Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Debatt

”Svenska medier måste bli bättre på att granska budgetmotioner”

Alltför ofta rapporteras budgetsatsningar okritiskt och utan någon egentlig ekonomisk analys, skriver nationalekonomen John Gustavsson (SD), och ger sina tips på hur journalisterna kan förbättra bevakningen.

Publicerad: 14 juli 2021, 10:50

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Nationalekonomen John Gustavsson (SD) ger sin syn på hur medierna kan förbättra bevakningen av partiernas budgetsatsningar.

Foto: Privat


Regeringskrisen tycks av allt att döma övergå till en budgetkris i höst. I skrivande stund är det osäkert vilket parti eller partier som kommer kunna få igenom sin budget, men med ett år kvar till valet så kan man räkna med att alla budgetmotioner kommer att innehålla en hel del valfläsk. 

Av den anledningen är det särskilt viktigt att Sveriges politiska journalister nu höjer sig ett snäpp inför det som komma skall. Alltför ofta rapporteras budgetsatsningar okritiskt och utan någon egentlig ekonomisk analys. Som nationalekonom är det först och främst tre förbättringar jag vill efterlysa:

Börja räkna procent. Ett stort problem i budgetdebatten är att siffrorna är alldeles för stora för att vanligt folk riktigt ska kunna greppa dem. Det snackas om hundra miljoner hit och två miljarder dit tills gemene man blir snurrig. Därför bör politiska journalister skriva om satsningar och investeringar i procentenheter: Istället för att skriva att ett parti vill satsa sex miljarder mer på polisen, skriv istället att de vill öka polisens budget med 10 procent. Om man som väljare inte vet hur stor satsningen är i förhållande till den nuvarande budgeten blir det ju rätt omöjligt att veta riktigt hur ambitiös satsningen är. 

Börja räkna med inflation. Om en budgetpost ökat med 4 procent under en mandatperiod då inflationen varit totalt 6 procent, så har budgeten i själva verket blivit mindre. Detta bör läsare uppmärksammas på. I tider med hög inflation ökar skatteintäkterna vilket gör det lätt för en sittande regering att göra ”satsningar” lite varstans, som man sedan kan skryta med under valrörelsen. Det är upp till journalister att granska vilka satsningar som faktiskt är stora nog att kompensera för förlusten i penningvärdet. Detta kommer att bli särskilt viktigt nästa år då vi nu ser ut att gå mot högre inflation än vi blivit vana vid. Även oppositionens vallöften bör granskas på liknande sätt: Att lova att höja en budget med 3 procent över en mandatperiod är i själva verket att utlova en minskning eftersom inflationen över fyra år nästan garanterat kommer att äta upp mer än 3 procent av penningvärdet.

Räkna per person. Detta är särskilt viktigt när det gäller satsningar på omsorgen: Det är allmänt känt att vi har en åldrande befolkning, och att den största befolkningstillväxten sker i gruppen som är 80+. Detta måste man justera för: Om antalet mottagare (av hemtjänst, äldreomsorg och så vidare) går upp med 5 procent över en period, samtidigt som budgeten går upp med 3 procent, så har ju anslagen per mottagare faktiskt minskat. Precis som med inflation så kan många till synes ambitiösa satsningar framstå som mycket mer blygsamma när man tagit hänsyn till befolkningsutvecklingen i den berörda gruppen. 

På samma sätt bör media i möjligaste mån också, utöver att rapportera om det totala beloppet som satsas, även berätta hur mycket en viss satsning ger per person: Att exempelvis satsa 100 miljoner på grundskolan låter kanske mycket, tills man inser att det i slutändan bara rör sig om knappt 100 kronor per skolbarn.

Alla dessa förändringar skulle gå en lång väg i att tvinga partierna att faktiskt vara ärliga med vilka områden och grupper man vill prioritera, och med hur mycket. Idag är det hög risk att väljare får intrycket av att politiker lovar mer än de faktiskt gör. När man sedan upplever att exempelvis välfärden inte blir bättre trots alla ambitiösa ”satsningar” man läst om, så känner man sig sedan med all rätt lurade, vilket i sin tur göder politikerförakt och misstro, vilket ironiskt nog ju i det långa loppet drabbar politikerna själva. Det ligger således i allas intressen att media på allvar granskar satsningarna i budgetmotionerna som läggs i höst, och jag hoppas att Sveriges journalister antar utmaningen.

John Gustavsson (SD)
Filosofie doktor i nationalekonomi

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Dagens Medias nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.