Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Lördag26.09.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Medievärldens arkiv

Utgivarna om kommentarer:

Publicerad: 24 Augusti 2011, 12:53

Medievärlden har frågat svenska utgivare om hur de resonerat kring läsarkommentarer. Här redovisar vi svaren:


Mats Åmvall, Hela Hälsingland

I våras bestämde jag mig för att höja ribban och skärpa kraven, eller kanske snarare skärpa tillämpningen av de kommentarsregler vi har. Det handlar bland annat om att avvisa kommentarer som inte håller sig (någorlunda) till ämnet, har ett rått och ohyfsat språk och givetvis är rasistiska eller på annat sätt otillbörliga. Jag skrev en kolumn om detta på vår sajt och det vållade intensiv diskussion bland användarna. Resultatet är något färre kommentarer men betydligt intressantare. Vi har också märkt att så kallade makthavare nu är flitigare i kommentarsfälten vilket sägs bero på att de är någorlunda trygga i att slippa rena tarvligheter som reaktion.

Lena K Samuelsson, Svenska Dagbladet

I november/december 2010 bytte vi till Disqus på SvD.se för hantering av kommentarerna. Lägsta nivå är inloggning med Disqus-konto, det vill säga det räcker med en verifierad e-postadress för att skapa ett konto. Vi är nöjda med nuvarande system och rutiner. Vi har under åren skaffat oss bara erfarenhet hur vi ska hålla kommentarer på en acceptabel nivå. Oönskade kommentarer är inget stort problem. Det förekommer, men vi har rutiner för att hantera det.

Ninni Jonzon, GP

Vid en översyn i höstas bestämde vi oss för att avvakta med att börja med inloggning. Vi hoppas kunna fortsätta att ha en öppen kommentering. Vi får se hur det går, vi har under sommaren svartlistat ett antal debattörer sedan de grovt brutit mot reglerna. Vi stramade upp rutinerna i våras och hade då en dialog med IS om striktare linjer och sänkt toleransnivå. Vi höjde helt enkelt ribban till hellre fälla än fria.

Peter Franke, Värmlands Folkblad

Vi stängde kommentarsfunktionen tisdag 26 juli. Tidigare hade vi en anmälningsfunktion där egna medarbetare plockade bort anmälda kommentarer som bröt mot regelverket. Vi ska titta på hur vi kan återuppta möjligheten för våra läsare att kommentera artiklar på VF.se på ett mer civiliserat sätt. Vi är i grunden positiva till dialogen med läsarna via hemsidan. Läsare missbrukade det förtroende vi gett dem genom att ständigt bryta mot våra regler. Vi fann till slut att en gräns passerades. Stängningen blev en kraftig markering från vår sida.

Viveka Hedbjörk, Hallandsposten

Vi har sedan länge en ganska het diskussion på redaktionen om webbkommentarerna, framförallt nivån på dem. Den dominerande åsikten är att det borde ställas samma krav på kommentarena som på insändarna, men vi har inte hittat formen för hur det ska göras. Jag tycker att man ska förmoderera eftersom det inte bara är en juridisk ansvarsfråga vad som publiceras på vår sajt, utan också en moralfråga. Men det är svårt att hitta rätt nivå på kommentarerna eftersom en diskussion kan kantra på nolltid. Men jag tycker verkligen att etablerad media har ett stort ansvar för att inte vilken dynga som helst sprids på våra sajter.

Lars Nilsson, UNT

Från kommande månadsskifte kommer vi att kräva inloggningsuppgifter från Kommentera-skribenter i ett försök att hyfsa debatten. Vi vill inte ta bort möjligheterna att kommentera artiklar, i sina bästa stunder fyller det en funktion. Men anonymiteten är ett otyg, och det ska vi nu försöka minimera.

Lars Johansson, Helsingborgs Dagblad

Utöyahändelsen har pekat på näthatets yttersta konsekvenser. Vi kommer antagligen att skärpa kraven både på vilka som får kommentera omodererat och vilka kommentarer vi godkänner. Även om tonen har blivit bättre sedan vi införde inloggning via Disqus vill vi höja nivån ytterligare. Det kan bli så att den som vill kommentera omodererat måste lämna sitt namn på något sätt, eller vara prenumerant på tidningen. Vi har inga planer på att stoppa kommentarerna helt.

Björn Hedensjö, Dagens Nyheter

Efter valet i fjol har vi blivit mer restriktiva med att ha kommentarerna påslagna i ämnen som vi erfarenhetsmässigt vet leder till många brott mot vår kommentarpolicy. I höst lanserar vi ett inloggningssystem.Vi tror att vi höjer kvaliteten på diskussionerna i kommentarfälten genom att ta bort möjligheten att kommentera helt anonymt.

Jan Helin, Aftonbladet

Vi hade före sommaren långt gångna diskussioner om att ändra hur vi arbetar med läsarkommentarer. Dels för att höja kvaliteten och dels för att råda bot på de obehagliga hatströmmar som ibland tar över ett kommentarsforum. Vi tog beslut om att genomföra vissa förändringar i höst. Detta har nu på ett obehagligt sätt accentuerats av terrorattentaten i Norge och den efterföljande debatten.

Thomas Mattsson, Expressen

Det här är en ständig diskussion: kanske inte hur vi ska förhålla oss till olämpliga eller olagliga kommentarer, där finns det ju principer att följa, utan snarare hur man ska agera när kommentarsfälten fylls av främlingsfientliga skribenter som förvisso håller sig på rätt sida gränsen i sina formuleringar, men som tar över ett debattutrymme som borde handla om något helt annat.. Jag funderar varje dag på hur vi ska göra. Det vore väldigt enkelt att bara stänga ner kommentarsfunktionerna eller kräva att alla ska identifiera sig, men frågan fordrar nog svårare svar än så.

Rolf Matthies, NWT

Vi använder kommentarsfunktionen restriktivt och kopplar på den bara till vissa artiklar som berör ämnen där vi vill uppmuntra till debatt. Ibland förhandsmodererar vi också. Vi vill ur ett publicistiskt perspektiv känna oss trygga med det som läggs ut. Eftersom det är ganska resurskrävande att hålla koll på kommentarer har vi valt att vara återhållsamma och endast slå på funktionen när vi anser att kommentarerna kan tillföra något.

Matti Lilja, Piteå-Tidningen

Vi förhandsmodererar och har kortat ner väntetiden för den som kommenterar innan inläggen dyker upp på hemsidan. För att göra det möjligt begränsar vi antalet kommenterbara artiklar till tre i normalfallet. Läsarna ska ha samma säkerhet som ansvarigutgivarskapet ger.  Därtill vill vi ha en seriös debatt. Öppnar vi portarna och kör omodererat kommer vi att skrämma bort dem som vill föra en seriös diskussion.

Peter Sigfridsson, Barometern

Barometerns webbredaktör modererar kommentarerna enligt Barometerns riktlinjer för läsarkommentarer. I tveksamma fall rådgörs med ansvarig utgivare. Att själva vara aktiva i diskussionen kring vårt innehåll är viktigt. Om vi lade ut modereringen på entreprenad är risken att vi skulle förlora vår överblick och vårt deltagande.

Elisabeth Bäck, Katrineholms-Kuriren

Vi har blivit restriktivare med vad vi släpper igenom. Det skedde redan i våras när vi tyckte att bland annat kommentarer om invandringen blev råare och råare. Vi jobbar också aktivt med att insändarskribenterna ska stå med sina namn under inläggen.

Maria Brander, Gefle Dagblad

Jag vill ha en bra debatt i våra kommentarsfält och tycker att vi tar ansvar för det genom att anlita Interaktiv säkerhet. Inläggen publiceras direkt men samtidigt förhindrar vi att vår hemsida blir ett allmänt klotterplank. Jag uppmuntrar våra reportrar att själva gå in och svara på inlägg som kräver det (och gör det även själv) och hoppas på så sätt att vi kan ”hyfsa till” nivån på debatten.

Lennart Mattsson, Länstidningen i Östersund

Det är troligt att vi i alla fall kommer att begränsa möjligheten att vara anonym i läsarkommentarerna. Jag har en längre tid varit inne på att strama åt möjligheterna att anonymt spy galla över och göra ner andra medmäniskor. Läsarkommentarerna ska vara kvar, men säkert i en något förändrad form.

Jimmie Näslund, Allehanda Media

Vi bytte plattform till Disqus, där det krävs en inloggning. Vi ville försäkra oss om att det finns en verklig person bakom kommentarerna (även om man fortfarande kan kommentera anonymt). Vi ville ha ett renare debattklimat utan att frånta folk möjligheten att kommentera anonymt. Vi har tappat 60-70 procent av kommentarerna, men successivt tror jag att de kommer tillbaka. Och vi har ett renare klimat där det fortfarande kan vara högt i tak, precis som vi hoppades på.

Lennart Håkansson, Dala-Demokraten

I maj tog vi beslutet att ta bort möjligheten att kommentera artiklar om brott och olyckor, eftersom den typen av artiklar regelmässigt leder till rasistiska inlägg, hets mot enskilda och grupper av människor, och dessutom i vissa fall även innehåller namn och andra uppgifter som vi valt att inte publicera. Utmaningen är att ge möjlighet till interaktivitet och diskussion utan att låta de hatiska idioterna ta över. Problemet är att vi inte har resurser att förhandsmoderera tillräckligt snabbt för att det ska bli en levande diskussion. Då kanske vi måste fortsätta vår väg att begränsa vilka artiklar som ska gå att kommentera.

Anette Novak, Norran

I dag medverkar våra medarbetare såväl i samtalen i kommentarsfälten som genom tjänstgöring som eRedaktör i livechatten – Norrans interaktiva nyhetsdesk. Vi har skärpt kraven – nu måste man registrera sig med en verifierad e-postadress. Detta för att vi vill förklara regelbrott/avstängningar i hopp om en långsiktig folkbildning på området. Man kan emellertid fortfarande vara anonym i kontakten med oss, en grundläggande princip som vi i det längsta vill försvara. Vi arbetar internt med att skapa ännu större engagemang bland reportrar och redaktörer för att delta i de digitala samtalen. De som jobbar med detta noterar att diskussionerna i eRed  blir hövligare och nivån högre – med all sannolikhet för att en person med namn och bild bemöter det som sägs omgående.

Charlotta Friborg, Corren

Vi efterhandsmodererar artikelkommentarerna här på redaktionen. På grund av tonen i vissa artikelkommentarer har vi tyvärr tvingas lägga på en inloggning till kommentarsfälten. Dessutom måste besökaren registrera sig för att kunna kommentera. På vissa typer av artiklar väljer vi att helt slå av möjligheten att kommentera, till exempel om det finns risk för att en anonymiserad person röjs i kommentarerna eller om vi har anledning att på förhand befara rasistiska påhopp. Vi diskuterar också modeller för att sätta vissa frågor på dagordningen för att därigenom få bättre kvalitet i läsardiskussionerna. Vi är måna om interaktiviteten, men vi är bekymrade över att några få ”troll” förstör diskussionerna med påhopp och tillmälen. Det gör att vi tyvärr tvingats höja trösklarna för läsarmedverkan.

Daniel Sandström, Sydsvenskan

Sedan drygt ett år tillbaka har Sydsvenskan försökt råda bot på den destruktiva delen av kommentarskulturen. Vi har gjort detta genom att kräva inloggning för att man ska få kommentera, vilket inte i sig betyder färre anonyma kommentarer, men väl fler icke-anonyma inlägg och ett bättre debattklimat. Mycket talar också för att nätet gradvis kommer att bli mindre anonymt ju fler samhällsfunktioner som blir digitala. Frågan är också om inte våra Facebook-identiteter med tiden kommer att få karaktären av global nätlegitimation. Tidningarna måste därför redan nu fundera på vad konsekvenserna skulle bli för trafiken till sajterna och för yttrandefriheten, om man helt tog bort alla anonyma kommentarer. Läs hela Daniel Sandströms inlägg på: http://www.sydsvenskan.se/digitalt-och-teknik/article1526002/Nar-ansvaret-gloms-bort.html

Ewa Wirén, Dalarnas Tidningar

Jag ser ett stort värde i läsarkommentarerna och har i grunden samma förhållande till dem som till alla andra kontakter med läsarna. De allra, allra flesta kommentarer handlar också om konkreta lokala frågor (mögel på dagis, slut på smör i butikerna, skolsituationen där jag bor) där till och med kommunalråd och andra beslutsfattare ger sig in i diskussionen med läsarna. Den stora risken nu är att de som har andra syften än att föra en sansad och konstruktiv diskussion får ”bestämma” över den demokratiska arena som våra sajter faktiskt är/kan vara. Därför är det avgörande att vi håller fast vid öppenheten och ökar vår egen närvaro på sajterna.

Daniel Nordström, Västerbottens Folkblad

Vi har blivit bättre på att analysera och identifiera artiklar som med stor sannolikhet kommer att rendera många kommentarer – eller en viss typ av kommentarer. Dessa sätter vi hårdare kontroll på redan vid publicering. Om det är så att vi märker att debatten skenar i väg stänger vi kommentatorsfunktionen helt, även om det är ovanligt att det går så långt. Vi eftersträvar en kontrollerad öppen debatt på vår sajt. Vår strävan är att hålla högt i tak och vi har högre toleransnivå på krönikor och personligt tyckande än vi har på vanliga nyhetsartiklar. Vi tillåter anonyma kommentarer och har inga planer på att ändra på det, eftersom vi anser att det är viktigt att läsarna även kan uttrycka sig anonymt.

Ingalill Sundhage, Bohusläningen

Vi förmoderar våra kommentarer själva, det vill säga våra webbredaktörer sköter den sysslan Personligen tror jag det är viktigt att behålla förmodereringen och fortsätta att ta ansvar för debatten på vår plattform. Det är ett sätt att värna varumärket.

Stefan Eklund, Borås Tidning

Vi har som målsättning att de krav vi idag ställer på insändarmaterial i den tryckta tidningen ska gälla även på nätet. Samtidigt är det viktigt att den möjlighet till läsardialog och debatt som nätkommentarer ger finns kvar. En svår balansgång, men det är viktigare att kommentarerna är seriösa och tillför debatten något än att de är många.

Mårten Enberg, VLT

Vi är i början av en översyn. I lite mer än två år har vi haft krav på registrering, debattören ska alltså vara medlem och ha godtagit våra debattregler. Därutöver förhandsgranskar vi. Just registreringen ska utvärderas, det finns för- och nackdelar med förfarandet. Öppet hur det slutar. Möjligt att vi tar bort den, vissa debattörer försöker ändå fejka namn och telefon och det är ett drygt arbete att helt förhindra det. Utgivaransvaret och pressetiken ska gälla fullt i bägge kanalerna, vi har svårt att se varför det inte ska vara så. Men vi kan bli ännu mer aktiva i dialogen med vår publik.

Ulf Johansson, NA

Vi stramade upp redan förra året när vi hade en hel del kontroversiella publiceringar kring överfallsvåldtäkter och en del annat. Det drog iväg med allt fler främlingsfientliga kommentarer som gjorde det allt tuffare att göra bedömningarna. Vi har i grunden uppfattningen att läsarna även måste få debattera kontroversiella frågor och som ansvarig utgivare tycker jag att även obehagliga åsikter måste få komma fram. Om man stryper all sådan debatt blir det bara en diskussion om censur. Det svåra är att klara balansgången när man jobbar på det sättet.

Anders Nilsson, NT

Vi efterhandsmodererar. Insändarredaktören ansvarar för detta dagtid, webbredaktion kvällar och helger.Vi har ingen debatt på TT-artiklar. Bara på egna artiklar. När det gäller våra bloggar så är kommentarerna förhandsmodererade. När det förekommer känsliga ämnen väljer vi ibland att inte ha någon debatt. Alternativet är att vi förhandsmodererar kommentarer till vissa artiklar som berör känsliga ämnen. Vårt koncept fungerar bra. Därför planerar vi ingen förändring. Det är viktigt att nt.se är en mötesplats för åsikter.

Göran Carstorp, Södermanlands Nyheter

I februari 2011 gick vi över från förhandsmoderering till efterhandsmoderering för att göra det möjligt att kommentera 24/7. Samtidigt införde vi obligatorisk registrering för att kunna kommentera och skärpte kraftigt våra etiska regler för att försvåra för rasistiska, homofoba och kränkande kommentarer. Modereringen övertogs av Interaktiv Säkerhet – vi skulle inte ha haft möjlighet att ha koll på kommentarerna dygnet runt vilket våra läsare förväntar sig att kunna göra. Vi ville ha en hyfsad nivå på debatten, och hitta ett sätt att slippa alla smygrasistiska och kränkande kommentarer utan att bli beskyllda för att stoppa åsikter om invandringspolitik och islam. Därav de nya etiska reglerna, som vi bett IS att följa noga. Obligatorisk registering införde vi för att försvåra för personer som stängts av. Efterhandsmoderering och anlitandet av IS införde vi för att möjliggöra 24/7-debatt – och för att anpassa villkoren i övrigt till vad användarna är vana vid från t ex Facebook.

Anders Ingvarsson, NSD

Vi har successivt försökt höja nivån på artikelkommentarerna de senaste åren. Vi funderar på att ytterligare höja ribban, vilket i sig betyder mer arbete för dem som är satta att sköta detta. Läsarkommentarerna är en viktig del av en levande webb. Då måste vi också ta vårt ansvar för att tonen ska vara sund och rimlig. Därför förhandsgranskas alla kommentarer innan publicering. Genom att sålla hårdare bland personangrepp och direkta påhopp tror jag att vi kan bidra till en bra och konstruktiv samhällsdebatt där fler vill och vågar delta. Alltså måste vi låta detta arbete ta resurser, journalistisk kraft som annars skulle kunna ha använts till att producera ännu mer lokal journalistik.

Anders Svensson, Hallands Nyheter

Hittills har fördelarna med förhandsmoderering övervägt. Vi har kontroll på materialet och kan hålla en publicistisk linje och slipper ”skadan är redan skedd-problematiken” (dvs den oönskade kommentaren ligger ute en tid innan den tas bort). Nackdelarna är att det tar tid och kraft från webb-redaktionen, och att det kan hämma den interaktiva diskussionen.

Patrik Annerud, Gotlands Media

Vi har resonerat så att vi tycker det är viktigt att erbjuda möjligheter att kommentera det vi skriver om, och att det inte är något vi vill avstå ifrån. I valet mellan att förhandsmoderera och att efterhandsmoderera har vi valt det sistnämnda, främst för snabbhetens – omedelbarhetens – skull. Däremot är det viktigt, tycker vi, att det inte utvecklas ett allmänt klotterplank om allt mellan himmel och jord. Därför har vi hårdare relevansbevakning än tidigare. Brottsnotiser och en del personporträtt undantas regelmässigt från kommentarsmöjlighet.

Hårdare regler för kommentarer

Läsarkommentarer

Dagstidningarnas kommentarer i siffror:

Förhandsmoderering: 29%

Samarbete med Interaktiv säkerhet: 43%

Ändrat sitt arbetssätt: 51%

Ska ändra sitt arbetssätt: 27%

Kräver registrering: 40%

De ingår i undersökningen: Aftonbladet, Allehanda Media, Barometern, Bohusläningen, Borås Tidning, Corren, Dala-Demokraten, Dagens Nyheter, Dalarnas Tidningar, Eskilstuna-Kuriren, Expressen, Gefle Dagblad, Gotlandspress, Göteborgs-Posten. Helsingborgs Dagblad, Hela Hälsingland, Hallands Nyheter, Hallandsposten, Katrineholms-Kuriren, Länstidningen Östersund, Nerikes Allehanda, Norran, NSD, Norrköpings Tidningar, NWT, Piteå-Tidningen, Södermanlands Nyheter, Svenska Dagbladet, Sydsvenskan, Skånska Dagbladet, UNT, Värmlands Folkblad, Västerbottens Folkblad, Västerbottens-Kuriren, VLT.

Disqus:

Disqus är ett kommenteringssystem som framförallt hjälper dig att hålla reda på dina kommentarer och de svar du får från andra läsare. Disqus gör det också lättare att gilla och svara på kommentarer.

Disqus används av omkring 200 miljoner människor världen över och finns på många stora sajter och bloggar. I Sverige använder bland annat Tv4 och Sydsvenskan Disqus. I och med att många (och allt fler) sajter och bloggar använder Disqus behöver du bara hålla koll på en inloggning för att kommentera på olika sajter.

Källa: Svenska Dagbladet maj 2011

Axel Andén

axel.anden@almatalent.se

Dela artikeln:


Dagens Medias nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.