Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Medievärldens arkiv

Under strecket jubilerar – SvD:s kulturchef om streckarens betydelse

Publicerad: 18 oktober 2018, 05:09

Lisa Irenius. Foto: Magnus Hjalmarson Neideman.

Nu i oktober firar Svenska Dagbladets klassiska essäsida Under strecket hundra år. Kulturchefen Lisa Irenius berättar om understreckarens betydelse i går, i dag och i morgon.


Ämnen i artikeln:

Svenska Dagbladet

I går var det på dagen hundra år sedan SvD publicerade den allra första essän under vinjetten Under strecket. Hundraårsjubileet firas på flera sätt, berättar kulturchefen Lisa Irenius som också är projektledare:

– Framför allt firar vi genom att lyfta fram den fantastiska kunskapsskatt som Under strecket är – det är otroligt att det har publicerats en fördjupande essä i SvD varje dag sedan den 17 oktober 1918. Vi har bland annat lanserat en guide på sajten där läsare kan botanisera bland 350 särskilt intressanta understreckare som har gjorts fritt tillgängliga. Den 24 oktober blir det en bildningskväll på Kulturhuset i Stockholm med gäster som Sara Danius, Arne Melberg och Christer Fuglesang, och den 22 november blir det en vetenskaplig konferens om Under strecket på Lunds universitet. Och så har vi ätit tårta på redaktionen såklart!

Till den digitala tjänsten som SvD byggt har man djupdykt i arkivet för att hitta understreckare som varit extra betydelsefulla eller som kan ses som ett slags tidsdokument:

– Det är förstås inte lätt att välja bland över 35 000 texter. Men Ludvig Hertzberg, Under streckets redaktör sedan 2001, kan arkivet bättre än någon annan och har hela året arbetat med att digitalisera och tillgängliggöra understreckare. Vi har också samarbetat med historikern Johan Östling och flera andra forskare från olika discipliner, och har fått bidrag till arbetet från Riksbankens Jubileumsfond.

Vilken betydelse har Under strecket i dag?

– Under strecket har fått en unik position i svensk offentlighet genom att den har funnits så länge och genom att det är ett av få utrymmen i medierna där forskare och andra intellektuella kan förmedla kunskap till en bred publik. I dag, när även vissa makthavare uttrycker kunskapsförakt och vi har en alltmer polariserad samhällsdebatt, är det särskilt viktigt med den fördjupning och nyansering som Under strecket erbjuder.

Under streckets roll har inte förändrats särskilt mycket genom åren, enligt Lisa Irenius.

– När man tittar på Under strecket under det gångna seklet är det mest slående faktiskt hur mycket som är sig likt: det har alltid varit en plats för kunskapsbaserade, resonerande texter, ofta skrivna av forskare, och att skriva en understreckare har alltid haft hög status.

Vilken plats ska Under strecket ha i ett digitalt medielandskap?

– Understreckarna blir sällan virala klickraketer – även om det faktiskt händer ibland! – utan deras styrka är att de har så lång livslängd. När vi tittade på hur många olika understreckare som lästes under ett dygn så var det drygt 1400! Under strecket är också den del av SvD:s arkiv som genererar flest nya digitala prenumeranter. Det är väldigt glädjande. Och nu när vi återpublicerar understreckare från arkivet är det förstås roligt att se hur texter som är så gamla som 80, 90 eller rentav 100 år nu kan hitta en ny publik.

Linnéa Kihlström

Redaktör och reporter

linnea.kihlstrom@dagensmedia.se

Ämnen i artikeln:

Svenska Dagbladet

Dela artikeln:


Dagens Medias nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.