Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Debatt

Smartclips vd i öppet brev till nya kulturministern: Tre akuta områden kring techgiganterna att ta tag i direkt


När techgiganterna debatteras är det lätt att fastna i skattefrågan, som visserligen är viktig, men svår att lösa. Det skriver Halvard Kristiansen, nordisk vd på Smartclip, och listar några områden på techområdet som han menar att kulturministern bör ta tag i direkt.

Publicerad: 30 november 2021, 14:02

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

”Ironin är total i att vi i Sverige har Konkurrensverket som synar och godkänner alla medieförvärv samtidigt som plattformarna tillåts dominera världen utanför våra nordiska medieregleringar”. Det skriver Halvard Kristiansen, nordisk vd på Smartclip.


Ämnen i artikeln:

Jeanette GustafsdotterSmartclip

Hej Jeanette,

Grattis till nya jobbet som kulturminister! Mycket för dig att ta tag i framöver, men en av frågorna kommer säkert att handla om de stora techgiganterna?  Du har säkert sett norska kulturministerns Anette Trettebergstuens uppmaning. Det är ett fantastiskt bra initiativ och jag hoppas du är intresserad?

När techgiganterna debatteras är det lätt att fastna i skattefrågan, som visserligen är viktig, men svår att lösa. Därför vill jag gärna tipsa om några andra områden som är mer akuta och kanske enklare att ta tag i?

1. Vilket ansvar har jättarna för det som publiceras?
Vi beskriver Facebook och Google som plattformar och frågan är då vilket ansvar har en plattform för själva innehållet? Jag tycker att vi i stället borde se dem som distributörer. De producerar inget eget innehåll, utan möjliggör konsumtion av andras innehåll genom sin tekniska lösning. 

Detta är intressant om vi jämför med distributörer i den traditionella världen (TV) som enligt innehållsreglerna för radio och TV har ett tydligt ansvar för vilket innehåll som visas via deras teknik. När techjättarna gång på gång visar klipp av eller livesänder förfärliga grymheter landar deras försvar alltid i att de är en plattform som inte ansvarar för det som visas... Här ska det bli väldigt intressant med ett förtydligande i de nordiska länderna om de är ansvariga för publicering eller inte – och i så fall på vilket sätt de hålls ansvariga. Eftersom samma jättar vid upprepade tillfällen blockerar artiklar eller liknande från redaktörsstyrda medier, vilken roll har de då? Publicist, plattform eller media? Här behövs ett gemensamt ställningstagande från de nordiska länderna. Under det svenska valet 2018 visar det sig att Facebook blockerade ett populistiskt högerparti som försökte utnytta algoritmerna. Man kan tycka vad man vill om partiets åsikter, men det ställer den demokratiska principen på sin spets. ”Jag håller inte med om vad du säger, men jag är beredd att gå i döden för din rätt att säga det.” 

LÄS OCKSÅ: Jeanette Gustafsdotter blir ny kulturminister – branschen välkomnar beskedet

2. Utnyttjande av en marknadsdominerande position.
Det är ingen hemlighet att Google har dömts för detta och inte är rädd för att utnyttja sin marknadsdominans generellt. Mindre känt är att deras agerande är så effektivt att det dränerar nationella medier, utan att någon höjer på ögonbrynen för deras dominerande ställning.

Deras dominans ligger i att de så klart är väldigt viktiga för annonsörer när de optimerar eller utvärderar sina medieköp.

På mediesidan har de väldigt effektiva produkter, och många annonsörer måste ha med dem som en del av marknadsmixen. Att som kampanj inte använda deras produkter vore som att elda för kråkorna, eftersom kampanjen utan dem inte blir synliga på sökningar.

De har givetvis också bestämt att enda sättet du kan köpa produkterna på är genom deras egen inköpsplattform (DSP), vilket så klart ger denna plattform en otroligt dominerande ställning.

Även här vore det intressant med ett förtydligande från de nordiska regeringarna. Här har vi en aktör som genom sin marknadsdominans har kontroll över annonsörerna, media och inte minst pengarna.

Det kan jämföras med att gamla Televerket skulle ha kontroll över alla kunder, alla transaktioner, är leverantör av alla andra teleföretags erbjudanden till konsumenter, samtidigt som de är börsnoterade utomlands och dessutom har egna kommersiella intressen i landet.

Ironin är total i att vi i Sverige har Konkurrensverket som synar och godkänner alla medieförvärv samtidigt som vi tillåter plattformar totalt dominera världen utanför våra nordiska medieregleringar. Och det eftersom de inte är media (om inte någon hittar en påse med reklampengar, för då blir de media igen.)

3. Dränering av demokrati. 

Det går inte att undvika skattefrågan, men skatten i sig är i mina ögon inte det största problemet, utan hur dräneringen påverkar lokala mediers roll som demokratins hörnsten.

Globala aktörer försöker påverka vilka frågor som dyker upp på agendan nationellt, samtidigt som de dränerar lokala aktörer på reklampengar. I förlängningen leder det till att lokalmedia blir mer beroende av presstöd, som i sin tur kommer från en budget finansierad med skattepengar.

När techjättarna inte bidrar med skatter blir det dubbelt fel. De tömmer först konton för media, skickar räkningen till regeringen och frånsäger sig sedan allt ansvar för den demokratiska hörnstenen – eftersom de är plattformar.

Som du ser finns det mycket att ta tag i och min största önskan är att du och övriga nordiska kulturministrar vågar ta tag i grundfrågan. Ska vår demokrati i längden vara delvis listad i USA eller inte.

 Jag pratar gärna igenom över en fika om du har tid?

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Dagens Medias nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.