Debatt
Gratistidningarna i öppet brev till kulturministern: ”Utan ett fortsatt stöd kommer många bli utan lokaltidning”
Regeringen behöver skyndsamt tillföra medel till redaktionsstödet, skriver Gratistidningarnas Branschorganisation i en debattartikel. Och i stället för att införa nya krisstöd bör de stöd som finns på plats leva upp till den uttalade ambitionen.
Publicerad: 1 februari 2022, 12:41
Det här är opinionsmaterial
Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.
Gratistidningarnas Branschorganisation, där Dennis O Krook och Ann-Louise Kleen sitter i styrelsen, ser två viktiga funktioner behöver säkerställas för att hjälpa den lokala journalistiken i rådande krisläge.
I dag den 1 februari var det tänkt att ansökan för redaktionsstödet till drygt 160 oberoende lokala tidningar runtom i landet skulle öppnat. Men så blir det inte, det finns inga pengar att dela ut.
Redaktionstödets syfte är enligt mediestödsförordningen (2018:2053) att ”stärka demokratin genom att främja allmänhetens tillgång till oberoende nyhetsförmedling i hela landet via en mångfald av allmänna nyhetsmedier med redaktionellt innehåll av hög kvalitet”. I samma förordning står att finna att stöd kan lämnas med upp till 75 procent av de redaktionella kostnaderna för allmänna nyhetsmedier. Under 2021 räckte 91 miljoner till mellan 8 och 12 procent av de redaktionella kostnaderna för en lokal gratistidning. Pengar som finns till förfogande under innevarande år är, enligt MPRT, cirka 4 miljoner. Aldrig förr har Mäster skräddares berättelse med uttrycket ”det bidde ingen rock, byxor, väst eller vantar – de bidde ingenting” passat bättre. Fyra miljoner i stället för 91 skulle innebära att i stället för de ursprungligen tänkta 75 procenten av de redaktionella kostnaderna, skulle de lokala redaktionerna få 3 till 5 promille under 2022. Gratistidningarna är väl medvetna om att direktiven säger ”upp till 75 procent” och att stödet ges i mån av medel. Men ambitionen från staten kan knappast ha varit att lämna stöd med 3–5 promille av de redaktionella kostnaderna. Bara kostnaderna för att administrera ett sådant stöd skulle överstiga stödbeloppet många gånger om. Nu behöver regeringen skyndsamt tillföra medel till redaktionsstödet i en extra vårändringsbudget med omkring 600 miljoner.
”Aldrig förr har Mäster skräddares berättelse med uttrycket 'det bidde ingen rock, byxor, väst eller vantar – de bidde ingenting' passat bättre”
Kulturminister Jeanette Gustafsdotter och kulturdepartementet måste ta ansvar för situationen träffa branschorganisationerna och samtala om lösningar i krisen för att undvika att berättelsen om mäster skräddare upprepas för de lokala tidningarna och kraftigt decimerar den lokala journalistiken till medborgarna.
Redaktionsstödet i sin nuvarande lydelse är dessutom menat att vara ett stöd i tider då samhället är i ett ”normaltillstånd”, där annonsmarknaden fungerar och behovet av lokalinformation är normalt. Så är inte fallet i och med fjärde vågen av restriktioner som kraftigt begränsar många verksamheter som i sin tur då avstår investeringar i annonsering. På så sätt drabbas den lokala journalistiken direkt av restriktionerna. Samtidigt är nyhetsbehovet fortsatt stort, värdet av lokala nyheter som motpol till desinformation i sociala medier större än aldrig förr, och behovet antas öka i och med det valår som vi är inne i. Om inte medel tillförs redaktionsstödet i detta läge riskeras det tidigare mediepolitiska arbetet varit förgäves och valåret 2022 bli ett val med betydligt lägre redaktionell bevakning på många orter runtom i landet. Därtill riskerar medborgarna att här och där helt förlora sin lokala tidning med de unika lokala nyheter som finns endast där.
LÄS OCKSÅ: Mediestödet under förändring – så ser partierna på utredningen
Gratistidningarna ser två viktiga funktioner behöver säkerställas för att hjälpa den lokala journalistiken i rådande krisläge:
1. Att det skapas lokal journalistik och relevant information i krisen
2. Att denna journalistik och information når samtliga medborgare demokratiskt
Gratistidningarna anser därför:
Att ytterligare pengar måste tillföras redaktionsstödet
I stället för att införa nya krisstöd bör de stöd som finns på plats leva upp till den ambition som är uttalad. Gratistidningarna anser att redaktionsstödet behöver tillföras ytterligare cirka 600 miljoner mot de cirka 91 som tilldelades under 2021.
Detta skulle möjliggöra att redaktionsstödet uppnår en del av regeringens ambition om 75 procent av de redaktionella kostnaderna. Redaktionsstödet är även redan aviserat till mediehusen och medför inte heller att helt nya stöd och förordningar behöver utformas av myndigheten.
Att tillföra medel till redaktionsstödet är dessutom en viktig åtgärd för förutsägbarheten i mediestödet. Att tidningar bemannar upp och ned på redaktionen beroende på huruvida det finns pengar kvar till ett redaktionsstöd är inte rätt vare sig mot de journalister som ska jobba under de premisserna eller läsarna ute i landet som förväntar sig en lokal bevakning av ”sin” tidning.
Utan ett fortsatt stöd under corona-krisen kommer många av landets medborgare bli utan sin lokala tidning och många kommuner kommer att få avsevärt mycket mindre, och några riskerar att bli helt utan, lokal journalistik.
Styrelsen för Gratistidningarnas Branschorganisation GTF
Ann-Louise Kleen, ordförande
Dennis O Krook, projektledare
Det här är opinionsmaterial
Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.