Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Söndag11.04.2021

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Medievärldens bloggarkiv

Polisen måste prioritera hot mot mediehusen

Publicerad: 20 Maj 2016, 09:14


En ny undersökning visar att hoten mot journalister ökar. Polis och åklagare måste prioritera hoten mot mediehusen, skriver Utgivarnas vd Per-Anders Broberg.

I förra veckan åtalades en man för att ha riktat dödshot mot Gefle Dagblads chefredaktör Anna Gullberg.

Hoten framfördes i ett telefonsamtal med en polischef tidigare i år.

Mannen säger sig inte minnas samtalet, anser sig inte ha uttalat något hot och om det har uppfattats som ett hot har det blivit något missförstånd.

Anna Gullberg-exemplet är ganska vanligt när det gäller misstankar om olaga hot mot journalister och publicister.  Den misstänkte minns inte eller har inte haft för avsikt att hota någon.

Men Anna Gullberg-exemplet är samtidigt ganska ovanligt. Det har utretts och lett till åtal.

Utgivarna har för tredje året i rad undersökt omfattningen av hot, trakasserier och våld mot mediehusen och dess medarbetare.

Resultatet:

Antalet medieredaktioner som hotats har ökat i omfattning.

Hoten har blivit fler.

Och mediehusen anser att hotbilden har förstärkts.

Det är en oroande utveckling. Särskilt med tanke på att rikspolischefen Dan Eliasson, redan när han tillträdde sin tjänst den 1 januari 2015, omedelbart uppmärksammade hoten mot våra opinionsfriheter och konstaterade att det var en allvarlig utveckling. Dan Eliasson talade om att stärka förmågan till skydd för samhällets grundläggande fri- och rättigheter. Däribland medieredaktionerna.

Dessvärre visar Utgivarnas undersökning att inte mycket har hänt.

Nästan hälften av redaktionerna i Utgivarnas undersökning har fått ta emot hot en eller flera gånger det senaste året. Det är en ökning jämfört med tidigare undersökningar.

Enkäten dokumenterar minst 147 hottillfällen det senaste året. Det är en ökning med tidigare undersökningar.

På en majoritet av de hotade redaktionerna har medarbetare upplevt otrygghet i sitt jobb som en följd av allvarliga hot. Mer än hälften av redaktionerna har medarbetare som känt otrygghet i hemmen.

Detta är naturligtvis en oacceptabel utveckling som måste bromsas.  Hot mot journalister måste prioriteras. Polisen måste frigöra resurser att utreda hoten och se hoten i ett större sammanhang. Åklagare måste använda de lagutrymmen som finns.

Dessvärre är den allmänna bilden i dag att det är ok att hota och trakassera journalister och publicister. Anmälningar avskrivs, förundersökningar läggs ned. Den som anmäler hot har väldigt liten tilltro till att något ska hända. I de fall där det leder till åtal tar det ofta väldigt lång tid. Utredningen är helt enkelt inte prioriterad.

Anna Gullberg-exemplet är också ovanligt på det viset att åtal väcktes mindre än tre månader efter att hotet framfördes. En reporter på Upsala Nya Tidning hotades under julhelgen 2014. Åtal väcktes drygt ett år senare trots att utredningsarbetet var ganska enkelt.

Det ger en bild av att brotten inte är så prioriterade som Dan Eliasson säger sig vilja att de ska vara.

Fotnot: Utgivarnas undersökning Hot och hat så påverkas medierna. Rapport 2016:1 kommer att presenteras i sin helhet på Utgivarnas seminarium i Almedalen.

Texten har tidigare publicerats i Dagens Nyheter.

Dela artikeln:


Dagens Medias nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.