Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Lördag31.10.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Medievärldens arkiv

VLT:s prospekt höll inte måttet

Publicerad: 28 April 2006, 09:29

Det fanns många brister i det prospekt som gick ut till aktieägarna i VLT hösten 2004. Både när det gäller öppenheten om vilka planer som fanns för företaget och nivån på budet. Det menar Stefan Melesko i den särskilda granskning som ska presenteras på VLT:s bolagsstämma nästa vecka.


Under flera år fanns det tankar på ett samgående mellan VLT och NA. Planeringsarbetet gick under kodnamnet projekt kursiv. I det publika bud som lämnades till aktieägarna var detta inte tydligt. Vilket är anmärkningsvärt, enligt Stefan Melesko.
Intressentbolaget (blivande Mediaintressenter) erbjöd övriga aktieägare 120 kronor för varje A-aktie och 110 kronor för varje B-aktie. Skulle man få över 90 procent av aktierna steg nivåerna till 145, respektive 130 kronor. För låga nivåer med tanke på vilka synergieffekter som man förväntade sig.
Enligt interna utredningar skulle man kunna förbättra det årliga rörelseresultatet utifrån 2003 års siffror med uppemot 60 miljoner kronor genom att slå ihop VLT och NA. Det finns också en rapport som talar om synergivinster på 95 miljoner efter fusionsprocessens genomförande.
”Då är det verkligen förvånande att budnivån inte blev högre” skriver Stefan Melesko i sin granskning. Man kan också utläsa en lätt skeptisk inställning till det realistiska i en sådan förbättring av resultatet så länge både VLT och NA skulle ha kvar sina tryckerianläggningar.

Centeraffär på gång 2001
Men det är inte bara med NA som det fanns planer på ett samgående.
Enligt granskningen diskuterades ett köp av dåvarande Norrtelje Tidnings tryckeri våren 2001. Det utvecklades senare till ytterligare samtal med Centertidningar angående ett förvärv eller samgående. Dessa tog i princip slut när Centerpartiet deklarerade att man inte ville göra någonting före valet 2002.
Under 2002 blev VLT erbjudna att köpa Värmlands Folkblad men tackade nej.
Det fanns också mer eller mindre långt gångna tankar på att engagera sig i Folket i Eskilstuna och Länstidnigen i Östersund (där diskussioner fanns med ÖP ända till 2004 om ett eventuellt gemensamt ägande).
Från VLT:s sida fanns det också intresse i att närma sig till exempel såväl Norrköpings Tidningar, Upsala Nya Tidning, ICA förlaget som LRF Media. Hur långt dessa diskussioner fördes och hur motparterna reagerat går inte att utläsa av granskningen.

Alla svarade inte
I sin granskning noterar också Stefan Melesko att inte speciellt mycket gjordes för att försöka samordna de olika agendor som fanns inom till exempel familjen Pers. ”Det anmärkningsvärda är att mycket litet kraft las på att försöka lösa ägar/maktfrågor som ett problem i sig vid sidan av eventuella strukturaffärer.”
I sitt arbete med granskningen har han försökt intervjua ett 20-tal personer. Vissa har dock valt att inte svara på några frågor men det har inte påverkat möjligheterna att genomföra uppdraget menar Stefan Melesko.
Han drar också den bestämda slutsatsen att alla aktörer agerat med VLT:s bästa som mål. Sedan skiljer sig grupperna på många områden åt utifrån vad de tror gynnar företaget mest.
Den särskilda granskningen begärdes av Herenco AB på bolagsstämman 2005.

Dela artikeln:


Dagens Medias nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.