Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Måndag12.04.2021

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Premium

De vill skaka om branschen

Publicerad: 12 September 2017, 22:00
Uppdaterad: 14 September 2017, 13:27

Bild 1/3  Rasmus Solholm, vd, och Alexander Åström, marknadschef, på Gigstr, tror att 9–5-modellen snart är utdaterad. Foto: Janne Næss

SPECIALEN DEL 1 AV 7. Flera bolag i den växande ”gig-ekonomin” vill stöpa om marknads- och säljavdelningarna "Vi effektiviserar och luckrar upp den svenska, trögrörliga arbetsmarknaden", säger Alexander Åström, marknadschef på HR-techbolaget Gigstr.


”Den nya typen av arbetsmarknad” – det brukar den så kallade ”gig-ekonomin”, eller ”on demand-ekonomin”, om man så vill, kallas. Ordet ”gig-ekonomi” är sprunget ur musikbranschen, och syftar på hur musiker tar tillfälliga ”gig”.

Fenomenet är egentligen ingenting nytt: Frilansare, konsulter och projektanställda som gör korta gig åt ett företag kan alla klassas som ”giggare”. Men digitaliseringen erbjuder möjligheter för en ny typ av bolag att via appar fungera som mellanhand mellan arbetstagare och kund, och på så vis skräddarsy personallösningar on demand anpassat efter specifika behov.

Enligt en rapport från 2016 som konsultbolaget McKinsey tagit fram, sysselsätter sig 20–30 procent i USA och Europa med någon typ av tillfälliga jobbuppdrag.

Kanske kommer den traditionella 9–5-jobbmodellen snart vara utdaterad. Det tror i alla fall en av de digitala startups som finns i den svenska gig-ekonomin.

– Jag drev ett eventbolag innan, och vi gjorde allt möjligt, exempelvis jobbade vi med Guldknappen och med Lars Wallin. Det var jätteroligt, men samtidigt märkte vi en ökad efterfrågan på personal i våra projekt, säger Rasmus Solholm, vd för HR-techbolaget Gigstr.

Samtidigt berättade eventpersonalen om hur de i många fall bollade upp till fem jobb samtidigt, en inte alltid helt lätt uppgift att sköta på egen hand.

– Om vi kunde skapa en plattform där de här personerna kunde administrera sina jobb själva, och samtidigt få guidning och hjälp på vägen, skulle det innebära att vi skapade ett värdefullt verktyg till den personal vi redan hade, fortsätter han.

Därefter gick det ganska fort – man byggde plattformen Gigstr och lanserade den för drygt ett år sedan. I dag är man aktiv i hela Norden och förväntar sig att omsättningen det första året kommer hamna på över 20 miljoner kronor. Snart öppnar de även kontor i London.

Gigstr fungerar dock inte som en marketplace-lösning som matchar ihop privatpersoner med arbetsgivare. ”Giggarna” är inga egenföretagare, utan anställs av Gigstr, genom vilka de är försäkrade, har kollektivavtal och semesterersättning.

Den främsta fördelen med arbetsmodellen, säger Rasmus Solholm, är att den skapar mer motiverade människor och bättre resultat på arbetsplatsen.

– När vi hyr ut personal till exempelvis ett kundserviceföretag, som ju kan vara en tuff miljö, ser vi fort att kunderna blir mer nöjda. Det tror jag handlar om att giggarna kombinerar uppdragen med annat, det gör att man orkar ge järnet. Senare i veckan kanske man jobbar som bartender i stället, som är någonting helt annat.

Alexander Åström är marknadschef på Gigstr, och lyfter fram drivkrafterna hos den så kallade millennialgenerationen, alltså de födda åren 1980–95, som ännu en av gig-ekonomins grundstenar.

– Giggare är inte människor som gör det här för att de måste, men egentligen vill ha ett fast jobb, som de ofta framställs som när gig-ekonomin omskrivs i medier. Det är människor som vill bygga sin egen arbetsvecka och som är ute efter den typen av flexibel livsstil som vår lösning erbjuder, säger han.

Allra störst intresse märker Gigstr från marknads- och säljavdelningar, där man ser det ökade behovet av flexibilitet som en förklaring.

– På marknadsavdelningarna strävar man i dag mycket efter att göra fasta kostnader till rörliga och hitta nya kanaler. Gig-metoden möjliggör detta. Man kan ta in personal efter behov. Ha säljavdelningar som bara arbetar under de bästa perioderna och få avlastning i stressiga tider.

I en tid när allt mer digitaliseras, och AI tar över expertjobb som exempelvis kodning, tror man på Gigstr att det finns en fördel i att man fostrar en generation som blir mer ”allround”, som kan hoppa mellan olika uppdrag och anpassa sig efte­r olika arbetsplatser.

– Framför allt effektiviserar gig-ekonomin arbetsmarknaden, och luckrar upp den svenska, ganska stela och trögrörliga arbetsmarknaden. Jag tror att vi i Sverige har mer behov av det här än på många andra håll – vi måste få mer rörlighet på arbetsmarknaden, säger Alexander Åström, och fortsätter:

– Samtidigt har vi i Sverige tack och lov ett starkt trygghetsnät, och vi försöker ju jobba mitt i det här – ha kvar tryggheten samtidigt som det måste bli lättare att flytta personal runt i organisationen eller mellan olika organisationer.

Universal Avenue har funnits i ungefär tre år och är i dag verksamt i sju länder: Sverige, Norge, Finland, Storbritannien, Spanien, Grekland och USA. Plattformen parar ihop frilansande säljare med varumärken som vill skala upp sin försäljning, och fungerar på så vis som ett slags förlängning av företagens egna säljavdelningar.

– Vi bygger upp ett globalt distributionsnätverk där vi hjälper små och medelstora bolag som befinner sig mitt uppe i digitaliseringen. Våra säljare kan jobba lite när och var de vill, med vilka varumärken de vill. De går igenom i appen och blir certifierade i sälj generellt, men även i specifika varumärken, berättar Johan Lilja, grundare och vd.

Universal Avenue har just nu ett fyrtiotal aktiva kunder, men har cirka 700–800 varumärken som står i kö för att få ligga på plattformen.

– Jag tror definitivt att intresset hos säljavdelningarna bara kommer att fortsätta öka – man har ofta mål man måste nå, man utvärderar de bästa kanalerna och med heltidsanställda säljare tar det ofta tid att skala upp och ned. Ofta har man dessutom begränsad räckvidd geografiskt, och då bli vi ett bra komplement, säge­r Johan Lilja.

Han pekar dessutom på att gig-ekonomin är en global trend som växer mer och mer, och tror att drivkrafterna som styr folk mot gig-ekonomin bara kommer att öka.

– Det är millennials som vill jobba för ett högre syfte, vara sin egen chef och ha stor flexibilitet när det kommer till arbetstider.

Johan Lilja kan dock se vissa nackdelar med gig-ekonomin:

– För den som jobbar kan det ju vara en personlig sits som gör det svårt, till exempel om man måste ta ett bostadslån och måste kunna visa upp en fast inkomst på en viss nivå för banken. Men som duktig säljare vet du ofta vad du kan leverera och kanske bryr dig mer om höga bonusar än fast lön.

Medan Gigstr nämner klassiska bemanningsbolag som Adecco och Manpower som konkurrenter, säger Johan Lilja att det snarare är företagens egna säljare som man utmanar.

– Fast de flesta ser oss mer som ett komplement. Ur mitt perspektiv gynnar vi båda parter – både dem som säljer och dem som köper.

Amanda Törner

Reporter

amanda.torner@dagensmedia.se

Dela artikeln:


Dagens Medias nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.