Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Onsdag02.12.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Medievärldens arkiv

NK om Obol: Kalibers frågor bidrog till processen hos FI

Publicerad: 12 April 2007, 10:12

Norrbottens-Kurirens redaktionschef skriver i ett svar till Kalibers medarbetare att den enda skillnaden i arbetsmetod mellan redaktionerna är att de kommunicerat muntligt respektive skriftligt med Finansinspektionen.


Jag välkomnar att Kalibers Björn Tunbäck och Anna Jaktén äntligen ger sig in debatten. Det är alltid bättre att debattera direkt med kritikerna än via ombud från samma radiokanal.

Det känns också bra att Tunbäck och Jaktén vill diskutera arbetsmetodik ”utan prestige”. Det känns som en stor förändring jämfört med grävseminariet i Örebro.

Jag konstaterar att det enda som skiljer Kaliber-redaktionens arbetssätt mot vårt är att Kaliber muntligt kommunicerat med Finansinspektionen. Tunbäck och Jaktén gör en stor poäng av att de ”aldrig skickat in något”. Sättet att överföra information till myndigheterna kan väl knappast vara avgörande för om det är etiskt klandervärt eller inte.

Kaliber byggde upp sitt inslag på kritiken från Gunnar Ek, Aktiespararna. Enligt Kaliber så fick han ”bara se” deras material, de ”skickade aldrig in något”. Ek fick med andra ord läsa igenom deras material i lugn och ro och kommentera Obol utifrån det. Den stora skillnaden var alltså att han fick materialet i sin hand direkt från dem i stället för att ha fått det skickat via mejl, fax eller post. Vari består skillnaden?

Jag undrar bara en sak. Har Kalibers redaktion reducerat sig till ett bihang till intresseorganisationen Aktiespararna i samma stund som Gunnar Ek läste igenom deras arbetsmaterial?

Tror Kaliber verkligen att myndigheter gör någon skillnad mellan muntlig och skriftlig information? Kaliber påpekar ju helt korrekt att polisen ska utreda brott som kan anses falla under allmänt åtal så snart de får kännedom om det. Det gäller naturligtvis även muntlig information. Detsamma gäller naturligtvis Finansinspektionen. En utredning startas ju oavsett sättet informationen kommit till dem. En tjänsteman som får ta del av intressant information gör naturligtvis en tjänsteanteckning som sedan eventuellt blir grunden för en utredning. Tjänsteanteckningen blir ju i normalfallet förr eller senare offentlig.

Kaliber anser att Norrbottens-Kuriren borde ha berättat att det var våra uppgifter som ledde till att en utredning startades. Det avstod vi ifrån av en mycket enkel anledning. Vi hade helt enkelt inte fog för att påstå att det var våra uppgifter som ledde till att utredningen inleddes. Jag tycker det är intressant att Kaliber kan dra den slutsatsen, när inte ens Finansinspektionen kunde göra det i samband med vår första publicering. Så här sade Vibekke Eliasson, chef för värdepappersenheten vid Finansinspektionen, i Kuriren 2 december:

”Vi har fått indikationer från allmänheten att det kan röra sig om tillståndspliktig verksamhet som företaget bedriver?”

I debattinlägget skriver Tunbäck och Jaktén om Kalibers informationsutbyte med Finansinspektionen: ”Vi kontrollerade också att deras (Finansinspektionens) utredning inte berodde på att vi frågat om Obol”. På Kalibers hemsida finns en helt annan version. Där står det istället så här i utdraget från deras Obol-inslag:

”Finansinspektionen har fått tips om Obol och våra frågor påskyndar processen. Och de har nu inlett en utredning, säger Vibekke Eliasson, chef för Finansinspektionens rättsavdelning.”

Med andra ord är det Kalibers muntliga uppgifter som enligt Kalibers eget inslag ”påskyndar processen”. Nu vet vi alltså att den information som Kaliber överförde till Finansinspektionen spelade en roll i Finansinspektions beslut att starta en utredning. Jag ser ingenting konstigt i det och skulle inte ens komma på tanken att anklaga Kaliber för att samarbeta med Finansinspektionen.

Kaliber antyder, utan att kunna styrka det, att vi på något sätt lämnat ut enskilda människor i vår kontakt med Finansinspektionen. Jaktén och Tunbäck skriver att ”den som lämnar information till oss ska veta att det är just till Sveriges radio?”. Jag kan direkt säga att vi inte på något sätt missbrukat våra intervjuobjekts förtroende. Att påstå något sådant utan belägg är befängt.

När det gäller Bo Johansson hade vi bokat in en intervju med honom 30 november. Han valde att avboka intervjun i sista stund. Sedan dess har vi jagat Bo Johansson i månader. Av kända skäl har han hållit sig undan. Kaliber råkade för övrigt ut för samma sak som Norrbottens-Kuriren då Johansson bokade av en intervju med dem 1 december.

Den nyhetsartikel om Obol som Kaliber refererar till skrevs samma dag som vi hade bokat in en intervju med Johansson. En annan av våra reportrar var på plats för skildra en affär som skulle innebära att Obol köpte upp ett välkänt IT-företag i Luleå. Den reportern koncentrerade sig naturligtvis på affären, eftersom han visste att en intervju var inbokad med Johansson senare samma dag.

Uppgiften att vi inte genomfört någon intervju med Bo Johansson under arbetets gång är felaktig. Reportern Malin Öhrlund träffade redan 2005 Bo Johansson och ställde frågor kring bolagets verksamhet och struktur. I Bo Johanssons frånvaro och totala tystnad publicerades den intervjun i Norrbottens-Kuriren 12 mars i år.

Jag är dock väldigt tacksam för att Tunbäck och Jaktén så utförligt delar med av sina kunskaper i grundläggande journalistik och samtidigt bemötande. Kanske skulle de vidareförmedla de kunskaperna till sina P1-kompisar på Mediernas redaktion också?

Fortfarande har varken Medierna eller Kaliber på något sätt kunnat visa vad i vårt arbetssätt som varit etiskt klandervärt. Jag upprepar vad jag tidigare skrivit:

Vi har aldrig haft något samarbete med Finansinspektionen. Precis som Kaliber har vi endast haft ett journalistiskt syfte med våra frågor.

Jag kan utan att tveka fullständigt garantera att det material vi skickat över till Finansinspektionen inte på något sätt begränsat vår journalistiska gärning.

Vi har inte röjt några källor eller förbrukat något intervjuobjekts förtroende.

Till sist tror jag att det är den avgörande skillnaden mellan Norrbottens-Kuriren och Kalibers Obol-granskningar som retat Kaliber mest.

Vi var först. En sketen liten landsortstidning.

En annan viktig skillnad är att vi publicerat ett 70-tal artiklar och varit först med i princip alla avslöjanden om Obol. Kaliber har sänt ett program – med i huvudsak samma innehåll som vi hade i vår första publicering.

Mats Ehnbom
Redaktionschef
Norrbottens-Kuriren

mvredaktion

Dela artikeln:


Dagens Medias nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.