Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Onsdag21.10.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Medievärldens arkiv

Om målet är spirituella och kul rubriker har vi en bit kvar

Publicerad: 21 Mars 2012, 10:08

Visst finns det fog att tala om en rubrikkris. Det tycker flera bedömare Medievärlden varit i kontakt med.


Rosemarie Holmström på Fojo menar utifrån sin undersökning, som Medievärlden skrivit om här, att det finns en rubrikkris i dagspressen. Kanslisvenskan vinner mark. Och de grafiska mallarna innebär allt fler utfyllnadsord i rubrikerna som minskar snärten i formuleringarna.

Om parametern är att de ska vara roliga och intresseväckande finns det en rubrikkris i svensk dagspress. Det menar UNT:s formchef Lars Andersson.

Vad tror du det beror på?

Svårt att hitta någon springande punkt, det är förmodligen flera. En kan vara att kravet på att vara korrekt i rubrikerna kan ha ökat. Mindre utrymme för att spela med läsarnas humor med andra ord.

Övervakningen av redigerares arbete har ökat. Det kan vara en effekt av den planerade produktionen som annars har många fördelar.

Sidorna som är klara visas upp och många ska ha en åsikt, då kan rubrikerna vattnas ur. Det kan också vara en effekt av att nedryckare till rubriker används av i stort sett alla och det ger pratigare rubrikkonstruktioner.

Är det rubrikkris på UNT?

Kris är att ta i, det är också en fråga om vem som bedömer rubrikläget. Om korrekta rubriker är målet är det absolut ingen kris. Om målet är spirituella och kul rubriker har vi en bit kvar.

Gör ni något för att hålla uppe nivån?

Även om många är överens om att vi borde jobba mer med rubrikerna kan mer göras. Redigerarna diskuterar inbördes och redaktörerna har förstås åsikter om rubrikernas innehåll och formuleringskonst.

Rubrikerna är viktiga menar han:

Stavfel i en rubrik sänker tilltron till själva artikeln och bra rubriker borde stärka läsarnas tilltro med samma resonemang.

Vad kännetecknar en bra rubrik för dig?

En rubrik är korrekt, pekar ut läsaren och rör vid någon känsla. Den ska också förstärka och kommunicera med eventuell illustration.

Vilken är den bästa rubriken du satt?

Ja, den som kom ihåg den. Redigerarens bästa vän kan ofta vara glömskan. Den jag minns satte jag inte själv utan det var en löpsedel jag gjorde på SvD natten då Olof Palme sköts till döds. Jag hade just gjort i ordning löpet med ordalydelsen Olof Palme skjuten i natt då någon kom springande och sa: byt ut ordet skjuten till mördad. Bekräftelsen hade just kommit om att Palme hade avlidit av sina skottskador.

Kersti Forsberg, chefredaktör på City Skåne, tycker inte att det är någon rubrikkris på hennes tidningar. Men efter att ha sett Rosemarie Holmströms siffror har hon börjat mäta hur redaktionen ligger till när det gäller bland annat aktiva verb och ordlekar i rubrikerna.

Instämmer du i hennes syn när det gäller rubrikerna i dagspressen?

Jag vill inte sätta betyg på dagspressens rubriker generellt, men jag tror tyvärr att i takt med att färre ögon tittar på text, bilder och sidor innan de skickas till tryck riskerar man få försiktigare redigering och därmed också tråkigare rubriker/fler överskrifter.

På City Skåne har också just inletts ett nytt arbetssätt på redaktionen där de bärande jobben på ingångssidorna på nyheter/sport/nöje aldrig ritas av bara en person:

Stå bakom axeln-redigering, kan vi kalla det. Den som ritar sidorna kallar på kollegor som får tycka till/diskutera/reflektera, säger Kersti Forsberg.

Anders Tapola, förstasidesredigerare på Smålandsposten och ordförande för SND/S tycker att det finns mycket i det Rosemarie Holmström pekar på i sin undersökning.

Jag tror att det beror på att det ägnas allt för lite tid åt att diskutera rubriker. Det är som allt annat på en tidningsredaktion: Vi behöver ha kontinuerliga samtal om vad vi gör för något, varför och hur vi bedriver den dagliga journalistiken.

Desk top publishing är en stor landvinning vad gäller redigering, men samtidigt har det inneburit att de flesta i dag sitter vid sin dator och arbetar i layoutprogram var och en för sig. Tidigare var redigeringen i regel ett stort rundbord där samtal fördes och diskussioner hölls om just rubriker och bildval. Så då kan man förstås säga att dagens produktionssätt är negativt för det goda samtalsklimatet.

Finns det en rubrikkris på Smålandsposten?

Både ja och nej. Jag tycker ändå att vi har betydligt bättre rubriker idag än för 10-15 år sedan. Fler rubriker med subjekt, med kött och blod och mer här och nu. En gång i tiden var det faktiskt inte comme il faut att ens namnge folk i rubriker. Det ansågs av någon anledning antingen förklenande och nedsättande, eller att vi är väl ändå inte Kalle med Kalle?. Aktiva subjekt i rubriker är minst lika viktigt som aktiva verb.

Holmström har säkert också en poäng i att det hårt mallade tidningar, som Smålandsposten, finns en tendens att i fylla ut med utfyllnadsord bara för att det ska se jämnt och snyggt ut.

Gör ni något för att hålla uppe nivån?

Vi har bland annat haft Rosemarie Holmström här för inte så länge sedan. Det är som sagt nyttigt att diskutera rubriker. Sedan har vi mer eller mindre regelbundna redigeringsmöten där vi tar upp allt från val av rubriker och bilder. Vad som varit bra presentation och vad som varit mindre bra.

Rubrikerna är oerhört viktiga menar Anders Tapola. Men det gäller att inte bara stanna där:

Med tanke på att den genomsnittlige tidningsläsaren ägnar en knappt halvtimme åt att läsa tidningen gäller det att vara så informationsrik som möjligt, inte bara i rubrikerna utan även i alla andra ingångar, som citat, nedryckare, dårrader och bildtexter. Jag tycker att läsaren ska veta så mycket som möjligt om artikeln bara genom att läsa ingångarna. Är det inte intressant, behöver läsaren inte lägga ner tid på att läsa vidare, men har ändå bra koll på vad det handlar om.

Ordlekar kan förstås vara oerhört slående om de är bra. Men de kan också bli krystade och konstlade. Det tar tid att göra ordlekar till bra rubriker. Sedan tycker jag generellt att en rubrik ska ge så mycket information som möjligt om vad artikeln handlar om. Inte i första hand vara rolig. Även om det förstås inte gör något, tvärtom.

Lars Johansson, chefredaktör på Helsingborgs Dagblad, har inte upptäckt någon generell rubrikkris i dagspressen. Och inte i den egna tidningen heller:

Gör ni något för att hålla uppe nivån på rubrikerna?

Klapp på sidorna och regelbundna redigeringsmöten där veckans tidningar gås igenom.

Hur viktiga är rubrikerna?

Oerhört viktiga. De avgör ju i många fall om artiklarna ska bli lästa eller inte.

Vad kännetecknar en bra rubrik för dig?

Tydlig, begriplig, slagfärdig och med täckning i texten.

Vilken är den bästa rubriken du satt?

Minns inte. Men jag minns en dålig. Jag gjorde min sista förstasida i Corren 3 februari 1989 när första JAS-kraschen tog upp hela sidan. Det är möjligt att det är en efterkonstruktion, men jag hade gärna haft rubriken ”Jävlar, jävlar, jävlar…”. Men man svor inte i rubrik i Corren på den tiden. Så det blev ickerubriken ”KRASCHEN” vill jag minnas. Jag fick i alla fall sluta med mitt livs fetaste rubrik, 144 punkter versalt.

Mats Ottosson, redaktionschef på Jönköpings-Posten tycker däremot att det går att se en rubrikkris i dagspressen. Och att den kan ha börjat med datoriseringen:

Kvaliteten började sjunka när vi gick från att ”rita” tidningarna till att göra dem i dator. Tror att de kom sig av att avstånden mellan människorna blev större stora skärmar emellan , att maskinskrivna rubriker inte vandrade runt mellan redigerarna och att en annan typ av redigerare började anställas, alltså de som var bra på Quark Express i stället för de bästa redaktörerna.

Är det rubrikkris på JP?

Nej, men de kan bli bättre.

Gör ni något för att hålla uppe nivån?

Vi diskuterar rubriker mycket, och samtalet om rubriker under produktion har blivit bättre. Vi försöker att använda Newspilot för att få medarbetarna att kolla varandras sidor och lägga sig i varandras rubriker. Att göra rubriker är inget enmansjobb, en bra rubrik är alltid frukten av diskussioner, att man vänder och vrider på knäcken.

Hur viktiga är rubrikerna?

Avgörande för om knäcken blir lästa, alltså mycket viktiga.

Vilken är den bästa rubriken du satt?

Minns lyckligtvis vare sig de dåliga eller de bra. De är begravda på historiens rubriksoptipp.

Hon varnar för rubrikkris

Dela artikeln:


Dagens Medias nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.