Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Tisdag19.01.2021

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Medievärldens arkiv

Omodererade kommentarer ger inte källskydd

En person som kommenterar på en efterhandsmodererad mediesajt omfattas inte av meddelarskyddet, skriver jur. kand. Benjamin O. J. Boman.

Publicerad: 15 September 2011, 07:28

Det här är en opinionstext

Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.


I min artikel ”Vem ansvarar för förtal på Internet?” noterade jag ett besynnerligt synsätt som den ansvarige utgivaren för tidningen Kristianstadsbladet (KB) gav uttryck för, i samband med att en läsarkommentar hade anmälts för förtal. Kortfattat kan fallet sammanfattas som följer: KB förhandsmodererar inte  sina läsarkommentarer. I en kommentar i en artikel hade Y under pseudonym gjort vissa uttalanden om politikern X, som X ansåg utgjorde förtal. X uppgav att KB kände till Y:s identitet. KB:s utgivare vägrade dock uppge Y:s namn, utan sa: ”Vi har en policy på Kristianstadsbladet som säger att vi inte lämnar ut uppgifter som kommer till tidningen, alldeles oavsett vad det gäller. Det är en viktig princip för att skydda tidningens uppgiftslämnare”.

Problemet med resonemanget är att Y faktiskt inte alls var en av tidningens uppgiftslämnare. Y hade nämligen inte lämnat någon uppgift för publicering i tidningen, utan hade själv publicerat en läsarkommentar i en databas som inte var en del av själva tidningen, och därmed inte omfattades av grundlagarna. Kommentarfältet var omodererat och redaktionen tog uttryckligen inget ansvar för det; Y kan alltså inte ha haft som syfte att kommentaren skulle granskas och sedan publiceras av tidningens redaktion. Alltså omfattades Y inte av meddelarfriheten eller källskyddet. Förutsatt att Y:s uppgifter verkligen innebar förtal av X, kan brottsoffret X alltså inte få upprättelse, i och med att tidningen vägrar uppge Y:s identitet, trots att de saknar stöd i lag för sin policy.

Noteras kan att Kristianstadsbladets inställning inte är den enda. Riksdag & Departement, som inte förhandsmodererar sina kommentarer, har som policy att samarbeta med polis och åklagare vid brott: ”Normalt tar utgivaren för Riksdag&Departement det fulla ansvaret för vad som publiceras på hemsidan. Men i kommentarerna som inte granskas före publicering ansvarar varje skribent själv för sina inlägg. Vid brott kommer R&D att samarbeta med polis och åklagare.”

I praktiken kan anonyma eller pseudonyma Internetbrott på bötesnivå inte bestraffas. Vanliga hot och förtal på Internet, kan polisen i regel inte efterforska upphovsmännen bakom. Att ett brott inte föranleder annat straff än böter innebär inte att brottet inte kan vara allvarligt. Förtalande uppgifter kan spridas fort på Internet, och innebära stor skada, utan att de förtalande därför anses förtjäna fängelsestraff. Skadestånd för kränkning kan alltså utdömas även när själva brottet ligger på bötesnivå.

I fallet med Kristianstadsbladet kände tidningen till vem som låg bakom den aktuella läsarkommentaren, och alltså vem som skulle kunna ha begått förtalsbrott. En brottsling kommer (eventuellt) undan, trots att detta saknar stöd i lag. Vad kan tidningens inställning till källskyddet få för ytterligare konsekvenser? Ponera att någon under pseudonym uttalar ett allvarligt hot mot någon annan, i en omodererad läsarkommentar. Bör tidningen då inte lämna ut uppgifter om den hotandes identitet till den hotade eller till polisen? Ett ännu mer extremt exempel: Någon skriver i en omodererad läsarkommentar högerextrema slagord och uppmanar till våld mot invandrare och ”rödingar” (eller, om man så föredrar, skriver vänsterextrema slagord och uppmanar till våld mot Sverigedemokrater). Bör inte tidningen få uppge vem detta var, om den känner till detta? Skulle tidningen vägra lämna ut sådana uppgifter, skulle brott gå obestraffade och brottsoffer inte ha möjlighet till upprättelse och kompensation. Har Kristianstadsbladet, och andra med samma inställning, tänkt på sådana konsekvenser av deras inställning?

Benjamin O. J. Boman

Axel Andén

Det här är en opinionstext

Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Dagens Medias nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.