Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Torsdag28.01.2021

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Nyheter

Nättidningarna överlever enligt universitetsstudie

Publicerad: 12 December 2001, 12:18
Uppdaterad: 6 December 2015, 17:19

I en kandidatuppsats vid Uppsala universitet påvisas nättidningarnas möjligheter för överlevnad. Baserat på intervjuer med aktörer i branschen levererar studenterna tesen: Möjligheten finns, men inte alla klarar det.


Uppsatsen är skriven av Katarina Båth och Jon Leander-Engström vid

företagsekonomiska institutionen. Rubriken lyder "Nättidningarnas lönsamhet"

och frågorna de ställer sig är: Har vi sett slutet för nättidningarna? och

Vilka kan överleva i konkurrensen?

- De som har sämst förutsättning att klara krisen är rena nätpublicister som

Ekonomi24, 24 timmar och Feber. De saknar ett starkt varumärke som

nyhetsförmedlare och har inga möjligheter att utnyttja synergieffekter ur

publicering i andra medier, säger Katarina Båth.

För enligt uppsatsen är synergieffekter, tillsammans med försäljning av

relaterade produkter samt innehåll, receptet. Aktörer som publicerar sig i

flera kanaler kan bättre utnyttja synergieffekter för kostnader för

nyhetsproduktion, annonsering och marknadsföring.

- Aktörerna med en pappersprodukt i botten säger själva att de skulle kunna

utnyttja sina befintliga organsiationer för nätverksamheten bättre. Exempelvis

när det gäller annonsförsäljning, men även när det gäller att få journalisterna

att tänka i flera kanaler, säger Katarina Båth.

Försäljning av relaterade produkter är en modell som kommer från USA.

Exempelvis säljer sportnyhetssajter biljetter till evenemang och liknande. I

Sverige är dock motståndet mot sådan verksamhet stort, enligt Katarina Båth.

- Överlag är traditionella publicister ovilliga att prova nya saker som de tror

kan påvera deras trovärdighet. Men min personliga åsikt är att de borde försöka

när verksamheten i övrigt är så olönsam, säger hon.

Vidareförsäljning av innehåll från nischade till breda medier är en annan

lösning enligt studenterna.

Medieaktörer som innehar flera kanaler möts av andra problem än de rena

nätpublicisterna enligt uppsatsen. Kannibaliseringen, där dubbelpublicering

utarmar pappersproduktens funktion och driver läsarna till de avgiftslösa

nätet, är ett. Varumärkesbyggandet är ett annat.

Med varumärkesbyggandet menar studenterna att en stark nätupplaga bygger hela

tidningsvarumärket. Men en innehållsrik och funktionell sajt drar också läsare

från papperet till nätet. Lösningen är att nyttja de olika kanalernas unika

funktioner.

- Nätet kan vara snabbare och rymma mer än en pappersprodukt. Det är också

sådant som det bör användas till, säger Katarina Båth.

Studenternas förslag är att på kort sikt börja ta betalt för att få in några

intäkter överhuvudtaget. Den eventuella minskade trafiken påverkar inte

annonsingången eftersom den redan är så låg, enligt uppsatsen. På lång sikt bör

dock nätpublicisterna bygga vidare på sin räckvidd för att stå starka när

annonseringen tar fart igen. Vilket studenterna tror att den gör.

Studenterna fortsätter sina studier av nättidningarna med en uppsats på d-nivå.

Den behandlar möjligheterna att skapa en modell för att undersöka

betalningsviljan på nätet.

Klas Granström

Dela artikeln:


Dagens Medias nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.