Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Torsdag26.11.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Medievärldens arkiv

Så ska GP göra för att nå fler

Publicerad: 11 Februari 2009, 09:22

Göteborgs-Posten ska bli bättre på att skildra mångfald. I dag har endast en av tjugo som intervjuas i tidningen invandrarbakgrund. - GP ger på det här området i dag inte en rättvis bild av hur samhället ser ut. Vi måste anstränga oss mer, säger chefredaktören Jonathan Falck.


Ämnen i artikeln:

Göteborgs-Posten

Anna Levin, journalist på Länstidningen i Södertälje och doktorand vid JMG, har på Göteborgs-Postens uppdrag undersökt GP utifrån ett mångfaldsperspektiv.

Under ett drygt år har hon under sex olika veckor gått igenom hur många personer med invandrarbakgrund som förekommer i tidningen, i vilka sammanhang de finns med och vad de uttalar sig om.

En av Anna Levins slutsatser är att GP sällan fastnar i stereotypa beskrivningar av invandrare. I polisbevakningen till exempel är det ovanligt med kopplingar mellan gärningsmän och deras etnicitet. Vilket land en person kommer ifrån nämns bara när det har relevans för sammanhanget.

Men GP:s stora problem är, liksom för de flesta svenska medier, att antalet invandrare är för få i förhållande till hur befolkningen ser ut.

I Anna Levins uppdrag har också ingått att komma med förslag på förändringar och förbättringar.

Utifrån undersökningen har GP nu satt upp ett nytt mål. Om ett år ska andelen invandrare i tidningen ha ökat från 5 till 8 procent.

– Det är viktigare att ta flera små steg istället för ett stort, säger chefredaktören Jonathan Falck.

Hur ska man då gå tillväga? Jonathan Falck säger att det handlar om att bli mer medveten om vilka val man gör.

Invandrarna ska inte ses som en isolerad grupp utan som en naturlig del av samhället – oavsett om det handlar om vård, skola, bostäder, trafik eller något annat.

– Vi har goda exempel att ta efter, till exempel har vi gjort flera intressanta jobb om invandrare som är småföretagare.

Han tycker också att Anna Levins studie manar till eftertanke när det gäller den rådande nyhetsvärderingen. Allt material kan inte riktas till alla. Redan i dag finns det delar i tidningen som läses av en minoritet.

– Lika väl som vi publicerar artiklar för människor som är väldigt sportintresserade borde vi kunna erbjuda ett bra material för den som är engagerad i mångfaldsfrågor.

Sedan i slutet av 1990-talet har Göteborgs-Posten breddat sin bevakning av invandrartäta områden. Bland annat har det spelat roll att en reporter har varit stationerad i Angered.

– Tidigare var vår bevakning för enkelspårig och handlade mycket om brott.

– Med medvetet arbete och en reporter på plats i Angered har vi fått andra kontaktytor och kan skildra vardagslivet på ett bättre sätt, säger Jonathan Falck.

Fler förslag från Anna Levins studie:
X Skaffa bättre rutiner för telefon- och kontaktlistor (spara namn och nummer till alla, även om det bara gäller en enkät på stan)
X Kartlägg de stora invandrargrupperna. Vad jobbar de med? Vad gör de på fritiden?
X Läs minoritetstidningar, håll koll på deras hemsidor och radiostationer.
X Alla läser inte papperstidningen. Utnyttja webben för att få tips.

mvredaktion

Ämnen i artikeln:

Göteborgs-Posten

Dela artikeln:


Dagens Medias nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.