Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Debatt

”Dags att avveckla statliga stöd till medier”

Publicerad: 28 juni 2021, 08:26

”Det politiska beslutsfattare i riksdag och regering bör fundera på är varför vi, i en tid när allt färre läser papperstidningar, ska ha ett driftsstöd som ensidigt går till en viss typ av medier”, skriver Linda Palmgren.

Foto: Janne Næss

Bauer Medias vd Linda Palmgren menar att stödsystemens utformning visar att det saknas politisk förståelse för hur konkurrensen på mediemarknaden fungerar.


Ämnen i artikeln:

Linda PalmgrenBauer Media Group

Just nu pågår en livlig debatt om press- och mediestöden. Under våren har exempelvis TU och Moderaterna krävt att presstöden ska bytas ut mot nya stödåtgärder men bristen på nytänkande är slående. I stället för att tänka ut nya bidragslösningar för tidningar borde vi fundera på varför staten ska finansiera stora medieföretag.

LÄS ÄVEN REPLIKEN FRÅN TU: ”Bauers förslag skulle slå ut samhällsviktig lokaljournalistik”

Att stöd till medier diskuteras just nu är naturligt. Dels för att det undantag från EU-regler som ligger till grund för press- och mediestöden löper ut 2023, dels för att stöden blivit allt dyrare under pandemin. I vårens budget höjdes presstödet med ytterligare 100 miljoner kronor. Mer skattepengar än någonsin går rakt till stora medieföretag som mediestöd.  

De första formerna av direkta presstöd infördes på 1960-talet som ett led i att säkra mediemångfalden. I dag är verkligheten en annan. Det pågår just nu en mycket snabb digital omvandling av medier, driven av konsumenternas förändrade vanor och nya tekniska möjligheter. Mycket av de nyheter, den samhällsdiskussion och den debatt vi tar del av förmedlas av andra plattformar än tryckta tidningar. Gränserna mellan olika medier blir allt otydligare liksom gränserna mellan olika typer av innehåll. Det politiska beslutsfattare i riksdag och regering bör fundera på är varför vi, i en tid när allt färre läser papperstidningar, ska ha ett driftsstöd som ensidigt går till en viss typ av medier.

LÄS ÄVEN: 1,5 miljarder i statligt stöd – här är mediehusen som kammar hem mest

Det nya redaktionsstödet under pandemin är talande för hur staten i dag prioriterar. De fyra största mediehusen kvitterade ut 80 procent av det nya redaktionsstödet – totalt 397 miljoner kronor. 2020 fick dessa fyra dominerande mediebolag ett samlat press- och mediestöd från det offentliga om över en miljard kronor. Under våren har dessa bolag, ett efter ett, redovisat rekordvinster för 2020. Detta är orimligt och måste ses som ett allvarligt systemfel.

”Kommersiell radio betalar årligen hundratals miljoner till staten bara för rätten att sända radio”

Stödsystemen visar att det saknas politisk förförståelse för hur konkurrensen på mediemarknaden fungerar i dag. Mediemarknaden kan inte längre betraktas som en rad olika från varandra skilda medieslag som behandlas radikalt annorlunda. I dag slåss alla medieaktörer med alla om samma läsare, lyssnare och tittares uppmärksamhet och om samma annonsörers pengar. 

Vi som verkar inom kommersiell radio betalar årligen hundratals miljoner till staten bara för rätten att sända radio. Det gör vi samtidigt som andra medieslag får betalt för att verka. Radio är i dag det enda medieslag som är nettobetalare till staten.

Annonspengar går dessutom i minskande grad till svenska medier och i ökande grad till globala techjättar som Google, Youtube och Facebook. Varför dessa plattformar, som inte bidrar med något redaktionellt innehåll, på olika sätt gynnas jämfört med medier som producerar innehåll i Sverige för en svensk publik är den stora mediepolitiska frågan.  

Ett aktuellt exempel på detta fenomen är den utredning om spelreklam som just nu ligger på regeringens bord. Utredningen föreslår ett förbud mot att sända spelreklam mellan klockan 6 på morgonen och 21 på kvällen – men bara i svensk radio, tv och poddar. På till exempel Facebook, Youtube och Google föreslås inga begränsningar. Om förslaget blir verklighet skulle det innebära att staten aktivt medverkar till att styra över än mer annonspengar från medier som verkar i Sverige och som producerar redaktionellt innehåll här, till internationella plattformar utan publicistiska ambitioner eller ansvar.

En ofrånkomlig effekt av omfattande mediestöd är att staten värderar vilket innehåll som ska få stöd och vilket som inte ska få det. Detta är en farlig väg som lätt kan leda helt galet. Utgångspunkten för det offentliga bör vara att underlätta för – men inte stödja – medier. Stöd motverkar oberoende, cementerar gamla strukturer och snedvrider konkurrensen, vilket de växande stöden till tidningshusen utgör ett tydligt exempel på. 

Det finns redan ett mycket omfattande system för staten att försäkra medborgarna tillgång till innehåll som bedöms som viktigt för demokratin, i form av SVT, Sveriges Radio och UR. Det bör vara statens enda engagemang på mediemarknaden. 

Nu är det dags att sluta lappa och laga bland stöd och avgifter. Rätt väg framåt är att avveckla press- och mediestöden, avveckla skadliga licensavgifter och säkerställa att även internetplattformarna får samma villkor som andra annonsfinansierade medier. Då kan politiken skapa en jämlik konkurrenssituation på den moderna mediemarknaden.

Linda Palmgren, vd Bauer Media

Notering: Dagens Media har sökt kulturminister Amanda Lind som avböjer en replik. 

 

Dela artikeln:


Dagens Medias nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.