Egeberg.

– Vi visste inte ens att Facebook hade ett ansikte. John berättade att han ville träffas och att de ville samarbeta med oss, berättar redaktören.

Faktisk benämner sig själva som en oberoende faktagranskare, men finansieras av de norska medieaktörerna TV2, NRK, VG, och Dagbladet.

Under den norska valrörelsen fick faktagranskaren, som en del av samarbetet, tillgång till plattformens egna verktyg ”Crowdtangle”, vilket hjälpte dem att hitta falska påståenden bland Facebooks virala inlägg. Faktisk fick även krediter inför valet som gjorde att de kunde boosta sina egna inlägg kostnadsfritt.

Kristoffer Egeberg beskriver samarbetet med Facebook som avgörande för att kunna nå ut. Han ser det som ett måste för mediehus att förhålla sig till plattformen, eftersom det ofta är där som slaget mellan felaktiga påståenden och faktagranskning utspelar sig.

– De som sprider desinformation använder mycket pengar för att boosta sina inlägg. För oss blir det hopplöst om Facebook får betalt för att sprida propaganda medan vi betalar för att bekämpa den, säger han.

Kristoffer Egeberg hoppas att mötet på Facebooks kontor ska bli startskottet för ett samarbete mellan nordiska faktagranskare, och nämner kunskapsutbyte och gemensamma publiceringssystem som potentiella områden att samsas kring. Han ser också att de nordiska aktörerna har större möjligheter att ställa krav på Facebook om de samarbetar med varandra.

John Severinson beskriver det som en utmaning att falska påståenden ofta sprids mycket snabbare på Facebook än den efterkommande korrigeringen. Han betonar att plattformen varken vill eller ska vara den part som avgör vad som är sant eller falskt. Samtidigt beskriver han hur Facebook korrigerar vad de uppfattar som ”obalanser”.

– I situationer där det finns en obalans kan vi försvaga det skadliga genom att presentera fler alternativ. När det gäller falska påståenden kommer vi att fortsätta titta på lösningar för hur vi kan hjälpa till, säger John Severinson.

Att Facebook gör så, beror enligt honom på en önskan om att ge användarna ett så brett informationsunderlag som möjligt.

Viralgranskarens redaktör Åsa Larsson, som också var på mötet, hoppas på att i framtiden få ta del av det faktagranskningsverktyg som används av plattformen i bland annat USA. Verktyget innebär möjligheten att presentera relaterat innehåll från faktagranskarna bredvid inlägg som flaggats av dem på Facebook.

Åsa Larsson tycker liksom Faktisk att det är positivt att Facebook bjuder in till möte, och instämmer i att ett samarbete mellan nordiska faktagranskare låter som en bra idé. Däremot ställer hon sig frågande till Facebooks sätt att agera demokratisk administratör genom att via ekonomiskt stöd boosta vissa faktagranskares inlägg.

– Det är en komplicerad fråga. Vem ska avgöra vad som är en fejknyhet och inte?, frågar hon sig, och fortsätter:

– Facebook säger själva att det inte är en hållbar lösning i längden att göra så. Men det är ett gott tecken att de adresserar problemet med falska nyheter, säger hon.

Den digitala jätten verkar än så länge inte ha nått något genomslag kring hur de ska lösa problemet, men när de väl gör det så tror Åsa Larsson att de har allt att vinna på att vara så transparenta som möjligt.

Utanför Sveriges gränser hanterar Facebook spridningen av falska påståenden på en rad olika vis. Mediepartners erbjuds ”Crowdtangle” kostnadsfritt, och i vissa länder testas vad Facebook kallar för ”article context”, vilket ger användaren faktakollad bakgrundsinformation om en artikel och dess avsändare. Facebook samarbetar också med IFCN, som är den internationella organisationen för faktagranskning, för att nämna några alternativ.

– Vi ser oss som en plattform för alla åsikter, och är angelägna om att användarna ska kunna lita på det som möter dem hos oss. Det följer emellertid komplexa utmaningar med att vara en sådan plattform. Vi har mycket kvar att göra, och därför har vi bjudit in till samtal med faktagranskare, avslutar John Severinso­n.

Janne Naess

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Dagens Media.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Dagens Media eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Läs även

Åsikter & debatt