Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Lördag31.10.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Medievärldens arkiv

Studenter kritiserar mordbevakning

Publicerad: 2 Oktober 2003, 10:24

Bevakningen av mordet på Anna Lindh har väckt oro och olust hos journaliststudenterna i Stockholm. Det framgick av en drygt två timmar lång debatt under rubriken "35-åringen och journalistiken" på JMK i går.


Det var fullt intill sista ståplats när en panel med representanter för journalistik och juridik gav sin syn på rapporteringen om 35-åringen. Kritik om att den passerat rimliga gränser både till omfattning och detaljer – och att det lett till hot om inskränkningar i meddelarfriheten – gick som en röd tråd genom diskussionerna.
Niklas Silow, redaktionschef på Aftonbladet, värjde sig. Han anser att det är tidningens uppgift att ge läsarna så mycket information som möjligt.
– Men som det nu är har de medier som berättat minst om 35-åringen blivit hjältar.
Han önskar att Aftonbladet haft fler källor att tillgå om den mordmisstänkte mannen och på så sätt kunnat ge fler motbilder.
– Det var Expressen bättre på, tycker han. De kunde till exempel via vänner till 35-åringen berätta att polisen sannolikt gripit fel man eftersom hans utseende inte stämde med bilderna från NK.

Jämförelse med Palme-mordet
Jonas Gummesson, TV4-reporter, hade inför JMK-debatten jämfört nyhetsdygnen efter mordet på Anna Lindh med vad som rapporterades under samma tid efter mordet på Olof Palme.
Han läste högt ur tidningsklipp från månadsskiftet februari/mars 1986 och sa att det inte är någon större skillnad mellan journalistiken då och nu.
Hans-Gunnar Axberger, professor i medierätt, höll inte med.
– Det verkar, tyckte han efter Gummessons referat, som om det som rapporterades efter mordet på Olof Palme var mera relaterat till brottsmisstanken. Och jag tror att det är skillnad mellan framför allt DN:s och Svenska Dagbladets bevakning då och nu.
Varpå Axberger vände sig till Svenskans chefredaktör och ansvariga utgivare Lena K Samuelsson och frågade om det var relevant att som SvD gjort publicera bilder på skolor som 35-åringen gått i.
Det var det inte, menade hon. Men förklarade, liksom i dagens pappersutgåva av Pressens Tidning, att misstag tyvärr görs på grund av det mera professionella nyhetsarbete som tidningen sedan en tid bedriver.
– Med hårdare nyhetsbevakning tar vi större risker.
Jonas Gummesson påpekade att det är ett dilemma som flertalet medier delar.

Högre tempo
– Nätpubliceringar och extrasändningar har ökat konkurrensen och drivit upp tempot.
Niklas Silow anser att beskrivningarna av någon som polisen misstänker är skyldig till ett ministermord förändrar nyhetsvärderingen, och att det inte är något fel i det. Allmänintresset för 35-åringen var så extremt stort att det normala pressetiska skyddet för den personliga integriteten fick ge lite vika.
Uttalandet fick både advokatsamfundets generalsekreterare Anne Ramberg och JMK-prefekten Ester Pollack att reagera.
– Om det är så, är läget verkligen allvarligt, menade Ramberg.
Fast det tyckte hon redan innan hon tog plats i panelen på JMK.
– Det är uppenbart att det finns tidningar som redan i dag struntar i de pressetiska reglerna. Vad är det då för vits med att skärpa dem? undrade hon apropå bland annat Jan Guillous krav i den riktningen.
Ester Pollack berättade att hon den senaste tiden mött många människor som på grund av mediernas rapportering om mordet på Anna Lindh tror att hela samhället är infiltrerat av våld.
– Vad hade hänt om de inte fått ta del av allt skvaller som förmedlats? Hade de saknat det? frågade hon.
Varpå hon fick en rungande applåd av studenterna som hade ett batteri av frågor till paneldeltagarna. Vad kunde till exempel medierepresentanterna gjort bättre i sin bevakning om mordet?

Granskning av Säpo
– Vi skulle ha granskat Säpo. Varför har inga huvuden rullat där? föreslog Niklas Silow.
– Varför skrev ni inte mer om det och mindre om om 35-åringen som person? blev följdfrågan till honom.
– För att vi ska vara bra på bådadera, blev svaret.
Jonas Gummesson sa att han velat förbättra TV4-bevakningen genom att bland annat undersöka på vilka grunder polisen grep 35-åringen och vilka långsiktiga signaler som regeringen givit Säpo i livvaktsfrågor.
PIA ESTMER
Pia Estmer

mvredaktion

Dela artikeln:


Dagens Medias nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.