Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Tisdag22.09.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Medievärldens arkiv

Vem kan man lita på när det gäller miljöforskning?

Inlägget "Läsa papperstidning bra för miljön" har startat en stor debatt, men vem kan man egentligen lita på när de gäller miljöforskning? Som man frågar får man svar, konstaterar Svenåke Boström, i ett nytt inlägg.

Publicerad: 21 Januari 2011, 07:30

Det här är en opinionstext

Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.


Om någon tror att jag härmed har lämnat mitt engagemang för surfplattor och läsplattor så är det något jag kraftigt kan dementera. Men som jag skriver i en kommentar till artikeln så är mitt inlägg bara ett försök att nyansera debatten något.

Sedan är det ju som vanligt så att den ena undersökningen säger en sak, medan en annan ger en annan bild.

Själv har jag ofta refererat till undersökningar som gjorts av KTH, där vi själva på ST även varit med och tagit fram material. Läs mer om detta i mitt tidigare inlägg på Tidningsliv under rubriken Vilka tidningar finns kvar 2020. Eller en artikel hos KTH med rubriken Läsa tidningen elektroniskt sparar miljön. KTH:s rapport finns här.

Men så har researchföretaget Innventia gjort en miljöstudie på uppdrag av Posten, Tidningsutgivarna, SCA, Sörmlands Grafiska och Pressretur. Det är även det en livscykelanalys av läsning av ett tryckt och ett webbaserat magasin.

Där kommer man fram till att miljöpåverkan när det gäller koldioxid är något större för det webbbaserade magasinet.

Kg CO² ekivalenter per läsare och år:
Web baserat magasin: 0,91, Tryckt magasin: 0,80?

Fakta om undersökningen:

Tryckt magasin
Upplaga: 148 000 kopior, 11 nummer
Sidantal: 1 324 sidor (21,7 x 28 cm)
Papper: LWC 65 gsm (GraphoCote)
Tryckmetod: Heat set web offset
Distribution: Till hushåll med post
Antal läsare: 266 400
Lästid / nummer: 44 minuter

Webb-magasin
Upplaga: 7 dagar/ vecka
Servrar i datacentraler: 500 W
Maskintyp: Laptop
Utskrifter: 2 sidor/månad
Lästid / nummer: 44 minuter, 3 besök

Så vem kan man lita på när det gäller miljöforskning? Både KTH:s Centre for Sustainable Communications och Innventia (tidigare STFI-Packforsk) är välrenommerade i sammananget. Sanningen är väl som vanligt att som man frågar får man svar. Det vill säga utgångspunkterna i forskningen och insamlandet av fakta kan vara helt olika.

Nu var ju inte detta huvudpunkten i min förra artikel i ämnet. Istället var det som sagt att nyansera bilden av tidningen som miljöbov. Framförallt är det nog inte alla som känner till fakta kring skogsavverkningen och återväxten i skogen som jag beskriver i mitt förra inlägg.

Jag läser fortfarande mest nyheter på papper än så länge. Men min övertygelse kring nyhetstidningarna på papper står fast. De kommer att finnas kvar länge än, men kommer att förändras radikalt de närmaste 10-15 åren.

De som vill överleva måste anamma en mer visuell design, nya uttryck, ständig förändring och spännande överraskningar. Det blir mer av magasinsdesign även i dagstidningarna. Vissa mindre tidningar övergår till att vara vecko eller helgmagasin, eller blir gratistidningar.

Övergången till digitala nyhetstidningar kommer, men den går långsammare än jag trodde för några år sedan. Förmodligen får vi invänta en teknik som är smidigare än dagens läsplattor eller surfplattor, som exempelvis Nokias Morph Concept.

Inlägget publcierades ursprungligen på Boströms blogg.

Läsa papperstidning är bra för miljön

Axel Andén

Det här är en opinionstext

Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Dagens Medias nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.