Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Debatt

Sveriges Tidskrifter: ”Alltför få tidskrifter kommer ifråga för presstödet”

Den fria och oberoende journalistiken är viktigare än någonsin. Det är dags att reformera mediestödssytemet, skriver Sveriges Tidskrifters Helle Klein och Kerstin Neld – och ger sju förslag på hur systemet kan förändras.

Publicerad: 4 november 2021, 13:34

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Helle Klein och Kerstin Neld, ordförande respektive vd för Sveriges Tidskrifter.

Foto: Göran Segeholm/Gustav Keiser


Ämnen i artikeln:

Sveriges TidskrifterMediestödKerstin NeldHelle Klein

106 mediebolag får i år dela på 91 miljoner kronor i redaktionsstöd. Upprördheten bland dem som nekats stöd, som exempelvis på anrika tidskriften Affärsvärlden, är förståelig. Alltför få tidskrifter kommer ifråga för presstödet. Det nuvarande mediestödssystemet präglas i grunden av godtycke och gammal dagspresslogik. Det är dags att reformera det. 

Mats Svegfors har haft många viktiga samhällsuppdrag under sin karriär, men nu står han inför sitt livs viktigaste uppgift. Regeringen har utsett honom att i en kritisk tid utreda hur den demokratiska svenska mediemodellen kan räddas.

LÄS ÄVEN: Besvikelse på Affärsvärlden efter uteblivet stöd: ”Inget snack om att vi lever upp till kriterierna”

Den fria och oberoende journalistiken är viktigare än någonsin. Presstödet kom till för att värna mångfalden av tidningar, sedan dess har medielandskapet förändrats i grunden. Press- och mediestöden har inte hängt med i den utvecklingen. 

Försök har gjorts att förändra och modernisera stöden, men våra politiker har missat att tidskrifterna i det nya medielandskapet fått en förändrad roll. Tidskriftsjournalistiken är alltmer nyhetsförmedlande och dagspressen innehåller allt oftare featurejournalistik. Och på nätet suddas gränsen mellan vad som är en tidskrift och en dagstidning ut.  

Inget av detta speglas i kriterierna för hur press- och mediestöden fördelas. I princip allt stöd går till det som kallas ”allmänna nyhetsmedier” som enligt definitionen i §3 i mediestödsförordningen, ska ha ett innehåll bestående av ”allsidig nyhetsförmedling som ger uttryck för ett brett utbud av ämnen och perspektiv samt granskning av för demokratin grundläggande skeden”.  

Tidskrifter står i dag för den ledande nyhetsbevakningen på en rad specialområden och utför ”granskning av för demokratin grundläggande skeenden”. Men i tidskrifters nyhets-journalistik sker bevakningen med djup inom olika ämnesnischer. Exempelvis skulle avslöjanden inom bostadsbranschen inte ha kommit fram om inte Hem & Hyra grävt fram dem eller de livsfarliga arbetsmiljöerna bland migrantarbetare aldrig synliggjorts om inte Dagens Arbete eller Byggnadsarbetaren granskat det framväxande skuggsamhället. De gröna näringarnas perspektiv hade inte belysts om inte tidningen ATL lyft fram dem, och näringslivs-bevakningen hade blivit väsentligt grundare utan Affärsvärlden. 

Detta är bara några exempel på tidskrifter som gör för demokratin angelägen samhällsjournalistik. En vanlig vecka läser 58 procent av befolkningen någon tidskrift. 

Den journalistiska nyhetsförmedlingen inom viktiga samhällsnischer finns idag i tidskriftsbranschen. Men när tidskriftsbranschens affärsmodeller, likt dagspressens, urholkas finns för de flesta tidskrifter inget stöd att söka. I det svenska medielandskapets omvandling riskerar vi inte bara att få vita geografiska fläckar utan även vita ämnesfläckar där stora viktiga samhällsområden kan komma att bli obevakade. 

Därför är det hög tid att reformera mediestöden så att de blir genre- och kanaloberoende. Både tidskrifter och dagspress hör till det mediala ekosystem som demokratin inte kan vara utan.

Distributionen av mediernas pappersupplagor är dessutom ett eskalerande problem. Ännu kan alla medborgare inte ta till sig journalistik digitalt. Ännu råder stor skillnad mellan stad och land, gammal och ung och så vidare. Därför krävs det en god posttjänst som finns i hela landet. 

Postnords försök med varannandagsdistribution borde omgående stoppas och frågan parkeras till dess postfinansieringsutredningen lämnat sitt förslag och alla konsekvenser av varannandagsutdelning noga har övervägts. Om inte en paus sker nu så kommer en stor del av den infrastruktur som i dag finns hos Postnord vara nedmonterad innan utredningen ska vara färdig 2023. 

Möjligheten att då bygga upp den igen kommer att vara begränsad och kostnaden hög. Så får det inte gå till. Om inte staten ser till att distributionen av tidningar och tidskrifter är en samhällstjänst och en infrastruktur som staten i någon form garanterar så riskerar vi att få ett djupt segregerat mediesamhälle framöver.

Röster har höjts gällande momsbefrielse, så kallad nollmoms, för tidningar. Det är ett generellt stöd som är konkurrensneutralt och påverkar affären mellan mediet och brukaren direkt. Den typen av generella branschstöd kan vara bra för att undvika att staten blir en sorts smakdomare. Men om momsbefrielsen skulle begränsas till att gälla enbart dagspress som det tidigare ”kvalificerade momsundantaget ” innebar, skulle detta kraftigt snedvrida konkurrensen. Gärna nollmoms, men då för tidskriftsbranschen likaväl som dagspressen.

Sveriges Tidskrifter ser det som angeläget att reformera mediestöden och uppskattar att kulturminister Amanda Lind tillsatt medieutredaren Mats Svegfors för att komma med sådana reformförslag. För oss är det viktigt att framtida stöd ska vara konkurrensneutrala och de ska ha medborgarnas perspektiv: en mångfald av journalistik, med djup, bredd och geografisk täckning. Sveriges Tidskrifter föreslår därför:

Öppna upp för en modernare definition av vad ”allmänna nyhetsmedier” är så att nyhetsbevakning med djup inkluderas

Låt fem stöd bli två: redaktionsstöd och utvecklingsstöd

Rikta utvecklingsstödet mot små och medelstora aktörer för insatser som ur medborgarens perspektiv utvecklar journalistiken

Avveckla driftstödet 

Avveckla det befintliga distributionsstödet – ge istället Postnord ett samhällsuppdrag med möjlighet att subventionera distribution eller låt staten upphandla tidnings- och tidskriftsdistribution i olönsamma områden

Pausa omgående varannandagsdistributionen

Vid eventuell noll-moms – inkludera alla typer av tidningar och tidskrifter 

Mediepolitiken måste ha fortsatt fokus på att värna den fria journalistiken om den så bedrivs i dagspress eller tidskrift, digitalt eller i tryckt form. För både medborgare och samhälle är det nödvändigt att bekämpa den mediala segregationen och se till att varken vita fläckar geografiskt eller ämnesmässigt breder ut sig.

Helle Klein
Ordförande Sveriges Tidskrifter

Kerstin Neld
Vd Sveriges Tidskrifter

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Dagens Medias nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.