Tema: Mediepolitik – valåret 2022

Den förre näringsministern och socialdemokraten Björn Rosengren tycker att det bör prövas vilka de ekonomiska vinsterna av att slå ihop SR, SVT och UR kan bli.

I höst är det val och vilka som tar makten avgör förstås mediepolitikens utveckling. Dagens Media har därför tagit tempen på partierna – och pratat med branschen om vilka politiska frågor som kommer att bli viktiga framåt. Här hittar du samtliga artiklar från veckan som har gått.

SD behåller initiativet i frågan om public service. Politiker som käbblar utan att få något gjort. Det är Jan Schermans erfarenhet av mediepolitiken genom åren. När starka medier som bäst behövs ser han högern sätta in en offensiv.

Konflikten om public service kvarstår. Men flera partier har efter Rysslands anfallskrig mot Ukraina valt låg profil när det gäller hårdare styrning, nedskärningar och smalare programutbud.

Fyra tidigare kulturministrar tycker till – tillsammans har de hanterat mediefrågorna de senaste 18 åren. Vad fick de gjort, vad misslyckades de med och vad bör nästa kulturminister göra?

När Jimmie Åkesson ställer upp för Dagens Media är det en tydlig markering: Kultur– och mediefrågorna tillhör SD:s kärnpolitiska områden: ”I den kommande public service-utredningen kommer vi att försöka driva igenom så mycket av vår politik som möjligt”, säger han.

Fyra tidigare kulturministrar tycker till – tillsammans har de hanterat mediefrågorna de senaste 18 åren. Vad fick de gjort, vad misslyckades de med och vad bör nästa kulturminister göra?

Kritikerna av public service hörs, men anhängarna är tysta. Det stör SVT:s mediedirektör Jan Helin: ”Jag oroar mig för tendenserna till ökad kontroll. Ett grundlagsskydd vore bra”.

När Viaplays Anders Jensen talar ut om mediepolitiken uttalar han sig för första gången också om att statens Telia äger TV4. ”Inget problem”, säger Anders Jensen. Däremot är han kritisk till de politiker som kräver ett smalare public service.

Fyra tidigare kulturministrar tycker till – tillsammans har de hanterat mediefrågorna de senaste 18 åren. Vad fick de gjort, vad misslyckades de med och vad bör nästa kulturminister göra?

Uppgifterna om att Telia vill sälja sitt dyrköpta TV4 blir alltmer intensiva. Men de är också motstridiga. Lite som leken med att rycka kronblad på prästkragen – älskar, älskar inte. Här gäller frågan om det finns någon friare. Ena kronbladet, finns en köpare. Nästa kronblad, finns inte. Och det är där vi är just nu.

Medieutvecklingen kräver en omdefinition av bredd och mångfald i public service-bolagens programutbud, anser medieutredaren Mats Svegfors. Men Moderaterna, och flera med dem, gör det väl enkelt för sig när de kräver ett smalare och vassare public service.

Fyra tidigare kulturministrar tycker till – tillsammans har de hanterat mediefrågorna de senaste 18 åren. Vad fick de gjort, vad misslyckades de med och vad bör nästa kulturminister göra? Först ut är Leif Pagrotsky (S).

Attackerna mot public service är ett direkt angrepp på yttrandefriheten. Så säger S–politiker. Men motoffensiven låter vänta på sig. Nu säger ändå partiets kultur– och mediepolitiske talesperson, Lawen Redar, att den socialdemokratiska linjen ska markeras tydligt under valrörelsen.

Valdeltagandet minskar, polariseringen växer, miljön försämras, korruption och kommunala kostnader ökar och risken för desinformation växer. Det blir följderna om lokaltidningarna försvinner, enligt Gratistidningarnas förening, som har sammanställt hoten mot medielandskapets ”vita fläckar”.

Moderaterna har inte retirerat från krav på ett smalare public service och hårdare granskning av programverksamheten. Det säger partisekreteraren Gunnar Strömmer till Dagens Media: ”Det är bra för vår demokrati att public service diskuteras kritiskt av oss politiker”.

Kulturminister Jeanette Gustafsdotter är sparsam med åsikter i väntan på Mats Svegfors mediestödsutredning. Men hon öppnar för stöd åt vissa tidskrifter och säger tvärt nej till M:s och SD:s tankar på att slå ihop public service-bolag.

Stöd till lokala journalister. Det är huvudspåret i Mats Svegfors utredning. Men enligt Dagens Medias källor säger finansdepartementet nej till nollmoms.

Nollmoms på läsarintäkter och ett avtrappat redaktionsstöd till mindre medieföretag. Så ser branschens önskemål på mediestöd ut. Men gratistidningarna vill hellre ha stöd till infrastrukturen.

Det svenska valet närmar sig. Men hur vill partierna utforma mediepolitiken om de får makt efter valet? Vilka frågor engagerar? Hur ser de på public service? Det och mycket mer ska vi ta reda på under nästa veckas temavecka om mediepolitik.