Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Måndag23.11.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Medievärldens arkiv

Stampen går i Mecoms spår där Centern släppte taget

Publicerad: 13 Februari 2008, 15:17


I förra veckan blev känt att Stampen till nästa budgetår vill ha ut ytterligare 40 mkr i överskott från sina två tidningar i Halland – som sannolikt redan gjorde sina bästa vinster någonsin det år som just avslutats.

Minst 35 anställda får gå.

Veckan före var samma ägare aktiv något norrut. Ytterligare 20 mkr i ökade vinster ska tas ut av Stampens två tidningar Bohusläningen och TTELA. Minst 20 anställda mister jobben där.
Ännu en vecka tidigare ägnade Stampen sig åt sina tidningar i Mälardalen. Ytterligare 100 mkr i ökad vinst ska tas ut av Nerikes Allehanda och VLT. Där lär ytterligare 100 Stampenanställda mista jobben.

Från rekordåret 2006 ska alltså vinsterna från just dessa Stampen-tidningar ökas med minst 160 mkr till 2009. De lokala tidningschefer som befalls att genomföra vinstökningarna har samtidigt helt eller delvis fråntagits kontrollen över två tunga kostnadsposter, trycket och distributionen. Där sätter Stampen priset; likaså på vad webbutvecklingen ska kosta. Kvar att styra lokalt finns snart bara personalkostnader och inköp av exempelvis innehåll till tidningarna.

Tidningsägare har full frihet att utnyttja sina tillgångar maximalt. Enbart läsare och annonsörer avgör var bristningsgränsen – går inte tidningsanställda och deras fackliga organisationer.

Goda exempel går att finna på både utarmning och övergödning i den svenska lokalpressen. Här finns också exempel på verklig framgång, och därmed framtid, för lokaltidningar med olika profil och olika metodik.

I två av de mest intressanta och framgångsrika lokaltidningsaffärerna i landet har Stampen god insyn men ingen kontroll: hos familjen Hörling i Lidköping och hos Roger Boström med Ortstidningar i Väst på Stampens egen bakgård.

Särskilt spännande är då de senaste veckornas signaler om att där Stampen också har full kontroll så gör man annorlunda.

Varför gör man så?

Svider mest gör det antagligen hos de mycket välskötta tidningar som Stampen nyss vunnit kontroll över, som Nerikes Allehanda och Hallands Nyheter. De kunde sannolikt på egen hand ha mött utmaningar om nya tekniska plattformar och andra utvecklingskrav, för att kunna behålla och öka järngreppet över sina hemmamarknader. Nu ska de istället tillmötesgå krav på kännbara kostnadssänkningar där resultatet i första hand – och för flera år framöver – går till att betala av på Stampens höga banklån.

När den goda konjunkturen viker så lär Stampens bankirer vara bland de sista att märka nedgången. Att man nu högt talar om att bädda för lågkonjunktur och skapa medel till nya medier är nog mest fikonlövsprat.

Ingen skugga ska falla över Stampens motiv. Amortera lån är en god sak. Större byggen kan bli mera värda. Om några år kan ett större Stampen vara börsnoterat, och ägarfamilj och ledning stämpla ut med god lön för sina värdehöjande ansträngningar.

Metodiken på marken kan man däremot fortsatt ifrågasätta.

Stampen har i modern tid varit bättre strukturbyggare än lokaltidningsutgivare. Man tycks nu fortsätta med en orubblig tro på mer storskaliga omstruktureringar, centralisering och stordriftsfördelar, trots goda lärdomar från Lidköping och Kungälv. De mest framgångsrika delarna av nya Stampen-koncernen (utom tryckerierna) är tidningar man köpt mycket dyrt på senare år: NA och centertidningarna. Just dessa tidningsrörelser förändras mest, nu när bankirerna ska ha sitt. Och de vanligen så pratglada publicisterna tiger när de borde ha pratat sig hesa.

Ytterst är det nämligen centerpartiet som satt igång den förändringsvåg i provinspressen som nu ska säkra bankernas fordringar på Stampen och finansiera Stampens tillväxtplaner. Från att ha varit en av presstödssystemets konstruktörer och stöttepelare har partiet på kort tid obekymrat gjort lappkast. Mångfaldens förespråkare och den gamla branschstrukturens bevarare i 40 år blev helt oväntat sammanslagningarnas katalysator. Nu släpper partiet också livlinan till Skånska Dagbladet, den enda centerpartistiska dagstidning som lyft presstöd och varit beroende av detsamma.

Centerns beslut att avlöva Hallands Nyheter med flera har fått ännu mer drastiska följder i dansk och norsk dagspress. Det makalöst höga pris som partiet fick för Centertidningar AB skrämde och frestade norska Orkla – en annan industriell budgivare – att direkt sälja sina skandinaviska provinspresskoncerner. Den slags märkvärdiga multiplar gick inte att räkna hem genom att fortsätta tidningsdriften. Orkla fick dock inte lika bra betalt. Och den brittiske köparen David Montgomery är ännu högre belånad än Stampen och går ännu hårdare fram ute på tidningarna. Hans ihopköpta koncern Mecom är redan börsnoterad.

Kanske kan det vara till någon framtida tröst för tidningsläsarna i Falkenberg att Centern blev världens rikaste politiska parti. Inte ser det då direkt ut att gynna dagspressen.

Thomas Grahl, VD för Berlingkoncernen
Varudeklaration: Arbetade 2005 för Orkla Media i budgivningen kring Centertidningar.

Dela artikeln:


Dagens Medias nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.