Erik Wisterberg: "Därför kan mobilboomen bli en ny intäktskris för medierna"

Det finns en föreställning om att mediehusens trafik bara växer och växer i takt med att vi blir allt mer digitala i vår konsumtion.

Vi ser dem ofta. Skrytartiklar och pressmeddelanden om de sanslösa trafikrekorden.

Och ja, en del växer så det knakar: Mobilen.

Där har vi under de senaste åren sett en explosionsartad utveckling.

Men som Dagens Media nyligen berättade (i nummer #3 2015) hänger annonsintäkterna för mobilen inte med.

Ytorna är mer begränsade.

Det är svårare att ta betalt av annonsörerna.

Exempelvis uppgick Mittmedias mobila annonsintäkter under 2014 till blott 9,5 procent av de totala digitala annonsintäkterna.

Mediejättarna är fortfarande tungt beroende av annonsintäkter från sina vanliga sajter (desktop), som i sin tur oftast inte parerar för tappet av annonsintäkter i print.

Nästa strukturella utmaning, eller kris om man vill måla fan på väggen, kan paradoxalt nog ligga just i mobilboomen.

2011 stod mobilen för 8 procent av den totala internettiden, enligt rapporten "Svenskarna och internet”. 2014 var siffran 29 procent. Den kommer säkerligen att öka ytterligare.

Den stora frågan är om, och i så fall hur mycket, mobilboomen kommer att kannibalisera på webbtrafiken.

Min sammanräkning visar att det redan har hänt.

Siffror från branschens officiella sifferleverantör, Kia-index, visar att tillväxten på de fyra största nyhetssajterna (Aftonbladet, Expressen, DN och SvD) inte bara har stannat av. Trafiken krymper.

Det visar sig när jag räknar ut ett genomsnitt för antalet unika webbläsare per år under perioden 2008–2014.

Aftonbladets desktopsajt nådde sin topp 2011, då sajten i snitt noterade 5,5 miljoner unika webbläsare per vecka. Samma siffra för 2014 är knappa 5 miljoner unika besökare.

Samma sak gäller Dagens Nyheter. Toppen nåddes 2011 (även om 2014 års siffror är väldigt nära).

Expressens trafiktopp återfinns även den under 2011. För Expressens del har jag exkluderat den del av 2014 där tidningen räknar med viralsajten Omtalat, då denna period skulle störa jämförelsen.

Svenska Dagbladet skiljer ut sig genom att tidningens trafiktopp noterades 2013. Men under 2014 backade den genomsnittliga trafiken något.

För annonsaffären är också antalet sidvisningar extremt viktiga, då de är intimt sammankopplade med hur många annonsexponeringar som medierna kan sälja.

Även snittalen för sidvisningarna har gått ned för alla de undersökta tidningarna, med undantag för Svenska Dagbladet. DN:s topp nåddes 2011, Expressens sidvisningar peakade samma år, och Aftonbladets dito nådde sin högsta nivå under 2010.

Aftonbladet och Expressen håller numera sina siffror uppe med hjälp av klickgenererande sajter som Omtalat och Lajkat. Båda kvällstidningarna har fört in dessa trafiksiffror i sin totala redovisning.

Vad som kommer att hända med webbtrafiken i takt med att vi blir allt djupare försjunkna i våra mobiler, och behovet av att öppna en dator blir mindre, är svårt att sia om.

Siffrorna ovan antyder att trafiken redan börjat dala.

Skulle den utvecklingen accelerera, ja, då kan mobilboomen bli en ny intäktskris för medierna.

Denna text är tidigare publicerad i Dagens Medias tidning #4 2015. Du som väljer att prenumerera på Dagens Media får tillgång till tidningens artiklar både på papper och digitalt. Här finns info om hur du som prenumerant läser tidningen digitalt.

LÄS FLER KRÖNIKOR AV ERIK WISTERBERG: