Gå direkt till textinnehållet

Bah Kuhnke: ”Jag tror på kärlek”

Hon har varit Sveriges kulturminister i snart tre år. Miljöpartisten Alice Bah Kuhnke är frispråkig – och kändis efter åren som programledare i tv. Här svarar hon på 38 raka frågor om förutsättningarna för svenska medieföretag.

Alice Bah Kuhnke har varit kulturminister i snart tre år – och laddar nu för valrörelsen inför valet 2018.

Hur vill du sammanfatta din tid som kulturminister hittills?

– Framgångsrik, svår och fantastisk.

Vilka tre beslut har varit lättast att fatta?

– 767 miljoner kronor till mer kultur till fler, besked om sänkt digitalmoms och alla satsningar på klimatpolitiken.

Och de svåraste?

– Besluten om förändringar i migrationspolitiken under senhösten 2015.

Hur då svårt? Det var väl bara att stänga gränserna och slänga ut de ensamma barnen?

– Det var ingen i regeringen som tyckte att besluten den hösten var lätta att fatta, tro mig. Men när människor som flytt krig och terror fick sova utomhus och vintern var på väg, samtidigt som de flesta andra länder i EU inte tog samma ansvar som Sverige, så hamnade vi i en ohållbar situation.

Hur skulle du vilja beskriva den svenska medie-, kommunikations- och reklambranschen?

– Det är en av de mest kreativa branscher man kan jobba i, det vet jag eftersom jag har många vänner på olika håll i branschen. De som inte är mitt uppe i den kan kanske förledas att tro att det är en glidarbransch, men de som jobbar i den vet att det är hårt arbete.

– För att lyckas måste man lägga örat nära marken, annars är det svårt att vara framgångsrik. Det gör att de som jobbar där måste kliva utanför sig själva och utgå från hur människor i vitt skilda målgrupper lever, tänker och tycker.

I USA finns några av världens bästa tidningar och tidskrifter. Där görs de bästa biofilmerna och tv-serierna. Broadways teatrar och operahusen är världsledande och succéförfattarna avlöser varandra. Och ändå har de ingen kulturminister, hur hänger det ihop?

– Jag var på den amerikanska östkusten, i Baltimore, i New York och i Washington DC strax innan valet och träffade institutioner och kulturarbetare som kastade lystna blickar på den kulturpolitik som vi driver i Sverige, de delade med andra ord inte alls den romantiserade bild som du beskriver.

– I brist på offentlig finansiering så är det amerikanska kulturlivet i väldigt hög grad beroende av mecenater och finansiering av näringslivet, vilket gör att den kulturella infrastrukturen inte har den bredd som vi ändå har i vårt land. Men det finns förstås flertalet imponerande verksamheter som har blivit oerhört framgångsrika både konstnärligt och finansiellt.

Hur ser du på din egen roll? Vad tillför du svenskt kulturliv?

– Jag har tveklöst sett till att det finns mer pengar till kulturen i vårt land. Vilket i sin tur ger frihet till kulturen och konstnärerna. Efter ett par mandatperioders borgerlig ökenvandring har kulturen fått en revansch.

”Politiker är tråkiga, fula, feta, charmlösa, dryga, korkade och hemska”, berättade du för svenska folket i ditt ”Sommar i P1” 2011. Hur stämmer du in i den bilden?

– Nej, jag sa inte att jag tyckte så, tvärtom. Jag höll ett försvarstal för alla de fritidspolitiker som prioriterar av sin tid för att förändra samhället. För mig är förtroendevald något av det finaste man kan få vara. Om vi vill ha en levande demokrati kan vi inte ha ett samhällsklimat där det är fritt fram att häva ur sig vad som helst om dem som tar på sig förtroendeuppdrag. Jag har träffat folkvalda runt om i landet som inte vågar berätta på middagar att de är engagerade i ett politiskt parti eller har förtroendeuppdrag i kommunen. Förtroendevalda måste kunna känna sig stolta över sitt mandat från väljarna, annars får vi en väldigt liten grupp att välja politiker ur.

Du har själv berättat att du kallades för ”medelklassfitta” redan i unga år, på ett party i Växjö, tror jag bestämt. Vem är du i dag?

– Äldre och klokare. Men fortfarande medelklass.

Näthatet är ju en pest som smittat stora och ofta försvarslösa människor. Inget antivirus i teknikens värld tycks rå på det. Hur har du drabbats?

– Jag har en väldigt privilegierad ställning med ett skyddsnät som många journalister, lokalpolitiker, konstnärer och andra saknar. Jag är rädd för vad hatet och hoten gör med samhällsklimatet och demokratin. Därför kommer vi snart att lägga fram en handlingsplan som ska skydda det demokratiska samtalet och skydda dem som drabbas.

Vilket är ditt råd till dem som smittats?

– Polisanmäl alla hot. Utan siffror och ärenden blir det väldigt svårt för samhället att upprätthålla de lagar som faktiskt finns. Nätet är ingen juridisk frizon där det gäller andra regler och lagar än på torget eller på en middag. Sedan tror jag faktiskt att våra partier kan bli ännu bättre på att hålla rent i debatten och vara goda föredömen. Jag hoppas att nästa års valrörelse kan bli ett trendbrott till ett mer respektfullt politiskt samtalsklimat.

Vi har haft det litet rörigt på medieägarfronten här i landet på sistone. Mats Qviberg gjorde ju ett tappert försök att markera företagsägandets privilegier med att vara den enda som någonsin betalat för en Metro. Hur ser du på den historien?

– Precis som att ägare inte ska ha synpunkter på det redaktionella arbetet på sin tidning så bör jag som politiker inte ha synpunkter på ägarnas kreativa höjd i sina intervjusvar. Däremot tycker jag alltid att det är både allvarligt och anmärkningsvärt när makthavare, oavsett om de är politiker eller finansmän, inte kan hålla sina fingrar borta från verksamheters innehåll. Hur svårt ska det vara att förstå? Vi ska skapa förutsättningar för mer och större frihet. Det gör vi aldrig genom att sätta oss över eller försöka styra över dem som producerar innehåll.

Men varför ska just ägare till medieföretag fråntas makt och kontroll över sin egen, ägda verksamhet och sina produkter?

– För att journalistik inte är vilken produkt som helst på vilken marknad som helst. Det är stor skillnad mellan att granska makthavare och att sälja glass.

Till kulturbegreppet för ett ögonblick: Är design att betrakta som kultur, och i så fall varför?

– Ja, i högsta grad. Varför? Vad menar du? Att vara designer är en konst.

Och dataspel?

– Ja, även om dataspel, precis som form och design, också är mycket annat, bland annat näringslivspolitik.

Och klotter?

– Nej, det beror på. Vad, var, hur och inte minst av vem.

Är nagelskulptur kultur?

– Det beror på sammanhanget, och inte minst hur den som gör det ser på det.

Vad är det för skillnad på klotter och graffiti, förresten?

– Det ska inte jag som politiker avgöra. Jag är expert på att skapa förutsättningar för mer kultur i vårt i land. Jag är inte konstvetare. Däremot finns det experter på våra institutioner som kan ge dig ypperliga svar på den frågan.

Om du skulle försöka att formulera vad som INTE är kultur. Hur skulle den sången låta?

– Den sången skulle inte bestå av vare sig ord eller musik, eftersom det inte är min uppgift att definiera kulturens gränser. Där­emot är det min främsta uppgift att försvara kulturens frihet, oberoende och förutsättningar.

”Jag har svårt att gå igång på DJ:s”, har du sagt. Du vet att årets hetaste medie-DJ-battle utkämpas i Almedalen i år?

– Ja, för två år sedan var jag med och såg till så att vi i regeringen sopade banan med Alliansen. Jag försökte också hjälpa Niklas Svensson till en seger, men jag vet inte om det hjälpte eller stjälpte hans möjligheter till framgång.

Ge mig dina två vackraste strofer ur den svenska poesi­skatten?

– Åh, det finns inte två, de är i tiotusentals. Så du får några ord av Kristina Lugn som ligger mig varmt om hjärtat; ur dikten Du ska få ett panoramafönster:

”Min present till dig

är att du ska tala många

språk och tåla all

slags väderlek.

Du ska få god

markkontakt och

svindlande takhöjd

med stuckaturer.

Du ska få ett liv som

förlåter dig allt.”

… och tre böcker du gärna läser om?

– Per-Anders Fogelströms Mina drömmars stad-serien, Märta Tikkanens Århundradets kärlekssaga och Katarina Taikons Katitzi-böcker, som alla borde läsa för sina barn.

Vaktparaden, eller den beridna högvakten, som de fina kallar den, är det mest otidsenliga Sverige och Stockholm har att erbjuda. Håller du med?

– Nej. Det mest otidsenliga är Långholmens kvinnofängelse. De berättelserna som finns beskrivna där är omtumlande och inte så vackra kapitel i vår historia.

Men vaktparaden, alltså. Tre tyska turister i publiken en vanlig dag, ett trettiotal välutbildade och avlönade musiker. Samtidigt hungrar frilansande trumpetare och tvingas extraknäcka i tunnelbanan för att få mat på bordet. Är det verkligen rimligt?

– Ja och nej. Det är väldigt mycket som behöver förändras. Men inte det att vi med gemensamma medel finansierar kultur. Det ska vi göra mycket av. Däremot behöver jag fortsätta att skaffa resurser och möjligheter för mer kultur till fler, så att både efterfrågan och utbud ökar.

Du gillar din egen höga moral, har jag förstått. Du har talat om att du är ”stolt över din präktighet” och intresserat dig för ”kåta karlars gränslöshet”. Det är något jag inte riktigt får ihop här. Förklara!

– Nej, jag har aldrig sagt så. Jag har där­emot sagt att jag stolt kan bära präktighetens fana i tider när gangsters och kåta karlars gränslöshet är vardagsmat.

Din man har kallat dig för en fullvärdig medlem av Moral Majority. Vad menar han med det?

– Det får du fråga honom … men låt mig säga så här, det var sagt i affekt.

Du är ju gammal sprinterstjärna, bäst i nästan hela Sverige över 100 och 200 meter. Vilket är ditt tips till unga människor i mediebranschen? Vilken är den snabbaste vägen till framgång?

– Jobba hårt. Inte minst med dig själv.

Du har rört dig över vida fält. Skrivit en bok om kronprinsessan Victoria och gjort barnprogram med Kajsa Anka i ”Disneyklubben”. Vad förenar de två?

– Jag intervjuade kronprinsessan för en sisådär 15 år sedan, jag var programledare för ett barnprogram för 25 år sedan, således förenas de båda av att det har hänt en hel del sen dess. Och det faktum att jag är gammal.

Är du rojalist?

– Nej, det är en märklig ordning att födas till ett ämbete. Och till på köpet en inskränkning av den personliga friheten för den som utses till regent.

Men Gud tror du på. Hur ser hon ut?

– Jag tror på kärlek, på att våga sätta mig själv i andra, tredje, femte rummet, att våga ha tillit, till din nästa. Att inte tro att du själv som person måste vara bäst på allt. Så på din fråga om hur allt det ser ut har jag inga ord för. Det är mer en känsla, något abstrakt som jag är alldeles för statsvetenskapligt fyrkantig för att kunna sätta i andra pers-pektiv.

Är Gud god?

– Ja tillit är gott.

När du nu planerar valåret 2018, hur ser din prioritering ut, vilka tre frågor står högst på listan?

– Klimatet, klimatet och kulturen.

BRANSCHEN FRÅGAR ALICE BAH KUHNKE

JEANETTE GUSTAFSDOTTER, vd, Tidningsutgivarna

Hur utformas det framtida mediestödet och vilka ska kunna få det? När planerar regeringen en proposition? Och från och med när ska det börja gälla?

– Vi planerar att lägga en proposition om ett nytt mediestöd före valet 2018, så att det kan börja gälla när det nuvarande löper ut.

Hur ska public service-uppdragets marknadspåverkan hanteras? När får vi en fungerande förhandsprövning? (Public service har hitintills inte anmält en enda tjänst till den obligatoriska förhandsprövningen.)

– Alla frågorna om public service framtid vill jag, och ska jag, hänvisa till den process som pågår mellan riksdagens olika partier i public servicekommittén. Mediepolitiken kräver långsiktighet över mandatperioderna för att förankra och försäkra public service-bolagens oberoende.

Mycket talar för att EU inom kort kommer att låta medlemsstaterna själva bestämma över digitalmomsen. När är regeringen beredd att genomföra förändringen för en sänkt digitalmoms?

– Vi har sagt så snart som möjligt efter att processen inom EU är klar, jag driver på för att den ska bli så snart som möjligt. Det är en absurd verklighet att vi 2017 beskattar digitala publikationer flera gånger högre än papper.

JAN HELIN, Programdirektör, SVT

I dag räknas inte SVT:s utbud digitalt. Saker som produceras i SVT Play eller SVT Nyheter räknas alltså inte mot sändningstillståndet.

När ska SVT börja mätas digitalt?

– Det är en fråga som vi ska behandla inom ramen för det nya sändningstillståndet. Så det ska partierna avgöra i arbetet i den parlamentariska kommittén.

ANNA SERNER, vd, Filminstitutet

Vilken strategi har du för att få dina regeringskollegor att värdera att ge mer pengar till film och annan kultur?

– Samma strategi som har gett oss en ny filmpolitik och stabila förutsättningar för svensk filmproduktion. Bra argument, men framför allt en förståelse för branschens villkor och plats i världen. 

ANDERS ERICSON, vd, Sveriges Annonsörer

De båda Silicon Valley-giganterna Google och Facebook stod förra året för 99 procent av omsättningsökningen på den digitala annonsmarknaden i USA. Hur stor den var i Sverige vet vi inte riktigt, då dessa aktörer är allt annat än transparenta med statistik och siffror.

Hur ska den svenska mediepolitiken mot bakgrund av detta utformas för att de svenska medierna inte ska dö sotdöden?

– Vi vet faktiskt lite mer än ingenting om omfattningen, alldeles nyligen fick vi resultatet av en nordisk studie om hur de digitala annonsintäkterna ser ut för de här jättarna, i relation till mediemarknaden. Den verkligheten känner både jag och publicisterna till.

– Just därför behöver vi arbeta fram ett modernt, verklighetsanpassat medie­stöd. Jag har redan tagit steg i rätt riktning genom att införa ett digitalt omställningsstöd. Vi har sänkt reklamskatten och aviserat att vi kommer sänka digitalmomsen. Stöd och bättre ekonomiska förutsättningar är det största vi kan göra något åt, men det kan inte lösa alla problem, annons­tappet för ett enda år var större än hela presstödet.

LUKAS BJÖRKMAN, chefredaktör, Kamratposten

KP är annonsfri, för att vi på redaktionen bestämt det. Men på Youtube utsätts mycket unga barn för reklam varje dag när de klickar på klipp om leksaker.

Vad tänker kulturministern om det, finns det något sätt att påverka Youtube?

– Vi har en sådan dialog med plattformarna inom ramen för EU-samarbetet. I slutet på maj hade vi senast möte om detta.

JAN HELIN, programdirektör, SVT

I dag räknas inte SVT:s utbud digitalt. Saker som produceras i SVT Play eller SVT Nyheter räknas alltså inte mot sändningstillståndet.


När ska SVT börja mätas digitalt?

– Det är en fråga som vi ska behandla inom ramen för det nya sändningstillståndet. Så det ska partierna avgöra i arbetet i den parlamentariska kommittén. 

<u>bäst på 100 meter</u>

Namn: Alice Bah Kuhnke.

Född: Den 21 december 1971 i Rosengård i Malmö. Uppväxt i Horda, ort i Rydaholms socken utanför Värnamo. Mamma från Småland, pappa från Gambia. Föräldrarna möttes på ett diskotek i Köpenhamn.

Yrke: Sveriges kulturminister sedan den 3 oktober 2014. Miljöpartist.

Karriär: Friidrottsgymnasium på Katedralskolan i Växjö och var en av Sveriges bästa sprinters i sin årgång över 100 och 200 meter. Fil.kand. i statsvetenskap vid Stockholms universitet. Programledare i SVT för bland annat ”Disneyklubben” (tillsammans med Eva Röse och Johan Petersson) och ”Söndagsöppet”. Hon var en av grundarna till tankesmedjan Sektor3 (numera nedlagd). Hållbarhetschef på teknikkonsultbolaget ÅF och generaldirektör för Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor.

Efter tv-karriären var hon anställd som verksamhetschef på Skandia. Mellan 2004 och 2007 var hon generalsekreterare för organisationen Fairtrade (tidigare Rättvisemärkt). I maj 2013 utnämndes hon av dåvarande regeringen till generaldirektör för Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (tidigare Ungdomsstyrelsen).

Förtroendeuppdrag: Alice Bah Kuhnke har haft en rad förtroendeuppdrag. Bland annat som ledamot av Svenska kyrkans kyrkomöte för Partipolitiskt obundna i Svenska kyrkan (POSK), ledamot i styrelsen för Dramaten samt vice ordförande för KFUK-KFUM. Dessutom har hon varit ledamot i Regeringens ungdomsdelegation, Stiftelsen Hela Sverige Artister mot nazister, Konsumentverket, Rädda Barnen, förtroenderådsledamot i Stiftelsen världsnaturfonden (WWF).

Kärlek: Tidigare gift med programledaren Henrik Johnsson. Sedan 2003 gift med skådespelaren Johannes Bah Kuhnke. De har tre döttrar tillsammans.

Bor: I villa i Nacka utanför Stockholm.

Publicerad 2017-07-01 06.00Uppdaterad 2018-04-13 14.14

Ämnen i artikeln:

Dela artikeln: