Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

tisdag18.05.2021

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Medievärldens arkiv

Stefan Melesko: Minst journalistik/peng i Sverige

Publicerad: 16 juni 2009, 00:32

Vad kräver läsarna och vad betalar de för?  Papper och distribution? Eller vill de i första hand ha ett bra redaktionellt material, frågar sig Stefan Melesko.


I USA har det 80-procentiga annonsberoendet blivit en kvarnsten om halsen för dagspressföretagen både konjunkturellt – den ekonomiska krisen – och strukturellt – överflyttning av annonsmarknader till digitala medier.

Läget i Sverige är påtagligt annorlunda, eftersom tidningsledningarna medvetet höjt prenumerationspriserna rejält och ofta över inflationstakten. I dag betalar en svensk prenumerant ungefär dubbelt så mycket för sin 6-dagarstidning som en amerikansk gör. Tendensen att låta annonsörerna ta över en allt större del av intäktsmassan för den samlade medieindustrin nådde nog sin höjdpunkt då gratistidningarna florerade som mest.  Nu kan vi se hur dessa backar på marknad efter marknad och betaltidningarna låter som sagt läsarintäkternas betydelse växa. Den utvecklingen illustreras tydligt av följande tabell. Materialet från IRM och Pressstödsnämnden.

Tabellen omfattar alla svenska dagstidningar och med tanke på kvällstidningarnas – proportionellt stora läsarintäkter – kraftiga tillbakagång under perioden så talar det för att utvecklingen för de prenumererade tidningarna är ännu mer markerad då det gäller att låta läsarna betala en allt större andel.

Men vad kräver läsarna och vad betalar de för?  Papper och distribution? Eller vill de i första hand ha ett bra redaktionellt material?
Hur bedömer man det redaktionella utbudet? Jag har valt att titta på två nyckeltal: dels antalet journalister i förhållande till upplagan, dels hur stor del av läsarmarknadsintäkterna som ”återbetalas” i form av antalet redaktionella medarbetare.

Jag gjorde en liknande studie för ett antal år sedan på några norska och engelska landsortstidningar. Här har jag studerat sju svenska dagstidningar som dock måste vara anonyma enligt löfte till statistikleverantören (TU).
Det finns en gammal ”sanning” att det skall vara en redaktionell medarbetare per 1 000 ex i upplaga, så här kan vi bl.a. få se om det stämmer!  Tabellen visar att de norska tidningarna har större redaktionell intensitet än de engelska. De svenska varierar mellan 470 och 1 165 exemplar per redaktionsmedlem. Ju större upplaga desto fler ex per medarbetare.

Någonstans nås uppenbarligen en mättnadsnivå, då en större upplaga inte motiverar större redaktioner. Samtidigt kan man notera att lönsamhetsfaktorer också påverkar.

Det andra måttet är hur många journalister man får för sina inbetalda prenumerationspengar. I Norge var det cirka en medarbetare per miljon. I England var spridningen stor, mellan 0,8 och 1,4 medarbetare per miljon i läsarintäkter. Större satsning eller lägre löner för de engelska journalisterna? Det verkar som om båda faktorerna spelade roll. Och för de svenska?

I Sverige är intervallet mellan 0,45 och 1,0 medarbetare per miljon i läsarintäkter.
Det är här tydligt att tidningarna med mer pressad lönsamhet inte kan låta den redaktionella intensiteten öka. Strikt hushållning gäller, redaktionella satsningar får stå tillbaka.

Så slutsatserna blir två. För det första så satsar merparten av tidningarna mer på redaktionerna än den gamla tumregeln en medarbetare per tusen ex. För det andra så ligger de svenska tidningarna under både de norska och engelska tidningarna i mitt historiska material vad gäller att omvandla läsarintäkter till redaktionella satsningar. En klok prioritering då digitala medier hotar?

Dela artikeln:


Dagens Medias nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.