Gå direkt till textinnehållet
SökKontaktAnnonsera
Prenumerera

Nyheter

”Vi har aldrig tagit genvägar”

Café fyller 20 år och toppar jubileumsnumret med en lång intervju med Zlatan Ibrahimovic. Samtidigt jubilerar också chefredaktören, Jens Stenberg, som firar tio år på tidningen.


Publicerad 2010-05-29 01:07

Ämnen i artikeln:

Café

Dela artikeln:

När Café släppte sitt första nummer i maj 1990 var manligt mode och manlig fåfänga något närmast suspekt. Bedömare gav inte tidningen några större chanser att klara sitt första år. Nu, 20 år senare, finns tidningen fortfarande kvar och är störst i sitt segment både enligt Orvesto och TS.

Jens Stenberg kom till tidningen 1999 som redaktör och redaktionschef, och de senaste tio åren har han jobbat som chefredaktör. Under den tiden har tidningen förändrats mycket, men grundstenarna som Café en gång byggdes på är fortfarande intakta.

 – Modebevakningen för män är fortfarande jätteviktig för Café. Men vad som skiljer ut Café och gör oss unika är våra långa intervjuer och dokumentära reportage. Det finns med i det allra första numret och det är fortfarande det innehåll våra läsare älskar mest, säger Jens Stenberg.

Och vad har ändrats?

– Ett bra magasin är ett med sin samtid, och åldras därefter. När man bläddrar igenom gamla nummer hittar man därför en hel del lustigheter. Som när vår krönikör Kjell Häglund skådade framtidens sätt att kommunicera, ”faxerior”, där folk satt på café och faxade till varandra. Det kan man ju skratta åt i dag. Men det här var innan internet, och sen kom ju faktiskt internetcaféerna, så det låg något i vad Kjell skrev. Man måste ändå medge att han var framsynt där.

Ha, ha fantastiskt.

– Visst är det, och i ett annat mycket upphetsat Caféreportage kunde man läsa om de fantastiska ”framtidskamerorna” som sparade bilden elektroniskt och som man sedan kunde ”manipulera med hjälp av ett tangentbord”.

Men även på ett mer övergripande plan har Café förändrats. Det fanns en tid när Café och tidningen Slitz – där Jens Stenberg jobbade under en period som musikredaktör – knappt gick att skilja åt i tidningshyllan. I samband med explosionen av så kallade ”lad mags” i England, med FHM och Loaded, skiftade Slitz om från musik och mode till renodlad grabbtidning. Snygga tjejer på framsidan sålde bättre än män.

– Det blev under en period en etablerad sanning bland tidningsredaktörer att kvinnor på framsidan säljer bättre än män. Det lever kvar i många medier. Tittat på vilken tv-bilaga som helst, hur många män ser man på framsidorna där? Det är förstås ingen slump.

Men samtidigt kände redaktionen på Café att den glättiga ytan på omslagen lite dolde tidningens innehåll, dess bredd och djup. På redaktionen har stoltheten hela tiden legat i de långa intervjuerna och reportagen. När Björn Borg fyllde 50 år gav han fyra intervjuer internationellt, Café fick en av dem.

– Då kände vi att vi inte bara kunde gömma undan det i tidningen, utan valde att lyfta upp Björn Borg på omslaget. Och numret sålde bra. Det blev en tankeställare, och idag är majoriteten av Cafés omslagspersoner män. Det är inte längre, i alla fall inte för Café, så enkelt att kvinnor på omslaget säljer bättre än män. Eller tvärtom. Det viktiga är att personen i sig är tillräckligt intressant, och att läsarna kan lita på att de får intressant läsning om personen i tidningen.

I det senaste numret av Café är det återigen en man på framsidan – Zlatan Ibrahimovic, svensk fotbolls enda superstjärna, för tillfället omgärdad av transferrykten och med en oklar framtid i svenska landslaget. Många tidningar suktade efter en intervju, men det var Café som fick den.

– Vi hade gjort tre längre intervjuer med Zlatan tidigare, både under hans tid i Ajax och under åren i Italien. Jag tror att han kände förtroende för Café. Konsekvens och kvalitet ger resultat, säger Jens Stenberg angående varför Café fick intervjun.

Han berättar också att Zlatan-intervjun troligen är den mest citerade som Café har producerat under hans år på tidningen. Svenska såväl som brittiska medier plockade upp citatet att Zlatan inte ville spela i England på grund av att han inte gillade regn. Nästa bomb var att Zlatan uttryckte fortsatt skepsis att spela i svenska landslaget.

– Det blev en långlivad nyhet. Så sent som igår läste jag i Metro att förbundskapten Erik Hamrén fick kommentera vad Zlatan sagt i vår intervju. Det var ju onekligen lite speciellt att vi fick kontakt med Zlatan innan förbundskaptenen.

Vad är du mest stolt över under dina tio år på Café?

– Att vi aldrig har tagit genvägar vad gäller just kvaliteten på läsningen, inte ens under den senaste tunga lågkonjunkturen. I tuffa ekonomiska tider med besparingskrav är det lätt att börja köpa in och översätta utländska texter, köpa in byråbilder istället för att fotografera själva, eller brodera ut en presskonferens på tio minuter till åtta sidor i tidningen. Vi tror att det är fel väg att gå, det går inte att lura någon. Man måste jobba ännu hårdare. Våra läsare betalar 59 kronor för ett nummer av Café och då har de med rätta höga förväntningar på innehållet.

Jens Stenberg passar också på att lyfta fram sina skribenter:

– Både Christer Berglund och Jan Gradvall har fått utmärkelsen Årets Journalist, bland annat för sina texter i Café. Och vår ”manlighetskrönikör” Jonas Cramby blev utnämnd till Årets Krönikör så sent som i höstas. Självklart är det de själva som ska ha äran, men jag solar mig gärna en stund i skenet av deras begåvning.

Vart tar Café vägen framöver tror du?

– Vi har en bra och tydlig position idag. Vi måste förstås kontinuerligt förnya tidningen, men utan att tappa våra kärnvärden: kvalitetsläsningen och modet för män. I och med Ipadens och läsplattornas intåg är det också en spännande tid för alla som jobbar med kreativ publicering. Det blir till exempel intressant att se hur nära pappersupplevelsen man kan komma med de här nya plattformarna, något som säkert blir viktigt för Café i framtiden.

Jens Stenberg

Ålder: 36

Bor: Södermalm

Familj: Gift med TV4:s presschef, Jennifer McShane, har en 2-årg son och ett nytt barn på väg i juli.

Dold talang: Jag spelade hockey för Bohuslän Dals distrikt i TV-Pucken. Ibland fundrerar jag på om man skulle ha fortsatt med hockeyn, med tanke på de kontrakt killar som Nicklas Bäckström och Henrik Lundqvist skriver.

 

Guilty pleasures: Gillar Coffeegeek.com, fånig hårdrock av typen The Darkness, Jamie Oliver, färgglada strumpor som kostar mer än sonens ytterkläder och brittiska bygga-hus-programmet Grand Designs. Har snudd på en ”man crush” på programledaren Kevin McCloud. Spelar gitarr så snart han druckit lite för mycket.

Fem omslag jag minns:

Zlatan Ibrahimovic

– Mitt under Zlatans mest omstridda tid som fotbollsspelare lyckades jag få honom att skriva själv om framtiden och sitt nej till landslaget i Café. Citat av typen ”landslaget behöver elva Zlatan” gjorde att vår cover story på 20-årsjubileumsnumret har varit den gånga veckans stora sportnyhet, alla från Expressen och Aftonbladet till internationella nyhetskanaler som Sky och Fox har citerat oss. Bilderna togs i Zlatans och Helena Segers miljonvilla i Malmö.

Mikael Persbrandt

– Som första tidning fick Café komma hem till Persbrandt för att intervjua och fotografera honom i hans hem och trädgård på Ingarö. Det var ingen kreativ stylist som låg bakom omslaget, Persbrandt öppnade dörren endast iklädd badshorts och sekatören var hans egen idé. Riktiga proffs behöver ingen regi.

Björn Borg

– Borg fyllde 50 och hela världen ville prata med honom. Till exempel skickade New York Post en reporter till Stockholm på vinst och förlust. Han stannade i flera veckor, men fick aldrig prata med Borg. Café fick en av fyra stora intervjuer i hela världen. För första gången på flera år hade vi en man på omslaget, och framgången fick oss att omvärdera gamla ”sanningar” om hur ett säljande omslag kan se ut.

Emma Andersson

– I början av nollnolltalet var Expedition: Robinson den stora snackisen i tv-världen. När Café satte den mest omstridda deltagaren Emma Andersson på omslaget gjorde Expressen och Aftonbladet löpsedlar av det samma dag. Cafés hemsida kraschade när alla skulle in för att se bilderna.

Glenn Hysén (det första numret av Café)

– I början av 90-talet gick jag på gymnasiet i Åmål och jobbade extra på Provinstidningen Dalsland. Café brukade ligga på redaktionen där, så jag blev en trogen läsare direkt från start.

Henrik Widell

Dagens Medias nyhetsbrev

Missa ingenting från Dagens Media! Prenumerera på vårt nyhetsbrev helt gratis!

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.