Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Måndag26.10.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Medievärldens arkiv

Så ska danska tidningar ta betalt på nätet

Publicerad: 24 Oktober 2012, 07:20

Nu ska de tre stora tidningarna i Danmark börja ta betalt på nätet och de väljer olika vägar.


De tre stora tidningarna i Danmark – Berlingske, Jyllands-Posten och Politiken – ska börja ta betalt på nätet. Nu lägger de sista handen vid sina olika modeller. Även om de håller korten tätt intill bröstet har en del ändå sipprat ut.

Politiken har valt en modell som liknar New York Times’, det vill säga du kan läsa ett antal artiklar gratis under en månad. Därefter måste du betala genom ett digitalt abonnemang. Lanseringen beräknas komma fjärde kvartalet i år.

Varför valde ni New York Times-modellen?

Vi har studerat en rad modeller, och kommit fram till att denna är bäst, säger Politikens digitala chefredaktör, Lars Grarup, till Medievärlden. Det är också den som de flesta tidningar väljer, i dag finns det 150 tidningar runt omkring i världen som har detta system.

En av fördelarna är att tidningen kan skruva den upp och ner antalet gratis artiklar efter läsarintresset. Om intresset är litet kan man öka mängden gratisartiklar och tvärtom.

Vi har ännu inte bestämt oss för hur många artiklar som ska vara gratis att läsa, inte heller hur mycket det digitala abonnemanget ska kosta per månad. Men det blir inte dyrare än en kopp kaffe, (någonstans mellan 40 och 50 svenska kronor, reds anm.). Vi räknar med att konvertera cirka en procent av våra digitala läsare till abonnemang, vilket skulle betyda att vi får omkring 10 000 digitala prenumerationer, säger Lars Grarup.

Enligt denna beräkning skulle Politiken kunna tjäna omkring sex miljoner kronor om året på de digitala abonnemangen.

Jyllands-Posten inför en betaltjänst den 4 december. Modellen liknar Le Mondes, där besökarna betalar för unikt innehåll. ”Jag hoppas att vi har något unikt innehåll som vi kan kräva betalning för. Det är det vi sitter och ser på nu”, har tidningens digitala chef Jens Nicolaisen tidigare sagt till Börsen. Den som är pappersprenumerant eller tecknar ett digitalt abonnemang på J-P får tillgång till nättidningens alla artiklar.

Berlingske, som startar sin betaltjänst vid nyår, kommer troligen att välja ett system som ligger mitt emellan Politikens och Berlingskes.

Frågan är nu om betaltjänsterna kommer att ge några pengar? Jon Lund, ordförande i DONA, föreningen för danska webbjournalister, tror inte det. Till Medievärlden säger han:

Det är bra, och det är hög tid, att de stora tidningarna nu inför betaltjänster. Men jag tror inte att det kommer att ge de stora pengarna i kassan. För Politiken kan det betyda omkring 10 miljoner kronor om året. Det är inte särskilt mycket pengar i detta sammanhang, men det är naturligtvis bättre än inget.

Det stora problemet är att det även efter införandet av betalväggar kommer att finnas gratis nyheter att läsa på nätet. Och så länge dessa alternativ existerar, kommer läsarnas betalningsvilja att vara liten.

Jon Lund tror inte på den modell som J-P valt, alltså att ta betalt för unikt innehåll.

Vad är unikt innehåll? Ofta tror jag att tidningarna övervärderar sitt innehåll. Det kanske inte är så unikt som tidningarna många gånger tror. Och vad är det som säger att folk är intresserade av att läsa det ‘unika’.

Har du något förslag till en annan modell för betalning på nätet?

Ja, jag skulle gärna se att tidningarna införde ett gemensamt betalsystem, ungefär som Spotify och WiMP har gjort när det gäller musik. Här betalar du en viss summa per månad, låt oss säga 100 kronor, och så kan du ladda ner alla de artiklar du önskar från de olika tidningarna. Problemet här är konkurrensen, att tidningarna inte vill samarbeta.

Förutom de tre tidningar som nu inför betaltjänster, umgås även Information och Kristeligt Dagblad med sådana planer. Finanstidningen Börsen började ta betalt på nätet redan vid årsskiftet. Det går fortfarande att läsa artiklar gratis på borsen.dk, men då handlar det bara om telegram från Ritzau och liknande.

– De tunga artiklar som vi har gjort själva och som verkligen har något att berätta måste läsarna betala för, säger redaktionschef Jörgen Andresen på Börsen Digitalt.

Av de egenproducerade artiklarna kräver i dag cirka 30 procent inloggning. Om ett år räknar tidningen med att ungefär hälften av dem är låsta.

Vi stänger mer och mer av det som varit gratis. Allt nytt som utvecklas hos oss kräver inloggning. För att få ett lösenord måste man köpa hela den tryckta tidningen, som kostar 4 500 kronor om året. Vårt motto är att göra tidningen för våra prenumeranter, inte för ‘gratisterna’, säger Jörgen Andresen.

Börsen liksom de två andra nischtidningarna Information och Kristeligt Dagblad fortsätter att öka svagt i upplaga.

Christer Källström, Köpenhamn

Axel Andén

axel.anden@almatalent.se

Dela artikeln:


Dagens Medias nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.