Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Debatt

Gratistidningarna: Landets politiker måste agera när redaktionsstödet blir till småsmulor

Att gratistidningarna ska nöja sig med smulorna som blir kvar efter att redaktionsstödet länsats av driftsstödet är varken demokratiskt eller rättvist mot medborgarna, skriver Ann-Louise Kleen och Dennis O Krook på branschorganisationen Gratistidningarna, och föreslår en ökning av redaktionsstödet med 500 miljoner.

Publicerad: 12 november 2021, 08:41

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

"Det nyligen beslutade redaktionsstödet infriade långt ifrån gratistidningarnas förväntningar”, skriver Gratistidningarnas branschorganisation Ann-Louise Kleen, ordförande Dennis O Krook, projektledare.


Ämnen i artikeln:

Mediestöd

Onsdagen den 27 oktober meddelades vilka redaktioner som erhåller redaktionsstöd för 2021 och i vilken omfattning. Totalt delades 91 miljoner ut. Dessa fördelades enligt nedan:

74 miljoner kronor fördelas mellan 57 dagstidningar

11 miljoner kronor fördelas mellan 97 gratistidningar

(33 mediehus med totalt 97 tidningar)

7 miljoner kronor fördelas mellan 22 webbtidningar

1 miljon kronor fördelas mellan 3 radio- och tv-kanaler

LÄS OCKSÅ: Kartläggning: Kraftigt sänkt mediestöd 2021 – så mycket får samtliga medier

”Antingen måste stödanslaget ökas avsevärt eller så måste redaktionsstödet stöpas om till ett rättighetsstöd”

I beskrivningen av stödet står det att ett allmänt nyhetsmedium kan få upp till 75 procent av dess redaktionella kostnader. För flertalet gratistidningar som erhöll stöd landade stödet på 8-10,5 procent. Alltså långt under de 75 procent som står angivna i beskrivningen och endast 3 procent av den totala mediestödsbudgeten. Detta visar tydligt på att stödanslaget antingen måste ökas avsevärt eller så måste redaktionsstödet, på samma sätt som driftsstödet, stöpas om till ett rättighetsstöd.

De 97 gratistidningar som mottog redaktionsstöd har en gemensam upplaga på 2,9 miljoner exemplar varje vecka, vilket innebär att nästan 3 miljoner medborgare får ta del av dessa tidningars lokala nyheter varje vecka. Därmed fick varje medborgare tillbaka 3,80 kronor av sina skattepengar genom stödet. 

I grova tal har läsarna i de 1 380 000 hushåll som prenumererar på en dagstidning som mottagit drifts- och distributionsstöd fått tillbaka 554 kronor av sina skattpengar. Press- och mediestödet ska självklart finansiera journalistik, men lika viktigt är det att den journalistiken görs tillgänglig för så många medborgare som möjligt, och inte endast en exklusiv skara bland medborgarna.

Lokal journalistik är en viktig samhälls- och demokratifråga! Den berör samtliga medborgare oavsett kön, ålder, etnicitet eller utbildning och det är därför viktigt att mediestödet fördelas på ett sätt som tillgängliggör den mediestödda journalistiken till den breda allmänheten. I väntan på resultatet av en ny medieutredning är det därför viktigt att redaktionsstödet tillförs tillräckliga medel så att de redaktionella satsningar som görs lokalt till följd av det utlovade stödet också delas ut i förväntad grad. För att uppnå detta anser Gratistidningarna att redaktionsstödet behöver tillföras minst 500 miljoner.

Det är en stor risk att låta samhällsviktig lokaljournalistik vara konjunkturkänslig och landets politiker behöver således fundera på vad demokratin får kosta.

 

Gratistidningarnas branschorganisation
Ann-Louise Kleen, ordförande
Dennis O Krook, projektledare

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Ämnen i artikeln:

Mediestöd

Dela artikeln:

Dagens Medias nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.