Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Måndag10.08.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Medievärldens arkiv

Sven-Erik Alhem: Fel att vänta med EU-rätten

Kommittén tycks vilja uppmana oss till tålamod. Särskilt med det faktum att den presenterat tre alternativ som ska kunna ersätta de gamla lagarna utan närmare beaktande av de EU-rättsliga aspekterna, skriver tidigare överåklagaren Sven-Erik Alhem.

Publicerad: 16 December 2010, 09:03


Ska ärevördiga tryckfrihetsförordningen (TF) och yttrandefrihetsgrundlagen (YGL) under ett långt utdraget förfarande tvingas ner i graven, trots att de båda grundlagarna rimligen har mycket kvar att ge? Debatten har blivit riktigt het, sedan Yttrandefrihetskommittén under ordförandeskap av justitierådet och förutvarande justitiekanslern Göran Lambertz lagt fram ett djärvt, pedagogiskt intresseväckande och uppenbarligen starkt kontroversiellt debattbetänkande innefattande en presentation av olika, mer eller mindre väl bearbetade alternativ till en eventuellt ny lagstiftning.  Göran Lambertz och de som står bakom betänkandet SOU 2010:68 flaggar själva introduktionsvis lite halvt ursäktande för oss läsare hur vi bör förhålla oss till det som presenteras i den lite charmigt obyråkratiska och preliminära produkten. Det ska ju komma så mycket mer! Så hav tålamod, tycks kommittén vilja uppmana oss till.

Särskilt mycket tålamod kräver det förhållandet att kommittén presenterar tre olika regleringalternativ inför vad som ska kunna ersätta de gamla lagarna utan närmare beaktande av de EU-rättsliga aspekterna. Först senare tänker kommittén sätta sina olika alternativ, benämnda ansvarsmodellen, verksamhetsmodellen samt ändamålsmodellen, i förbindelse med EU-rättens krav. Känns lite bakvänt. För det är väl klart att om EU-rätten spelar en avgörande roll, vore det väl klokast att ha med just den som bakgrund för de alternativ som kan vara aktuella för kommittén att presentera. Och inte börja i andra ändan som om EU-rätten kunde lämnas åt sidan tills vidare och tas i beaktande först i slutomgången.

Det här är en opinionstext

Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Och när det gäller ändamålsmodellen, som går ut på att yttranden med opinionsbildande, journalistiskt, konstnärligt eller litterärt ändamål ska skyddas, synes den modellen ha ogillats allra mest av kritikerna i debatten. Någon har gått så långt att ändamålsmodellen ansetts vara närmast absurd, eftersom den förutsätter någon form av kvalitetsgodkännande.

Regeringens tillsatte Yttrandefrihetskommittén för att Sverige ansågs behöva en teknikoberoende yttrandefrihetslagstifning. Med den raketfart i vilken tekniken för närvarande utvecklas kan man fråga sig om det är optimal timing. Eller rullar teknikutvecklingen bara kontinuerligt på i kanske än högre fart? Med andra ord kan vi kanske inte förvänta oss att det ska komma en riktigt lämplig reformtidpunkt, om vi skulle ge oss till tåls.

Under alla förhållanden borde de många sakkunniga kritikerna till kommittén och dess arbete leda till eftertanke med den centrala frågeställningen: är tiden verkligen mogen för att förbereda TF:s och YGL:s hädanfärd? Kan Lambertz´ debattbetänkande rent av främja en angelägen inbromsning? Eller bör vi i vanlig svensk ordning avvakta remissutfallet och vad som kommer fram under de seminarier som förutsätts följa?

Med all respekt för teknikutvecklingen; viktigast av allt är trots allt att yttrandefriheten i alla dess former blir så långtgående det överhuvudtaget är möjligt. Till fromma för det fria och oreglerade meningsutbytet, som är så fundamentalt för en demokrati.

Samtidigt erkänns oförbehållsamt att Göran Lambertz i sitt debattbetänkande på ett både djärvt och frejdigt sätt stuckit ut hakan och därigenom lockat fram de många kritikerna på scen. Deras röster är naturligtvis utomordentligt viktiga för ett främjande av yttrandefriheten i vår demokrati. Kritikerna vet alla vad de talar om och blotta tanken att de skulle hålla igen på sin sakkunskap och inte få tillfälle att delge oss sin uppfattning om hur illa idén är om en ny och utslätad yttrandefrihetsgrundlag vore till men för den fria debattens skull i vår stolta grundlagstradition. Fast alla håller samtidigt med om att vi aldrig kan sluta upp att diskutera det absolut nödvändiga skyddet för yttrandefriheten. Så i det avseendet har den av Göran Lambertz ledda kommittén lyckats utmärkt väl i sitt uppsåt med debattbetänkandet. Diskussionen har verkligen hettat till. Kan den bli än hetare? Förvisso. Det här är bara början.

Sven-Erik Alhem, www.svenerikalhem.se, samhällsdebattör och tidigare överåklagare

Axel Andén

Dela artikeln:

Dagens Medias nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.