Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Tips och inspiration

Så jobbar SVT Nyheter för att bli bäst i Sverige på video

Det kan låta självklart, på gränsen till banalt, att Sveriges Television ska vara bäst på rörlig bild. Men att vara bäst på att göra nyheter i tablåsända broadcastformat för tittare i tv-soffan är en sak. Att möta publik i en fyra tums mobilskärm – när de står stressade på bussen – en annan, skriver SVT:s Kristian Lindquist.

Publicerad: 24 november 2020, 14:27

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Kristian Lindquist, digital programchef på nyhetsdivisionen på SVT, berättar om hur SVT Nyheter jobbar med video.

Foto: SVT


Ämnen i artikeln:

SVT

De senaste åren har vi inom nyhetsdivisionen på SVT och våra kollegor på SVTi fokuserat hårt för att lära oss hur vi gör just det. Vårt arv inom broadcast är en enorm tillgång men kan ibland göra det svårt att bryta mot gamla sanningar våga tänka nytt. Så för att kasta av oss gamla föreställningar intervjuar vi användare, gör A-B-tester och har fokusgrupper. Vi mäter vilken video som användarna startar, vad som krävs för att de ska titta klart och analyserar när – och varför – de slutar titta. Vi mäter det mesta som går att mäta och försöker dra slutsatser och skapa nya hypoteser. 

Det finns inga facit att titta på bland andra nyhetstjänster. Och ibland kan det vara frustrerande att vara tidig med nya insikter och lärdomar eftersom det också innebär misslyckanden och motgångar längs med vägen. Det är så vi lär oss. Men engagemanget och villigheten att testa nytt bland våra medarbetare är imponerande.  

Arbete pågår ständigt, varje dag året om, och vi är långt ifrån klara – det blir vi sannolikt aldrig. Men några saker har vi lärt oss: 

 

1. Vikten av tydlighet i löftet 

Vad får jag? Hur lång är videon? Vad kan jag förvänta mig av den? 

Våra medarbetare experimenterar ständigt med nya format. Ett syfte är att publiken tydligt ska förstå vad man kan förvänta sig. 

Bild för bild, vem är, från arkivet och 60 sekunder är några av de format som SVT Nyheter jobbar med för att publiken ska förstå vad den har att vänta.

Här är några av formaten:  

Bild för bild. Ett format där en expert förklarar en händelse eller ett skeende – bild för bild.  

Vem är? Sammanfattar och berättar om en uppmärksammad person i nyhetsflödet. 

Från arkivet. Använder SVT:s rika arkivmaterial för att ge en tillbakablick på nyhetshändelser eller ibland för att kittla nostalgin eller vårt kollektiva minne. 

60 Sekunder. Sammanfattar en nyhet, händelse eller ett skeende på en minut. Ett tydligare publiklöfte är svårt att ge. Inte minst den yngre publiken är tydlig med att längden för all video måste framgå. Annars går det inte att avgöra om man hinner titta på det. Och då låter man hellre bli att starta videon alls.

Förutom att tydliggöra publiklöftet ska formaten ovan hjälpa oss att välja en tydlig: 

 

... 2.Vinkel

Vad är grejen? Vad är så intressant, viktigt eller unikt att det väcker användarnas intresse?  

För om vi lärt oss något är det att ingen startar en video utan vinkel. Varför ska man lägga sin tid på något som inte är tydligt? I en digital nyhetstjänst som SVT Nyheter blir detta plågsamt tydligt. För medan få stänger av en nyhetssändning på tv:n om ett reportage är otydligt vinklat så kommer ingen att starta ett videoklipp med oklar vinkel. Än mindre lägga flera minuter på att se färdigt det. 

Därför är det också viktigt att snabbt etablera vinkeln istället för att långsamt bygga upp mot den. Vi ser också att publiken droppar av och slutar titta så fort en video börjar gå på tomgång eller berätta självklarheter. 

Ibland kan också de rörliga bilderna utgöra själva vinkeln. De är i sig så intressanta eller unika att man måste se dem för att förstå nyheten. Här är två exempel från SVT:s lokala nyheter:  

Här spottar HVB-hemmets personal omhändertagen flicka: ”Jag ska lära dig”

Se videon på den misstänkte bombmannen

 

3.Ljudlöst

Tänker vi att ett videoklipp konsumeras av någon som sitter på bussen och tittar på sin mobil kommer vi garanterat att göra det annorlunda än om vi föreställer oss publiken sittandes i tv-soffan. Till exempel måste klippet fungera ljudlöst eftersom många inte använder hörlurar och ingen vill störa andra med ljud i tysta miljöer.

Kombinationen av ljud, text och tydliga premisser gör oss enklare tillgängligare för alla, även de med olika funktionsvariationer. Att materialet till exempel fungerar ljudlöst är något vi ofta får positiv feedback på från användare med hörselnedsättning. 

 

4. Snabbhet i nyhetslägen

Vi sänder mer, snyggare och snabbare livenyheter än någonsin tidigare via ”SVT Nyheter Direkt”. Vi har en redaktion som är specialister på att hantera plötsliga nyhetslägen. Något som ofta handlar om att gå live inom några minuter och direkt balansera fakta och osäkra uppgifter.

”SVT Nyheter Direkt” är en stomme i bevakningen av pandemin och hanterade vissa dygn upp till tio presskonferenser per dag.

 

5. Vikten av rätt verktyg

Har redaktionen fel arbetsverktyg så blir innehållet ofelbart sämre. System som är bäst för att producera och sända ut stora produktioner i broadcast är inte nödvändigtvis optimala för att göra mer snabbfotad digital video. Att snabbt få upp en live-sändning kan kräva andra lösningar än de som fungerar fint för ett sedan månader tablålagt tv-program.  Här har teknikorganisationen och nyhetsredaktionen på SVT arbetat tillsammans systematiskt för att ge medarbetarna snabbare och enklare verktyg. Väldigt mycket arbete återstår men en hel del har också blivit bättre. 

”Även om vi tagit enorma kliv så finns det gott om utveckling kvar att göra”

Så, har vi lyckats då? Uppskattar publiken vårt digitala videofokus? 

Svaret är att vi har mångdubblat videostarterna och ligger runt 800 000 videostarter per dag. En bra dag ligger vi över en miljon starter (då räknar vi bara starter i nyhetstjänsten SVT Nyheter, starter i SVT Play är inte inräknade). För några år sedan var motsvarande siffra runt 100 000. Samtidigt har vi lyckats att bibehålla höga nivåer för färdigtittningen – det vill säga att publiken ser färdigt hela klippet dom startat. 75 procent av våra startade klipp ses klart.  

Dessa båda mål: starter och färdigtittning fungerar som en sorts ”checks and balances”. Vi vill att publiken ska starta mycket video men även se klart på den.  

Via fokusgrupper vet vi att den yngre publiken uppskattar att vi skildrar hela landet och att vi är trovärdiga och pålitliga. Men de tycker också att vår video har för långsamt tempo och det dröjer alldeles för länge innan vi kommer till saken. Och de anser att tilltalet ofta känns som att det riktar sig till äldre tittare. Så även om vi tagit enorma kliv så finns det gott om utveckling kvar att göra. Dessutom: parallellt med det här arbetet har vi börjat utforska nya sätt att presentera nyheter i systertjänsten SVT Play. Men mer om det arbetet en annan gång. 

Kristian Lindquist
Digital programchef, nyhetsdivisionen på SVT

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Ämnen i artikeln:

SVT

Dela artikeln:

Dagens Medias nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.