Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Torsdag29.10.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Medievärldens arkiv

Svepande kritik av journalistutbildningarna

Att dagstidningsredaktionerna och Journalistförbundet inte visar större intresse för de unga förmågorna gör det inte mindre angeläget för oss att utbilda dem, snarare tvärtom, skriver Mia-Marie Hammarlin på Lunds universitet.

Publicerad: 7 April 2015, 06:25

Det här är en opinionstext

Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.


Så bra att frågan väcks om hur många journalister som egentligen bör utbildas i ett samhälle där alltfler blir av med sina tjänster och går arbetslösa och där allt färre anställningar utlyses.

Dock använder Jonas Nordling en del svepande uttryck kring journalistutbildningar i allmänhet och frågar sig om innehållet de erbjuder är adekvat, det vill säga om de har anpassat sig till branschens förändring. Fakta behövs kring det här. Därför skulle jag i korthet vilja presentera hur vi agerar och tänker på journalistutbildningen vid Lunds universitet.

- Vi examinerar cirka tjugo studenter från vår utbildning varje år. Dessa är oftast i 25-årsåldern när de antas och har med sig både livs-, yrkes- och studieerfarenheter av det enkla skälet att vi ställer det som formella krav.
- Utgångspunkten för de praktiska undervisningsmomenten finns i den digitala tekniken. Vi undervisar exempelvis i tv-produktion för digitala kanaler, nätjournalistik, crowdsourcing, podcastproduktion och databasjournalistik. Den analoga tekniken lärs också ut, men är inte i fokus.
- Vi för in alltfler undervisningsmoment på engelska. Vi har samarbeten med såväl universitet som redaktioner i Indien och Vietnam där mediebranschen just nu utvecklas i takt med ländernas snabba tillväxt. Där formeras för oss nya spännande arbetssätt med utgångspunkt i den digitala teknologin. Globaliseringen innebär en uppgift för oss som bedriver utbildning att få fram mångsidiga journalister som kan verka internationellt. Här försöker vi dra vårt strå till stacken.
- I Lund utbildar vi journalister med mångetnisk bakgrund. Den etniska homogeniteten i journalistkåren är ett stort problem som redaktioner ofta är medvetna om. Vi ser det som ett självklart ansvar från utbildningens sida att bidra till ökad mångfald på redaktionerna.

I ett demokratiskt samhälle är de flesta eniga om att journalistiken spelar en viktig roll. Att landets större dagstidningsredaktioner, eller Journalistförbundet för den delen, inte visar större intresse för de unga förmågorna och deras kunskap gör det inte mindre angeläget för oss att utbilda dem, snarare tvärtom. Det vore djupt olyckligt om branschens ekonomiska problem leder till att framtidens journalistutbildning inte längre bedrivs av oss, och andra lärosäten, som erbjuder ansvarsfulla program med hög kvalitet.

Samtalen kring branschens kris bör föras över generationsgränserna. Såväl tidningsbranschens företrädare som förbundsrepresentanter är därför hjärtligt välkomna att kontakta oss för fördjupad dialog.

Mia-Marie Hammarlin, utbildningsansvarig och lektor för journalistutbildningen, Lunds universitet

Svar direkt:

Det är självklart att varje lärosäte upplever just sin journalistutbildning som adekvat utifrån samhällets behov av journalistik, allt annat vore närmast suspekt. Min poäng är dock att ingen ser helheten för närvarande. Och att branschen måste ta tag i detta gemensamt, inte minst utifrån den brytningstid vi befinner oss i.

Mia-Marie Hammarlin riktar specifik kritik mot landets större tidningsredaktioner, vilket är något svårtolkat. Än mer gåtfullt blir det när även Journalistförbundet kritiseras för att inte visa större intresse för de unga förmågorna och deras kunskap. Är det något förbundet bryr sig om så är det just studenternas situation. Vi besöker löpande alla utbildningar, med målet att träffa samtliga Sveriges journaliststudenter. När vi ombeds att ingå i branschråd eller liknande på utbildningar så deltar vi alltid. Att värna om ett adekvat innehåll i landets journalistutbildningar är att visa det största intresse. Det min kolumn handlade om var just de unga förmågorna och behovet av att deras kompetens är den rätta för den framtid vi redan befinner oss i.

Jonas Nordling

Just nu utbildas 1 880 journalister

Knappast plats för 1 880 journalister eller?
Mia-Marie Hammarlin, utbildningsansvarig och lektor för journalistutbildningen, Lunds universitet

Axel Andén

Det här är en opinionstext

Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Dagens Medias nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.