Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

söndag16.05.2021

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Medievärldens arkiv

Nu börjar den arabiska vintern

De journalister som har bevakat revolutionen sedan januari är trötta, skriver Ulrika K Engström från Alexandria.

Publicerad: 17 november 2011, 08:22

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.


Vi vill inte ha dig. Orden står skrivna på ett prydligt plakat vid ingången till det Bibliotheca Alexandrina. De är riktade mot bibliotekschefen, och för att tydliggöra budskapet står meningen på flera språk; arabiska, engelska, franska och spanska. Vi vill inte ha dig.

Problemet med bibliotekschefen är att han blev utsedd av Mubarak. Missnöjet tog fart sedan chefen för biblioteket dessutom omplacerade flera medarbetare till universitetet i Alexandria. Sedan tio dagar är det världsberömda biblioteket stängt för besökare, och plakatet som tillkännagav när och hur biblioteket grundades är borta.

Och framför biblioteket vajar de egyptiska flaggorna i ännu en demonstration. Det är en hyllning till de kristna som dött under revolutionen. Nu är de martyrer och deras vänner som är kvar håller Jesusbilder och varvar politiska tal med smäktande sånger i en karaokeanläggning.

Jag är på en ledarskapsutbildning i Alexandria där 26 unga aktivister, bloggare, och journalister träffas för att lära sig att använda sociala medier för att förändra samhället. Deltagarna är från Nordafrika, Mellanöstern och Sverige.

Vårt första möte, i Sverige mitt under den arabiska våren, var eufori och nypa i skinnet-känsla. Det omöjliga, som ingen ens vågat hoppas på, hade faktiskt hänt. Himlen var försiktigt blå och träden hade musöron. Den svenska demokratin hängdes framför gruppen som en utopisk morot inom räckhåll.

Vårt andra möte i Egypten påminner om en lätt baksmälla. Ösregnet gör gatorna till strilande, små floder. Jag ser hur ambulanserna i Alexandria har svårt att komma fram i den täta trafiken. De fastnar med sirenerna på. En person jag möter säger att trafiken har blivit värre sedan revolutionen. Och även om väderapparna säger att solen ska titta fram i morgon är det lätt att måla upp en grå bild av den arabiska vintern.

På utbildningen befinner vi oss på olika sidor om revolutionen, där deltagarna utgör ett pärlband av erfarenheter. I ena änden av pärlbandet berättar en deltagare från Tunisien om den fantastiska känslan av att köa i tre timmar bredvid ministrar, försäljare och andra vanliga människor för att rösta för första gången.

I andra änden finns Jemen, mitt i ett dilemma. Ju mer försvagad regeringen desto mer turbulent blir landet. I samma ände berättar en deltagare från Syrien om det ökade våldet, och hur svårt det är att gå till jobbet varje dag. Hon arbetar med att räkna antalet döda barn och kvinnor. Det officiella antalet döda i Syrien de senaste månaderna är 3500 personer.

I mitten av pärlbandet framstår länder som Marocko som försiktiga vinnare i sammanhanget. Trots att priset för regimövervakad stabilitet alltid är för högt att betala, är den långsamma vägen mot reform och sommarens nya konstitution ett litet kontrollerat steg framåt. En deltagare beskriver det som att om Tunisien har lyckats skaffa sig ett flygplan så har Marocko lyckats lyfta. Men kungen äger planet och avståndet till marken är minimalt.

En av de mer uppgivna rösterna jag hör beskriver det som att Egypten halshuggits. Vi blev av med huvudet, men den sjuka kroppen finns kvar. Tydligt är att alla de problem och sjukdomstillstånd som funnits där tidigare finns kvar. Vissa menar att folk har släppt sina hämningar och att kaoset har gjort situationen ännu värre. Det är som att fattigdomen, korruptionen och behovet av utbildning visar sig i sin värsta råhet.

De journalister som har bevakat revolutionen sedan januari är trötta. Ingen vill tillbaka, men just nu är det många som inte längre vågar gå framåt. De är rädda för vad förändringen kommer att betyda i deras liv.

Samtidigt finns det nya röster som höjts, medielandskapet har skakats om, och skapat nya kontaktytor. I kaoset växer även många positiva initiativ. Ett av dem som vi har hört om idag är Harassmap, en mobilapplikation som synliggör sextrakasserier genom crowdsourcing, genom att tusentals användare genast rapporterar tid och plats när de blir trakasserade. Applikationen lanserades precis innan revolutionen och har redan tusentals användare och initiativet har exporterats till ett flertal andra länder.

Jag sätter näsan mot fönsterrutan till det stängda biblioteket i Alexandria för att försöka se in i salarna med böcker. Böckerna därinne har förstörts gång på gång, och kommer att fortsätta ersättas av nya. Frågan är hur ont det kommer göra den här gången.

Ulrika K Engström är verksamhetsledare för Mediekompass, TUs initiativ för att använda medier i undervisningen och stärka unga att bli mer mediekunniga.

Axel Andén

YLVP

Young Leaders Visitors Program är ett ledarskapsprogram av Svenska Institutet för opinionsbildare från Sverige och Mellanöstern.

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Dagens Medias nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.