Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Fredag25.09.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Medievärldens bloggarkiv

Politiker dags att vakna igen!

Publicerad: 7 Mars 2016, 13:12


BLOGG Ni har läst det förut. Ett lagförslag som hotar den undersökande journalistiken.
Nu är det dags igen.

Promemorian heter Några frågor om offentlighet och sekretess (DS 2016:2) och i denna föreslås bland annat personnummer på offentliganställda bli hemliga.

15 grävande journalister skrev om detta på DN Debatt i helgen och påpekade i sitt inlägg, att med en sådan lagändring kommer många missförhållanden i framtiden inte att kunna avslöjas.

I debattinlägget konstaterar de att konsekvenserna för den granskande journalistiken i Sverige riskerar att bli allvarliga.

Vi kan bara instämma.

Men tyvärr är inte detta något nytt. Tvärtom. Inskränkningar i offentlighetsprincipen.  Förslag till EU-direktiv. Lagar och förordningar. Svenska publicister har bara under det senaste halvåret fått se allt fler hot mot den granskande journalistiken.

Utgivarna skrev på DN Debatt i november i fjol när ett nytt EU-direktiv mot affärshemligheter arbetades fram. Förslaget innehöll formuleringar som skulle begränsa möjligheterna till undersökande journalistik.

Och vi agerade när en ny domstolsdatalag skulle antas. En kommentar till själva lagtexten skulle kunna försämra möjligheten till en seriös granskning av domstolarnas verksamhet.

Båda förslagen stoppades.

Andra gånger har det inte gått lika bra.

Offentlighetsprincipen är en av grundstenarna i den svenska demokratin. Så här står det på regeringens hemsida:

Offentlighetsprincipen är central i den svenska rättsordningen. Den innebär att allmänheten, ofta enskilda individer och företrädare för media, har rätt till insyn i och tillgång till information om statens och kommunernas verksamhet.

Ändå ett nytt förslag, ändå en ny begränsning.

Justitiedepartementet skriver i promemorian att förslaget om utvidgad sekretess har föregåtts av en noggrann avvägning mellan insynsintresset och sekretessintresset och konstaterar att mediernas möjlighet att fullgöra en samhällskritisk rapportering grundad på sakuppgifter och bedömningar i allmänna handlingar får alltjämt anses vara tillgodosedd i tillräcklig utsträckning.

De grävande journalisterna på DN Debatt:

Vi är förvånade över den slutsatsen. Har justitiedepartementet frågat journalister hur personnummer används i samhällskritisk rapportering? Nej, medger ansvarig tjänsteman på departementet. Underlaget för promemorian består av myndigheternas framställningar om mer sekretess. Och där hittar man så klart inga argument för bibehållen insyn.

Tillgången till myndighetsanställdas personnummer är i många fall helt avgörande för journalistiska granskningar. Dagens Nyheter avslöjade år 2013 att minst 97 personer som är dömda för sexualbrott arbetar med barn på svenska skolor. Bland fallen fanns förskolelärare som har dömts för barnpornografibrott och lärare som tidigare har begått sexuella övergrepp mot elever. Granskningen, som belönades med journalistpriset Guldspaden, byggde på att kommunerna lämnade ut listor över personnummer på anställda som sedan kontrollerades mot domar. Efter 2017 skulle denna typ av missförhållanden inte gå att avslöja.

Ett annat exempel är Göteborgs-Posten som år 2011 kunde visa att 51 av 172 professorer vid Göteborgs universitet hade extraknäck vid sidan av som de inte rapporterade till arbetsgivaren. Flera medier har de senaste åren också avslöjat hur offentliganställda i chefsposition gett sina barn gräddfil till sommarjobb.

Dessa granskningar skulle bli betydligt svårare och i vissa fall helt omöjliga att genomföra om den föreslagna sekretessen gick igenom. Personnummer är oumbärliga som nycklar till de offentliga registren. Och med hjälp av dem kan man avslöja tjänstemän som sitter på dubbla stolar, som inte redovisat sina bisysslor, som upphandlat tjänster från närståendes bolag, ljugit om sin utbildning och mörkat sitt brottsregister.

Kan viktig och angelägen undersökande journalistik exemplifieras bättre?

Eller för att använda promemorians språkbruk:

Kan en samhällskritisk rapportering alltjämt anses vara tillgodosedd i tillräcklig utsträckning om inte dessa granskningar kan göras?

Politiker, det är dags att stå upp för den undersökande journalistiken!

Texten är också publicerad på Utgivarna.se.

Dela artikeln:


Dagens Medias nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.