Digitala temaveckor

”Det är inte proaktivt”, säger klimatforskaren Tommy Borglund.

Att beräkna klimatavtrycket för reklamkampanjer blir vanligare bland mediebyråer och flera initiativ är igång.

Tele2 gör mer miljövänliga medieval och har börjat justera mediemixen. Också Coca-Cola prioriterar klimatet.

Egmont beräknar utsläppen sedan 2021 – medan Aller Media varken mäter eller har klimatmål.

Som mindre bolag kan det vara svårt att starta sitt klimatarbete.

Viaplay och TV4 om initiativen som ska bidra till den gröna omställningen.

Här är strategierna som ska vända utvecklingen.

Både Bonnier News och Schibsted har som mål att minska koldioxidutsläppen med 55 procent till 2030. Så här har det gått hittills.

✓Hållbarhetsexperten: Transparens och ödmjukhet a och o ✓Så ser du om ett bolag tar miljöarbetet på allvar ✓”Problem att hållbarhet blivit en positioneringsfråga”.

Mediehusen, annonsörerna och mediebyråerna är rörande överens: Hållbarhet är viktigt. Men hur agerar de utifrån det? Det ska Dagens Media titta på under nästa temavecka.

Utomhusmediet går starkt och väntas öka trots ett utmanande omvärldsläge. Under Dagens Medias temavecka tittar vi på hur investeringarna i medieslaget har utvecklats, vilka styrkorna och svagheterna är samt hur framtiden ser ut. Här hittar du alla artiklar.

Clear Channel lanserade sitt erbjudande för bara ett år sedan och skalar nu upp ytterligare. Huvudkonkurrenten JCDecaux väljer däremot att avvakta.

Ett år har gått sedan den efterlängtade uppdateringen av Outdoor Impact 2.0 – Mats Rönne om uppdateringarna du bör ha koll på.

Väggmålningar är på frammarsch och Hand Made Media har fått en konkurrent i uppstickaren Nordic Murals.

✓Då ska annonsörer satsa på utomhus ✓Så maxar du utomhuskampanjen ✓Nackdelarna med mediekategorin ✓Detta måste utomhusbolagen bli bättre på

Hallon, Viaplay, Max och Telia spenderar tillsammans över en halv miljard på utomhusreklam. Storannonsörerna om: ✓Fördelarna med utomhus ✓Formaten de lägger mest pengar på ✓Detta skulle få dem att spendera ännu mer

Dagens Media samlar toppcheferna för Clear Channel, JCDecaux och Ocean Outdoor för att diskutera utvecklingen för utomhus som medieslag.

Digitala kliv men också analoga jätteformat. Här är tre case som visar upp möjligheterna med kreativa utomhusformat.

✓Utvecklingen ✓Prognosen ✓Digitalt ger skjuts

Prognosen för utomhusmediet ser ljus ut trots att annonsmarknaden i stort väntas backa under året. Med start på måndag tittar Dagens Media närmare på utvecklingen under vår temavecka om utomhus.

Under förra veckan kartlade Dagens Media hur det svenska medieägandet ser ut, vilka spelare som står bakom mediehusen, de mindre tidningarna och uppstickarna i branschen. Här samlar vi hela granskningen.

Uppköp, konsolideringar och globala spelare som begär allt mer plats. Vilka är beslutsfattarna på svenska mediebolag 2023, när branschen förändras i rasande takt? Dagens Media kartlägger branschens styrelser och ledningsgrupper – kategori för kategori.

Banker, stiftelser, Bonnier och stater – har du koll på de verkliga ägarna bakom svenska mediebolag? Dagens Media kartlägger vilka som äger aktörerna på mediemarknaden 2023.

En investerare återkommer hos Kvartal, Affärsvärlden och Breakit. En annan, som också satsade på Bulletin från start, tillhör Realtids största ägare. Dagens Media synar ägandet och ledningen hos 12 av de mindre mediehusen.

Nästan hälften av de svenska ljudbolagen har idag sitt ägande på börsen. Noteringarna är framför allt ett sätt för de relativt unga audioföretagen att snabbt få in kapital för att kunna expandera. Men hur ser det ut med jämställdheten i styrelse och ledning? Dagens Media granskar elva ljudbolag.

Konsolideringen och uppköpen på tv- och streamingmarknaden har lett till stora förändringar inom bolagens toppskikt. Här är bolagstopparna som ska navigera TV4, Viaplay, Warner Bros Discovery, Telia, Telenor och Tele2 rätt på en hårt konkurrensutsatt marknad.

De höga positionerna hos utomhusbolagen domineras av män. I styrelserna och i toppen hos Clear Channel, JCDecaux och Ocean Outdoor lyser kvinnorna med sin frånvaro. Och bara JCDecaux har en jämställd ledningsgrupp.

Snabbt fallande upplagor och svårigheter att hitta en digital affär har gjort att tidskrifternas intäkter rasat. En följd har blivit stora organisationsförändringar på flera håll. Dagens Media synar hur tidskrifternas styrelser och ledningsgrupper ser ut i dag.

Majoriteten av de som styr Sveriges mediebolag är män. Dagens Media kartlägger jämställdheten i Mediesverige. ✓Professor Malin Malmström: Jämställda bolag presterar bättre ✓Bolag för bolag ✓NTM:s Lina Hedenström om 50/50-initiativet ✓Stampen om vikten av jämställdhet – hur de ska jobba med mångfald.

Strategi, jämställdhet, hållbarhet och mångfald är bara några av de områden som styrelserna i mediesverige jobbar med just nu. Dagens Media har pratat med tre kvinnor med lång erfarenhet av styrelsearbete och att leda bolag för att ta tempen på de hetaste ämnena i styrelserummen.

De senaste åren har alla tre public service-bolag haft kvinnliga vd:ar. Samtidigt domineras styrelserna och ledningsgrupperna av kvinnor. Här är hela listan på människorna som styr SVT, SR och UR.

Allt fler mediehus har ägande i varandra. Ökad finansiell stabilitet och accelererad digital transformation är två anledningar till korsägande – som de senaste åren dykt upp som den nya ägarmodellen för en stor del av den svenska dagspressen. ”Utan den nya ägarstrukturen hade vi inte varit där vi är idag”, säger Stampen Medias vd Johan Hansson.

Forskaren Jonas Ohlsson redogör för sina insikter gällande utvecklingen på medieområdet: ✓ Institutionaliserat ägande på radio och tv-marknaden ✓ Större och färre enheter på dagspressidan ✓ Norsk dominans.

De senaste åren har konsolideringstakten växlats upp och nya ägarstrukturer tagit form på den svenska mediemarknaden. Dagens Media reder ut hur kartan ritats om genom korsägande, partnerskap och utländska aktörer.

En sak är säker: 2023 blir en prövning för branschen. Vi har pratat med mediecheferna, säljcheferna, mediebyråerna, företrädare för gratistidningarna och forskarna om hur de planerar att möta utmaningarna under året. Här hittar du allt från vår temavecka om lågkonjunkturen.

Sveriges BNP väntas minska med 1 procent under 2023 – och forskningen visar att reklambudgeterna minskar ännu mer. Här delar forskarna med sig av sina insikter om hur lågkonjunkturer brukar slå mot medier och annonsering – och vilka medieslag som brukar stå stabilast när recessionens vindar blåser som hårdast.

Bonnier News, Schibsted och Bauer Media säger sig vara väl förberedda på lågkonjunktur – men sparpaket är redan här, och de håller hårt i plånböckerna: ✓Ny redaktionell plan på Expressen ✓Schibsted: ”Aftonbladets magasinsportfölj måste utvärderas under vägens gång” ✓Fortsatta prishöjningar ✓Digital accelerering.

Det är inte lågkonjunkturen som oroar gratistidningscheferna mest utan de extrema papperspriserna. Och kombinationen höga kostnader och minskade intäkter är givetvis inte optimal. Samtidigt tror både Mikael Benckert och Fredrik Hammarström att de kan dra fördel av en vikande annonsmarknad. ”Ur allt dåligt kan det komma något gott”, säger Fredrik Hammarström.

Stefan Melesko, docent i medieekonomi, bryter ned historisk data för att sia om vilka medieslag och företag som kommer att drabbas hårdast av en vikande efterfrågan på grund av svag konjunktur och hög inflation.

Sverige befinner sig i en lågkonjunktur och en nedgång på reklammarknaden väntas i år. Säljcheferna på Schibsted, Bonnier News, Clear Channel, TV4 och Filmstaden berättar hur de förbereder sig för – och tänker navigera – under den tuffa ekonomiska tid som ligger framför oss.

Tolv mediebyråchefer svarar på hur de förbereder byrån för den kommande lågkonjunkturen, hur de hanterar kunder som drar ned på medieköpen – och hur sämre tider påverkar årsavtalsförhandlingarna.

Hanna Riberdahl, Josefin Lundmark och Staffan Ekstam har alla en gedigen bakgrund inom marknadsföring och kött på benen när det kommer till att styra över en marknadsföringsbudget när ekonomin svajar. Marknadsföringsexperterna om: ✓Lärdomarna från förra lågkonjunkturen ✓Hur du bör agera vid besparingskrav ✓Vikten av underbyggda argument ✓De vinnande strategierna.

Hushållen drar i första hand in på annat än mediebudgeten när de ska spara. Men andra saker kan påverka hur pengarna spenderas när ekonomin blir försämrad, skriver Mediavisions vd Marie Nilsson, och konstaterar att vissa affärsmodeller kan gynnas.

Lågkonjunkturen ger sig tillkänna även i medieinvesteringarna. IRM:s prognos visar en negativ utveckling i år och även Sveriges Mediebyråer räknar med en nedgång. Och frågan är när hushållen börjar säga upp abonnemang.
✓Medieslagen som drabbas värst
✓Medieinvesteringarna följer BNP – som väntas minska
✓Så stor är risken för att hushållen drar ner på medieutgifterna

Sverige befinner sig i en lågkonjunktur som riskerar att slå hårt och brett. Nästa vecka ska Dagens Media ge svar på hur den påverkar mediebranschen.

Under 2022 har Dagens Media djupdykt i hållbarhet, mätning, digitala prenumerationer, streaming, mediepolitik, talangjakten, innehållskriget och mediebyråerna. Inför det nya året samlar vi alla artiklar så att du kan läsa ikapp det du eventuellt har missat.

Mediebyråernas uppdrag har förändrats i och med att mediemarknaden har fragmenterats och annonsörerna ställer andra krav. Samtidigt har nya aktörer gett sig in på marknaden. Vad innebär det, och hur bör mediebyråerna agera? Här hittar du alla artiklar som publiceras under temaveckan:

Kompetensbrist, effektiviseringar och kostnadsbesparingar är några av de vanligaste skälen till att annonsörerna byter mediebyråer. Det menar marknadscheferna på Volkswagen, Husqvarna, Telia och Lindex.

Mediebyrån Howcom och bilimportören KW Bruun inledde sitt nya, gemensamma arbetsätt ”inhouse 2.0” för snart tre år sedan. Det har fått båda två att stå stadigt i tider av osäkerhet, berättar KW Bruuns Robin Jacobsson.

Mediebyråerna upplevde att de i pitcher tvingades garantera så låga mediepriser att de inte gick att hålla. ”Det blir väldigt cyniskt” sade en mediebyråchef i augusti 2020. Vad har hänt sedan dess – drygt två år senare?

Gaming har dubbats till ”nästa stora annonskanal”. Det får mediebyråerna att växla upp, men strategierna för hur byråerna hanterar gamingområdet ser olika ut.
✓Group M integrerar gaming i alla byråer
✓Dentsu jobbar i virtuella team
✓Publicis om motiven bakom externa samarbetet
✓ Miljarder att hämta hem

Amazons intåg i Sverige har påverkat marknaden mindre än vad man trodde initialt. Men svårare tider kan komma att gynna e-handelsjätten, enligt mediebyråer som Dagens Media har pratat med. ”Amazon hade rimligtvis inte etablerat sig här om de inte trodde att det fanns potential i vår marknad”, säger Jenny Leeb, vd på Bizkit Havas.

Här ger Hear, Scream, TBS och Adon sin bild av hur det är att stå fria från de globala jättenätverken – och varför det ibland skulle vara skönt med en flygande gubbe från London.
✓ ”Vi får inga kunder gratis”
✓ Kan gasa – när andra bromsar
✓ ”Utmaningen är ju att alltid behöva prioritera”

Nätverksjättarna Group M, OMG och Dentsu riktar ett allt större fokus mot performance marketing. Samtidigt hoppas Collaboration Art på att vinna fördelar genom att konsolidera branschen. Byråerna om: ✓Motiven ✓Konkurrensen ✓Hindren på vägen.

Mediebyråerna har fått nya konkurrenter. Accenture Song och Arc är bara två exempel på storspelare som de senaste åren tagit en bit av den svenska marknadsföringskartan. Men vilka motiv har egentligen konsultjättarna och vilka strategier kommer att bli viktiga framöver?

Hur ser framtiden för nätverksbyråer vs fristående byråer ut? Allt fler pratar om vikten av att bli en ”one stop-shop”, men är det ens möjligt? Byråvalskonsulten Christina Wihlner Lentell och Sveriges Mediebyråers vd Benjamin Holmfred resonerar om mediebyråernas framtid.

Kampen om tittarna hårdnar. För att vinna slaget om publiken gäller det att ha rätt innehåll. Under Dagens Medias temavecka om innehåll kartlägger vi tv- och streamingbolagens strategier. Här är alla artiklar:

Fantasy och true crime, glittrig dragshow, skruvad dejting och influencers från sociala medier som gör succé i tv. Men även feelgood och HBTQ för unga. Så ser de hetaste trenderna ut på den buffé av innehåll och format som serveras under tv-mässan Mipcom i Cannes.

Streamingjättarna drar åt svångremmen och framtiden inom tv-branschen stavas samproduktion och partnerskap. Intresset för AVOD och FAST är större än någonsin och samtidigt håller svensk och nordisk produktion ställningarna i turbulensen. Dagens Media rapporterar från ett glödhett Mipcom.

Linjär-tittandet faller trots OS, fotbolls-EM och riksdagsval. Det innebär att hundratals miljoner kronor försvinner från tv-husen. Dagens Media kartlägger tv-tittandet hittills i år, både linjärt och online.

Medierådgivaren Peter Nilsson, då på Vizeum och idag på Adon, gjorde 2019 en prognos över hur tv-tittandet skulle utvecklas tre år framåt. Så här har prognosen fallit ut.

Det relativt nystartade produktionsbolaget Creative Society har fått en flygande start – och backas av bland andra Camilla Läckberg. I år räknar bolaget med att tredubbla omsättningen. Grundaren Kristoffer Graci om:
✓ Vikten av att vara oberoende
✓ Att skapa en hållbar arbetsplats
✓ Krisens påverkan på produktionsbolagen

Priset på sporträttigheterna har stigit och därmed blivit närmast omöjliga att räkna hem för tv-husen. Det menar mediedocenten Stefan Melesko, som har granskat och analyserat saken.

Sporten är en viktig del av innehållet för tv-husen och det spenderas mångmiljardbelopp på exklusiva rättigheter. C Mores rättighetschef Johan Cederqvist om ✓ Innehållsstrategierna ✓ Budstriderna ✓ Konkurrensen ✓ Prisbilden. Dessutom ger streamingexperten Jonas Birmé sin bild av utvecklingen.

Strategin att producera lokalt innehåll ligger fast för Viaplay. I år ska bolaget släppa minst 70 egna produktioner. Nästa år ska man även producera originalinnehåll i Nederländerna och Polen. ”Vi justerar vårt innehåll efter de marknader vi verkar på”, säger Viaplay Groups chief content officer Filippa Wallestam.

TV4:s flaggskepp ”Idol” är inne på säsong 18 men vad är egentligen hemligheten bakom att publiken flockas kring programmet – år efter år? Den exekutiva producenten Malin Knave om: ✓Nya greppen ✓Sociala mediers roll ✓Programmets styrka.

Förändringens vind blåser hos nya jätten Warner Bros Discovery. Innehållsdirektören Axel Eriksson om: ✓ Hur sammanslagningen påverkar innehållsstrategin ✓ Linjärt vs online ✓ Tuffaste nöten att knäcka.

SVT var bland de första som erbjöd en streamingtjänst – men utbudet har exploderat och konkurrensen blir allt tuffare. Här förklarar SVT:s programdirektör Eva Beckman hur de ska locka publiken – hantera konkurrensen och vikten av svenskt innehåll.

”Innehållet är avgörande” brukar det heta men vilka genrer är det egentligen som lockar nya kunder? Marie Nilsson på Mediavision bryter ned analysen i tre case: ”Maktens ringar”, ”House of the dragon” och Allsvenskan.

För TV4 är det viktigaste att ha ett brett innehållsutbud så att räckvidden blir stor. Kanaldirektören Fredrik Arefalk om: ✓Satsningen på profilnära program ✓Strategin för linjärt vs online ✓Konkurrensen för att nå genom bruset.

När kampen om publiken hårdnar väljer allt fler mediehus att spendera allt mer på innehåll och rättigheter. Särskilt tydligt är detta förstås i tv- och streamingvärlden, där svindlande summor är i omlopp. Hur ser motiven och strategierna ut? Svaren får du under Dagens Medias temavecka om innehåll, vecka 43.

Allt färre söker sig till mediebranschen. Hur ser branschen själv på situationen? Vad blir konsekvenserna? Hur ser studenterna på framtiden? Och hur gör de som faktiskt lyckas? Dagens Medias temavecka om talang ger dig svaren. Här hittar du alla artiklarna.

Arbetet för att öka Sveriges Radios attraktivitet som arbetsgivare utgår från tre ben. HR-direktören Carolina Wikström berättar om vilka – och vad satsningarna har gett.

En mångfald på redaktionerna är viktigt också eftersom det påverkar vilka som gestaltas i nyhetsmedierna och hur. Dessutom är det positivt för lönsamheten, skriver Lita Nazar på Mediekompaniet.

Att rekrytera och behålla kvalificerad talang är svårare än på länge. Företag skriker efter arbetskraft medan arbetstagarna inte ställer upp på alla villkor: ”Företagen behöver satsa mer på att motivera sina talanger”, säger rekryterings-experten Mia Ljunggren.

Hur ser dagens journaliststudenter på yrket, vilka medieformat drömmer de om att jobba med och vilka krav har de på arbetsgivaren? Här är svaren – och siffrorna över hur antalet sökande, antagna och betygen för att komma in har förändrats mellan 2013 och 2022.

Såväl Aller Media som Aftonbladet satsar på mentorprogram för att öka mångfalden. ”Vi har makt att verkligen påverka och det förpliktigar”, säger Joakim Romanus, koncerndirektör HR och kommunikation.

Ett mindre antal jobbsökande har fått Corren att tänka om – och bredare – i rekryteringsprocesserna. Chefredaktören Maria Kustvik ser flera fördelar med att få in personer med en annan bakgrund: ”Det skapar en bredd av kunnande på redaktionen”.

Den allt hårdare konkurrensen om kompetens har bland annat fått mediehusen att jobba mer uppsökande under rekryteringsprocessen, se över villkoren samt inleda samarbete med journalistutbildningar. TV4, GP och Schibsted berättar hur de arbetar.

Visst har det blivit svårare att rekrytera men den tidigare situationen var inte önskvärd, konstaterar SJF:s ordförande Ulrika Hyllert: ”Verkligheten har varit både ohälsosam och nästan oanständig”. Dessutom ger sex lokala klubbar sin bild av läget hos dem.

Fåtalet ansökningar till rollen som sportkommentator fick TV4 att starta utbildning för på så sätt få in fler kvinnor till yrket. ”Vi behöver bli mer lyhörda som arbetsgivare”, säger Erik Westberg, sportchef på TV4 & C More.

För ett år sedan införde Publicis full flexibilitet för sina anställda. Mediebyråns vd, Emma Thorp, vittnar om nöjdare medarbetare, ökad kreativitet, lättare att locka talang och lägre personalomsättning.

Mediebyråerna är rörande överens – företagskulturen är avgörande när det handlar om att behålla personal. Så här jobbar Tre Kronor, PHD och Hear.
✓Ökad konkurrens om talangerna
✓Personlig utveckling en hygienfaktor
✓Trygghet tar större plats

Att allt färre söker sig till mediebranschen och att det blir svårare att hitta rätt kompetens är förstås en allvarlig sak – och kan bli en ödesfråga. Därför ska Dagens Media ägna hela nästa vecka åt att djupdyka i just det.

Har du hunnit läsa allt från vårens fem temaveckor? Om inte, här hittar du en lista på alla temaveckor och artiklar som hittills har publicerats.

Konflikten om public service kvarstår. Men flera partier har efter Rysslands anfallskrig mot Ukraina valt låg profil när det gäller hårdare styrning, nedskärningar och smalare programutbud.

När Jimmie Åkesson ställer upp för Dagens Media är det en tydlig markering: Kultur– och mediefrågorna tillhör SD:s kärnpolitiska områden: ”I den kommande public service-utredningen kommer vi att försöka driva igenom så mycket av vår politik som möjligt”, säger han.

Kritikerna av public service hörs, men anhängarna är tysta. Det stör SVT:s mediedirektör Jan Helin: ”Jag oroar mig för tendenserna till ökad kontroll. Ett grundlagsskydd vore bra”.

När Viaplays Anders Jensen talar ut om mediepolitiken uttalar han sig för första gången också om att statens Telia äger TV4. ”Inget problem”, säger Anders Jensen. Däremot är han kritisk till de politiker som kräver ett smalare public service.

Fyra tidigare kulturministrar tycker till – tillsammans har de hanterat mediefrågorna de senaste 18 åren. Vad fick de gjort, vad misslyckades de med och vad bör nästa kulturminister göra?

Uppgifterna om att Telia vill sälja sitt dyrköpta TV4 blir alltmer intensiva. Men de är också motstridiga. Lite som leken med att rycka kronblad på prästkragen – älskar, älskar inte. Här gäller frågan om det finns någon friare. Ena kronbladet, finns en köpare. Nästa kronblad, finns inte. Och det är där vi är just nu.

Fyra tidigare kulturministrar tycker till – tillsammans har de hanterat mediefrågorna de senaste 18 åren. Vad fick de gjort, vad misslyckades de med och vad bör nästa kulturminister göra? Först ut är Leif Pagrotsky (S).

Attackerna mot public service är ett direkt angrepp på yttrandefriheten. Så säger S–politiker. Men motoffensiven låter vänta på sig. Nu säger ändå partiets kultur– och mediepolitiske talesperson, Lawen Redar, att den socialdemokratiska linjen ska markeras tydligt under valrörelsen.

Valdeltagandet minskar, polariseringen växer, miljön försämras, korruption och kommunala kostnader ökar och risken för desinformation växer. Det blir följderna om lokaltidningarna försvinner, enligt Gratistidningarnas förening, som har sammanställt hoten mot medielandskapets ”vita fläckar”.

Moderaterna har inte retirerat från krav på ett smalare public service och hårdare granskning av programverksamheten. Det säger partisekreteraren Gunnar Strömmer till Dagens Media: ”Det är bra för vår demokrati att public service diskuteras kritiskt av oss politiker”.

Kulturminister Jeanette Gustafsdotter är sparsam med åsikter i väntan på Mats Svegfors mediestödsutredning. Men hon öppnar för stöd åt vissa tidskrifter och säger tvärt nej till M:s och SD:s tankar på att slå ihop public service-bolag.

Stöd till lokala journalister. Det är huvudspåret i Mats Svegfors utredning. Men enligt Dagens Medias källor säger finansdepartementet nej till nollmoms.

Nollmoms på läsarintäkter och ett avtrappat redaktionsstöd till mindre medieföretag. Så ser branschens önskemål på mediestöd ut. Men gratistidningarna vill hellre ha stöd till infrastrukturen.

Det svenska valet närmar sig. Men hur vill partierna utforma mediepolitiken om de får makt efter valet? Vilka frågor engagerar? Hur ser de på public service? Det och mycket mer ska vi ta reda på under nästa veckas temavecka om mediepolitik.

Antalet streamingtjänster växer så det knakar, och hushållspenetrationen i Sverige är rekordhög. Men marknaden är på väg att mogna. Så hur kommer landskapet att utvecklas? Under Dagens Medias temavecka fokuserar vi på vad som sker på streamingmarknaden. Här är alla artiklar: