Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Debatt

Sveriges Radio: ”Demoskops argumentering leder tanken fel”

REPLIK. Sveriges Radio svarar Demoskops vd Karin Nelssons efter hennes kritiska debattinlägg om SR:s opinionsundersökningar. ”Karin Nelsson kopplar slumpmässighet till 1930-talet. Det leder tanken fel”, skriver Thomas Björkman och Fredrik Furtenbach, på SR Ekot.

Publicerad: 24 maj 2021, 14:41

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Det handlar inte om hur man tar in svaren utan om urval, skriver Fredrik Furtenbach och Thomas Björkman, i en replik till Demoskop.


Ämnen i artikeln:

Sveriges Radio

Demoskops vd Karin Nelsson kritiserar Ekot för att vi normalt inte nyhetsbevakar företagets undersökningar om till exempel partisympati. Men där sticker inte Ekot ut. Med något enstaka undantag bevakar inte Sveriges stora nyhetsmedier partisympatimätningarna från Demoskop. Flera har en likartad syn på företagets mätmetod.

Ekot har en offentlig policy med kvalitetskrav för de undersökningar som vi rapporterar om i våra nyhetssändningar. En av punkterna innebär att urvalet generellt ska vara slumpmässigt. Ett slumpmässigt urval i en enkätundersökning har fördelen att det har en vetenskaplig underbyggnad, och man kan beräkna till exempel felmarginal och bortfall.

Vi har möjlighet att göra undantag från kravet på slumpmässighet om det finns särskilda skäl, och det finns inget hinder för att resonera om andra mätningar och sätta dem i ett sammanhang i till exempel aktualitetsprogram. Policyn togs fram i samråd med ledande valforskare och statistiker.

Viktigt är också att vi ganska sällan återger partisympatimätningar från enskilda institut, vi brukar i stället regelbundet sammanställa dem.

Demoskop använder inte slumpmässigt urval. I praktiken är urvalet självrekryterat, den som vill säga sitt kan gå med till exempel via en länk under artiklar i Aftonbladet.

Demoskop och andra som gör självrekryterade undersökningar brukar argumentera för att det är nödvändigt: när intervjupersonerna dras slumpmässigt vill många inte vara med och bortfallet blir för stort. Det är starkt förenklat. Det är sant att många institut brottas med bortfall, men i Sverige är det fortfarande fullt möjligt att göra undersökningar med ett acceptabelt bortfall. Sveriges mest välrenommerade undersökningar på samhällsområdet använder slumpmässigt urval, till exempel SOM-institutet och SCB. Sanningen är att det däremot generellt är dyrare.

Ett annat argument från Demoskop är att deras metod skulle vara modern, medan det slumpmässiga urval som deras konkurrenter använder skulle vara gammaldags. Karin Nelsson kopplar slumpmässighet till 1930-talet. Det leder tanken fel. Det handlar inte om hur man tar in svaren, det kan ske till exempel via länkar, sms eller mejl. Det handlar om urval: har opinionsinstitutet valt ut vem som intervjuas eller kan intervjupersonen välja ut sig själv.

Den som regelbundet följer opinionsmätningar kan också konstatera att Demoskop under våren publicerat flera resultat som skiljer sig tydligt från i stort sett samtliga konkurrenter.

Med detta sagt: vi är medvetna om att branschen förändras och vi kommer fortsätta att följa utvecklingen, inklusive debatten om metod.

Thomas Björkman, politikchef SR Ekot
Fredrik Furtenbach, politisk kommentator SR Ekot

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Ämnen i artikeln:

Sveriges Radio

Dela artikeln:

Dagens Medias nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.