Tomas Brunegård om turerna kring Stampen

Tomas Brunegård har inte engagerat sig i Stampens turer senaste halvåret. Han säger att han tagit på sig skygglappar för att bland annat avskärma sig från onödigt skvaller som är ”fruktansvärt improduktivt och ofta leder tankarna fel”. Han läser GP och det kan hända att någon rubrik i branschpressen passerat förbi hans ögon. Men mer är det inte. Han hade redan gjort ett bokslut över perioden och gått vidare med sitt liv.

När det stod klart att Stampen behövde genomföra en rekonstruktion för att undvika konkurs hade Tomas Brunegård landat, i alla fall fysiskt, efter att varit hjälparbetare i två och en halv månad på Papua Nya Guinea i sydvästra Stilla Havet. Nu blev han medialt högvilt igen och löpsedlar ropade ut budskapet att han flytt till Söderhavet när marken skakade under Stampen. När rekonstruktionen blev känd hade det bara gått en dryg vecka sedan hemkomsten.

– Har man varit ute i den typen av miljö och på den typen av uppdrag förändrar det resten av ens liv. Så jag var på en helt annan planet då.

Hans son köpte dock tidningen och gav till pappa.

– Jag har inte läst den. Den hamnade i ett skåp hemma där jag samlar allt som tidningar skrivit om mig. Artiklar jag kanske tänkt göra en klippbok av så småningom. För barnen, om de blir intresserade av vad pappa var med om under hela deras uppväxt.

Tomas Brunegård har ingen insyn i vad som händer i Stampen i dag men håller fast vid den bild han hade då han slutade som vd (Se intervjun Tomas Brunegård: Fyra saker knäckte Stampen från december 2014). Det fanns inga större mörka moln på himlen då. Det var beslutet om tryckerimomsen som blev dråpslaget som kom efter en kraftigt försämrad annonsförsäljning under 2013 och 2014. Samt att de allianser och partnerskap som byggts upp under flera år pulveriserades på kort tid vilket gjorde att det blev väldigt svårt att parera när krisen slog till med full kraft. Ledningen hade sett ett antal framtida problemområden men när det började blåsa upp på allvar gick all kraft åt till att reva segel och hitta lä för att använda ett västkustanpassat bildspråk som även Stampens högsta ledning använder:

– Peter (Hjörne, reds anm) har kallat det Stampen drabbades av för ”the perfect storm”. (Det engelska uttrycket står för en händelse där en kombination av oväntade och oförutsägbara omständigheter drastiskt förvärrar en situation, reds anm.) Men det fanns en insikt om Stampenbyggets svagheter. Att företaget nu står där det står, mitt i en rekonstruktion, visar det att de tankar vi hade om att stärka det egna kapitalet och se över ägarbilden var befogade.

Med facit på hand är han inte säker på att det var rätt att ta över som ordförande efter 17 år som vd i Stampen. Även om det är en hypotetisk fråga.

– Jag var för förknippad med det som varit.

Men efter samtal med ägarna om hur bolaget skulle utvecklas blev det ändå så. En tung orsak till upplägget var att Tomas Brunegård då precis tackat ja till att bli ordförande för Wan-Ifra som då byggde på att han hade även en lokal branschplattform. Peter Hjörne kallade upplägget en Carl Bildt-lösning och utnämnde skämtsamt Tomas Brunegård till Stampens utrikesminister.

Läs hela intervjun på Medievärlden Premium, bland annat om Tomas Brunegårds arvode från Stampen, omvärdering av bankernas inställning, Stampens planer i Norge och hans syn på var branschen står idag