Digitala annonsbedrägerier växer enligt de flesta experter i takt med att reklaminvesteringarna i internet höjs. Annonsbedrägerier, adfraud, kan se ut på många sätt. Annonsörer luras exempelvis att köpa annonsutrymme på fejksidor som bara har bottrafik. Eller man installerar en app på sin telefon med ett virus som kontinuerligt laddar annonser i bakgrunden.
Debatt
4,3 miljarder kronor av svenska reklaminvesteringar försvinner rakt ner i annonsbedragarnas fickor varje år. Men IAB menar att problemet inte kommer från programmatic-annonser. De är snarare ”mycket säkra” om man använder de verktyg och processer som finns tillgängliga. Det skriver branschorganisationens företrädare i en debattartikel.
Debatt
Vi måste själva se till att vi får en bättre återbäring på våra marknadsinvesteringar. Det är allas ansvar. Det menar Kristofer Dalin och Rodrigo Pozo Graviz i en debattartikel, apropå miljarderna som försvinner i ad fraud.
Debatt
Att lägga skulden på det programmatiska paradigmet är som att inte använda Blocket för att där finns en liten andel oseriösa användare, skriver Bidtheatres vd Marcus Johansson, i ett bemötande av ad fraud-gurun Augustine Fous kritik av programmatic.
Digitalt
Samarbete och utbildning. Så kan branschorganisationernas ansträngning sammanfattas för att rå bot på ad fraud: ”Vi tror att det behövs en större kunskap och kännedom om ad fraud problematiken”, säger Hanna Riberdahl på Sveriges Annonsörer.
Digitalt
På internets ljusskygga marker löser programmerare annonsbottar på nolltid. För 5 000 spänn får vi en skräddarsydd megaklickare, komplett med tolv månaders service. Det här är berättelsen om den indiska programmeraren och koden, vars funktion – ad fraud – dränerar svenska annonsörer på miljarder kronor varje år.
Digitalt
Mediebyråer liksom konsultbyråer inom marknadsföring har ett ansvar att förstå vilka metoder det finns att tillgå för att förhindra ad fraud, menar Kristina Juhlin på Accenture Song, och framhåller att alla som arbetar med digital annonsering bör agera.
Digitalt
90 procent av pengarna som läggs på programmatiska köp kan hamna hos bedragare, menar Augustine Fou, en av världens främsta experter på annonsbedrägerier. Även sociala medier har stora problem. Han kallar både mediebyråer, annonsörer och techbolag för medskyldiga till ett globalt bedrägeriproblem som sväller – och uppmanar svenska annonsörer att genom enkla test ta reda på hur stor andel av deras annonser som aldrig ses av annat än botar.
Digitalt
Varje år dräneras miljarder från svenska annonsörers reklambudgetar – och de som drabbas kommer sannolikt aldrig att få reda på det. Nu varnar svenska experter för det växande problemet med ad fraud – och berättar hur annonsörerna kan rädda sina pengar. ”Folk har inte varit medvetna om det och inte haft förståelse för vilka summor det rör sig om”, säger en av Sveriges ledande ad fraud-experter, Peter Mackhé.
Digitalt
Kan man bli rik på att exponeras för annonser? Nej. Men det går att tjäna pengar, även om dessa mäts i ören och inte i kronor under den korta tid Resumé och Dagens Media jobbar som frilansklickare: ”Klicksajten tjänar pengar, publicisten tjänar pengar och de som klickar tjänar några ören”, säger Oli Lynch, som undersökt fenomenet.
Digitalt
En utbredd begreppsförvirring är den viktigaste frågan inom mätning av mediekonsumtion, enligt effektexperten Mats Rönne och marknadsanalytikern Kristina Agriwill. En konsekvens är att annonsörer betalar mycket mer än värdet på det man egentligen får, menar Mats Rönne. Men nu tas krafttag för att få bukt med problemet.
Digitalt
Annonsbedrägerierna ökar globalt, och Sverige är inget undantag. Onlinevideo pekas ut som ett problemområde, men svenska publicister använder teknik som försvårar för ad fraud-lösningar, menar Björn Lindholm, nordisk vd på IAS.