Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

fredag07.05.2021

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Debatt

Gratistidningarnas förening: Ett nytt mediestöd måste konstrueras med medborgarna i fokus

Gratistidningarnas förening stöder TU:s ambition att reformera mediestöden, men vill inte se ett kvalificerat momsundantag för läsarintäkter. I stället bör ett nytt mediestöd konstrueras med medborgarna i fokus, menar branschorganisationen.

Publicerad: 27 april 2021, 12:40

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

”Reformen måste utgå från samhällets behov av granskande lokal journalistik – inte utifrån mediehusens egna val av affärsmodeller”. Det skriver Gratistidningarnas förening, där Ann-Louise Kleen är ordförande.


Ämnen i artikeln:

Mitt iGratistidningarnas förening

Branschorganisationen Gratistidningarnas Förening stöder TU:s ambition att reformera mediestöden – och framför allt driftstödet – som i dag tar cirka 70 procent av budgetramen. Detta stöd har flyttats från mindre, lokala tidningar till storkoncerner i takt med att dessa fått nya ägare. Vi stöder dock inte en reform med ett kvalificerat momsundantag för läsarintäkter där pengar på nytt öronmärks och främjar ägarkoncentration i än större utsträckning. Gratistidningarna anser i stället att ett nytt mediestöd måste konstrueras med medborgarna i fokus.

Gratistidningarna har under flera år hävdat att presstödet som infördes för att skapa mångfald bland medier och åsikter med tiden utvecklats till att premiera motsatsen.  Vid stödets instiftande fanns en stor del förenings-, organisations-, stiftelse- och familjeägda tidningar med lokal förankring runtom i landet. I dag kan vi konstatera att ägarkoncentrationen i medierna har utvecklats i helt motsatt riktning och nästan alla landets betalda tidningar ägs av fem stora koncerner. I de flesta fall äger också samma koncern både första och andra tidningen på samma ort. Under de senaste åren har dessa skattemedel dessutom premierat en mindre upplaga och färre läsare. En mediestödsreform är därför viktig och måste stimulera alla som i dag bedriver nyhetsjournalistik – oavsett affärsmodell.

”Reformen måste utgå från samhällets behov av granskande lokal journalistik – inte utifrån mediehusens egna val av affärsmodeller”

Ett nytt mediestöd måste konstrueras med medborgarna i fokus, där incitament finns för ökad mediemångfald och även minska risken för lokala nyhetsöknar i framtiden.

Stödet bör formas till godo för lokaldemokratin och skapa möjligheter för medier att förse medborgarna med nyheter och fakta. Forskning visar att ju mer nyheter man läser desto mer samhällsengagerad blir man. Ett stöd måste därför konstrueras så att det kommer hela folket till nytta i stället för de få som väljer, eller har möjlighet, att betala för en prenumeration.  

Reformen måste utgå från samhällets behov av granskande lokal journalistik och inte utifrån mediehusens egna val av affärsmodeller.

Gratistidningarna anser att hela mediestödet bör reformeras och föreslår ett framtida mediestöd som vilar på tre ben:

 

1. Skapa journalistik

De lokala journalisterna är tillsammans med journalisterna på nationella medier och public service ryggraden i den svenska samhällsbevakningen. Utan denna bevakning riskerar demokratin i landet att försvagas både nationellt men framför allt lokalt. 

2. Förmedla och distribuera journalistik

Lika viktigt som det är att skapa journalistik är det att tillgängliggöra den för medborgarna. Ett stöd för att förmedla och distribuera journalistik är således en avgörande faktor för att säkra tillgången av nyheter till landets befolkning.

3. Utveckla journalistik

Gratistidningarna föreslår att ett utvecklingsstöd ersätter innovationsstödet samt stödet för lokal journalistik i svagt bevakade områden. Detta utvecklingsstöd ska även möjliggöra för andra typer av projekt inom medieutveckling som kan behövas i framtiden och kan omfatta såväl geografiska områden som andra aktuella utmaningar för att läsarna/tittarna/lyssnarna skall kunna möta nyheter och medier på deras villkor. 

 

Gratistidningarnas Förening föreslår därför:

Att det befintliga redaktionsstödet förstärks och byggs ut för att möjliggöra skapandet av journalistik

Att kostnader för distribution/förmedling av journalistik får utgöra del av kostnadsunderlaget i redaktionsstödet för att säkerställa medborgarnas möjlighet att del av journalistiken

Att innovationsstödet och stödet för svagt bevakade områden ersätts av ett utvecklingsstöd. Tidsbegränsa projekten till förslagsvis tre år. Därefter kan tidningar med utvecklingsstöd för svagt bevakade geografiska områden söka redaktionsstöd för aktuellt utgivningsområde.

Till sist. Det samlade Mediestödet utgör i dag ca 100 kronor per medborgare. Målsättningen med ett framtida mediestöd bör vara att så mycket som möjligt av denna hundralapp ska nå tillbaks till varje medborgare i form av nyhetsjournalistik för alla. 

 

Styrelsen Gratistidningarnas Förening

Ann-Louise Kleen, Din Lokaltidning Sandviken
Gustav Hjalmarson, Mitt i Stockholm
Åsa Brage, Östgötatidningen
Patrik Staflin, Nacka Värmdö Posten
Jessica Gustâv, Östra Sörmlands Posten
Joakim Ormsmarck, BjäreNU
Cecilia Peterson, Lokaltidningen Växjö
Patrik Vincent, Mitt i Stockholm

 

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Dagens Medias nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.