Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Onsdag28.10.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Medievärldens arkiv

Så ser mediecheferna på opinionsmätningar

Publicerad: 29 April 2015, 09:55

Synen på självrekryterade paneler skiljer sig åt mellan etermedier- och dagspressredaktioner, visar Medievärldens enkät bland rikstäckande medier i spåren av kritiken mot Aftonbladets Sverige tycker.


Förra månaden införde Dagens Nyheter nya riktlinjer för citerade opinionsundersökningar. DN:s redaktionschef Caspar Opitz har berättat att undersökningar från olika mer eller mindre seriösa aktörer fullkomligt rasar in men att det statistiska underlaget ibland vilar på så lösa grunder att det inte går att dra några som helst slutsatser av det.

DN:s nya checklista innehåller därför krav på att frågorna ska vara neutralt ställda och att urvalet ska vara korrekt. Panelundersökningar via webben behöver inte vara fel, skriver han ”däremot är undersökningar som helt baseras på webbfrågor där läsare själva får välja om de vill svara så kallade självrekryterande paneler opålitliga. Dessa paneler tenderar att ha en högre grad av ‘proffstyckare’, personer med starka åsikter, som svarar”.

Frågan är särskilt aktuell då Aftonbladets självrekryterade panel Sverige tycker fått utstå hård kritik. Stämmer andra medier in i kritiken och vad har de själva för riktlinjer för att citera eller publicera opinionsundersökningar?

Ekot har en checklista för opinionsmätningar som finns publicerad på vår redaktionsblogg sedan våren 2013. Den innebär bland annat krav på slumpmässigt urval, svarsfrekvens och trovärdiga avsändare. Vi accepterar inte självrekryterade paneler.

Vi har spikat en lista på vilka opinionsundersökningar vi citerar och under valår beställer vi med jämna mellanrum en sammanvägning av dessa som vi anser godkända undersökningar. Och nej vi accepterar inte självrekryterade paneler när det gäller opinionsundersökningar.

Vi använder oss framförallt av etablerade institut. När det gäller nyheter och samhällsjournalistik har vi en tydlig policy för vilka undersökningar vi rapporterar om och inte. I den finns flera krav på rapporternas metod och empiriska underlag. Vi refererar som regel inte till undersökningar med ett självrekryterat urval, eller undersökningar där urvalet är för litet.

När det gäller andra delar av vårt utbud på TV4, använder vi ibland självrekryterade svar i enklare mening. Till exempel i mer underhållande second screen-lösningar som Vem tror du gör nästa mål i hockeyn Rösta. Det här är mer av karaktären kul interaktion att visa för kompisar eller dela i sociala medier, och användarna tar också lättare på svaren.

I övrigt är vi restriktiva. Det är lätt att självrekryterade paneler kidnappas av olika grupper, och ger missvisande resultat.

Mats Johansson, redaktionschef TT:

Vi har riktlinjer om vilka opinionsundersökningar vi använder. Och framför allt hur de används, vilka slutsatser vi drar/inte drar och vilka jämförelser som kan/inte kan göras mellan olika företags undersökningar om likartade frågor. Vi har också instruktioner om att redovisa hur den använda undersökningen gått till avseende metod, antal tillfrågade, bortfall och liknande.

Accepterar ni självrekryterade paneler?

Det finns förstås en diskussion om vilka undersökningsföretag och vilka metoder som är tillförlitliga eller inte. När det gäller allmänna undersökningar som kan vara nyhetsmässigt intressanta för våra kunder försöker vi gå efter våra grundkrav.

När det handlar om undersökningar som ska spegla en politisk opinion har vi inför de senaste valen resonerat så att vi redovisar resultat från de stora mediernas undersökningar, men är tydliga med att ange vilken metod de är gjorda med, uppgifter som antal svarande och bortfall, frågans formulering etc.

Vi vet att en del redaktioner valt bort att redovisa undersökningar enligt vissa metoder medan en andra redaktion hävdar dess tillförlitlighet. Vi väljer att tillhandahålla undersökningarna men så tydligt som möjligt tala om hur de är gjorda.

DN:s checklista är verkligen bra. Vi har inte satt något liknande på pränt, men eftersom vi just nu arbetar med en uppdatering av GP:s etikdokument så passar det ypperligt att göra det under rubriken Källkritik.

Senast i går fick jag mejl från ett PR-företag som erbjöd oss en undersökning som visade att äldre ofta känner oro kring sitt boende och för hur deras åldrande ska påverka förmågan att röra sig i hemmet. Beställare av undersökningen var ett företag som bland annat säljer sitthissar för hemmabruk. Just i det här fallet var det ju lätt att tacka nej, men jag fick mig verkligen en tankeställare. Hur ofta erbjuds vi den här typen av undersökningar, och hur ofta fastnar vi på kroken?

Vi har en checklista som vi utgår från när det gäller opinionsundersökningar. Här finns ett antal kriterier som måste vara på plats för att SvD ska skriva om en viss mätning eller undersökning. Det handlar bland annat om kontroll av avsändaren, att en undersökning ska innehålla minst 1 000 svar och innehålla kvalitetssäkrande åtgärder för bland annat bortfall.

Accepterar SvD självrekryterade paneler?

Sedan en tid tillbaka har vi vid några tillfällen testat att göra utvalda undersökningar i samarbete med undersökningsföretaget Inizio som jobbar med självrekryterade paneler. Inizio rekryterar brett i hela Schibsted-systemet till sin panel och gör en ambitiös kvalitetssäkring för att se till att svarsgruppen är representativ samt för att väga upp för snedrekrytering och bortfall. Ca 30 000 svenskar finns nu med i panelen. Vi strävar hela tiden efter att utveckla våra metoder för opinionsmätningar och eftersom vi har en sådan stor del av svenska folket inne på Schibsted-sajterna varje dag så känns det naturligt att testa nya vägar att ställa frågor på ett snabbt och enkelt sätt.Vi använder dock inte Inizio-mätningarna för partisympatimätningar utan där håller vi oss till vår SvD/Sifo som vi gjort ända sedan 1967 och som är en institution inom svenska opinionsmätningar.

Expressens chefredaktör Thomas Mattsson har inte svarat på Medievärldens mejl men den 12 december 2014 svarade tidningens samhällschef Fredrik Sjöshult, samhällschef, Expressen på en läsarfråga om var tidningens opinionsundersökningar kommer från, vilka som får göra dem och hur  vilka man publicerar:

”Expressen har valt att samarbeta med Demoskop som är ett av Sveriges mest välkända undersökningsföretag med lång bakgrund inom opinionsmätningar. I Sverige har de stora medieföretagen valt olika samarbeten med aktörer som Sifo, Novus och Ipsos som alla anses ha hög trovärdighet i sina opinionsmätningar. Alla medier är angelägna om att publicera mätningar som ger en så bra bild av opinionsläget som möjligt och då är det viktigt att tillräckligt många personer tillfrågas och att det är en representativ grupp.
På senare tid har flera nya aktörer dykt upp som gör enklare undersökningar på nätet och där gäller det att vara källkritisk i granskningen av undersökningarnas kvalitet för att inte bygga nyheter kring svängningar i opinionen som saknar verklighetsförankring. Precis som alla andra medier vill Expressen att mätningarna som vi publicerar ska citeras av andra och då är det viktigt att de har hög trovärdighet.”

Fotnot: Svarsfrekvensen på den här enkäten var 6/8. Expressen har inte svarat och Jan Helin har svarat att han är på resande fot och hänvisat till Karin Nelsson som vi intervjuat i en separat artikel.

Inizio om kritiken mot Aftonbladets mätningar
Lisa Bjurwald / Axel Andén

Kritiken mot "Aftonbladet tycker"

Dagens Arena skrev: Artikeln (om att SD snart är störst bland männen, reds. anm.) bygger på Aftonbladets egen läsarpanel Sverige tycker. Utifrån hur opinionsmätningarna sett ut de senaste månaderna med uppåtgående siffror för Sverigedemokraterna gör man en framtidsprognos. Enligt den kan SD ha gått om M och S som största parti bland män lagom till augusti.

Den som läser själva nyhetsartikeln tycker rimligtvis att varningsklockorna borde ringa hos de stora partierna. Men den som bemödar sig om att läsa faktarutan förstår snart att den så kallade prognosen inte är något som borde ha hamnat på nyhetsplats: Notera att den prognostiserade utvecklingen är teoretisk och en grav förenkling av verkligheten.

Att dra slutsatsen SD är snart störst bland männen är alltså inte korrekt. Aftonbladet gör alltså en nyhet på vad de själva kallar för en grav förenkling av verkligheten. Det kan knappast anses vara bra journalistik.

Dela artikeln:


Dagens Medias nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.