Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Lördag26.09.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Medievärldens arkiv

SNS-debatt: Etiska systemet mår hyfsat men inte bra

Publicerad: 30 Augusti 2006, 12:51

Det står hyfsat till i det pressetiska systemet. Om det var de flesta som yttrade sig under tisdagens SNS-debatt om medieetiken. Många röster höjdes för att yrkesetiken ska granskas efter samma modell som pressetiken.


Medieforskaren Britt Börjesson pekade på att nuvarande etiska system inte är heltäckande, aktörerna har blivit flera sedan 70-talet då det växte fram.
– Systemet  vittrar inifrån, sade hon med hänvisning till att särskild granskning av textreklam inte längre förekommer. Ett av den trebenta pallens ben har försvunnit och den haltar numera betänkligt.
Flera talare  förde uppdelningen pressetik-yrkesetik på tal. Den är artificiell, sade bland annat Olle Stenholm, Allmänhetens pressombudsman (PO). Hans-Gunnar Axberger, tidigare PO, numera professor i medierätt, såg det som en ”påtaglig brist” att yrkesetiken inte ingår i pressetiken
– Klandervärda publiceringar är ofta ett resultat av att man jobbat på ett dåligt sätt.
Enligt honom måste Tidningsutgivarna acceptera att yrkesetiken blir föremål för utomstående prövning, liksom Journalistförbundet måste se yrkesetiken som mer än en facklig fråga.
– Det skulle höja branschens anseende, sade Olle Stenholm.
PK:s ordförande Stig Fredrikson efterlyste en modernisering av systemet men varnade samtidigt för att falla till föga för dagstrender. Pressens samarbetsnämnd, där han själv är ordförande, uppmanades att ”skärpa sig”. I nämnden har smugit sig in ett spänt förhållande som inte hör hemma där, som han sade.
Pär-Arne Jigenius, tidigare PO och numera fri skribent och debattör, var aningen pessimistisk inför en förändring av det etiska systemet, som enligt honom ändå fungerar relativt bra. Pessimismen kommer av att ”samarbetsviljan mellan parterna är sämre än på mycket länge”.
– Och kan inte parterna samverka så tar staten över, som den gjort i Danmark.
Etiken måste vi ta ansvar för själva, sade Göran Ellung, TV 4:s informationschef.
– Att den makt som vi granskar sedan ska granska oss är inte bra.
Nils Funcke, chefredaktör för Riksdag & Departement, efterlysten ”en mer levande grundlag” med en justitiekansler som får  större befogenheter att ta upp ärenden och en medienämnd utan representanter för allmänheten, som det var förr,  som tar hand om press- och yrkesetiska frågor.
Att granska hur ett jobb har utförts skulle behöva en bevisprövning som en publicering inte behöver, sade Tidningsutgivarnas vd Barbro Fischerström.
– Nämnden skulle då bli en domstol som den inte är ägnad för.
Enligt henne borde medieföretagen, i likhet med andra företag, i stället ha en uppförandekod.
Barbro Fischerström tog också upp önskemålet från olika håll om ett för press, radio och tv gemensamt granskningsorgan.
– Att vi ska bära ansvaret för granskning även av andra medier skulle vara ett stort problem. Radio- och tv-företagen måste ta initiativet om de vill ha självreglerande verksamhet.

Etikpilot kan undervisa och lotsa
Torbjörn von Krogh, tidigare chefredaktör för Pressens Tidning, numera gästprofessor vid högskolan i Kalmar, har föreslagit en medieportal med en ”etikpilot”, som undervisar folk och hjälper dem att hitta mellan de olika etiska instanserna. Den skulle kunna heta www.klagamedierna.se eller i reklamsammanhang www.klagareklam.se.
– Ge medborgarna verktyg för egen granskning, sade han också.
Att låta en etisk nämnd granska publiceringar inte bara i pressen utan också i radio och tv tyckte Pär-Arne Jigenius skulle vara en bra modell. Granskningsnämnden skulle då kunna fortsätta att hålla ett öga på hur etermedierna efterföljer avtalet med staten om opartiskhet och saklighet.
Johan Ehrenberg, chefredaktör för och ägare av tidningen ETC, hävdade i flera inlägg att det inte borde vara en ansvarig utgivare som ska ställas till svars utan ägaren.
– Det självsanerande systemet fungerar bara för att skydda oss själva.
Av Hans-Gunnar Axberger blev han påmind om att ägaren redan har ansvar, det ekonomiska ansvaret.
I sammanhanget fann han det värt att notera att det skadeståndsanspråk som Mikael Persbrandt har på Expressen inte utgår från skådespelarens eventuella lidande på grund av publiceringen om att han hade alkoholproblem och tagits in på behandlingshem. I stället  ska skadeståndet beräknas på vad Expressen tjänade på publiceringen.
I samband med debatten på SNS släpptes också boken Medieetik under debatt, i vilken flera av debattdeltagarna medverkar.

mvredaktion

Dela artikeln:


Dagens Medias nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.