Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Söndag27.09.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Medievärldens arkiv

Näthat: Ett internationellt problem

Publicerad: 25 Augusti 2011, 11:02

Hur hanterar utländska medier problemen kring artikelkommentarer?


Förra året grävde kanadensiska Media Badger, ledande inom sociala medier-research, igenom över 150 000 kommentarer till 38 000 brittiska och nordamerikanska tidningsartiklar. Syftet var att få statistik över bland annat anonymitet, antal kommentarer och tonen i inläggen.

Media Badger fann att mer än 90 procent av kommentarerna skapats av anonyma läsare. Hela 97 procent av artiklarna följdes av vad Media Badger kallar falska kommentarer, främst attacker och förolämpningar med udden riktad mot andra kommentatorer.

Bara omkring 12 procent av dessa hade någonting att göra med själva artikeln kommentarsfälten blev med andra ord virtuella klotterplank, tillhandahållna av tidningarna. Det går förvånansvärt snabbt för diskussionerna att spåra ur. Media Badger konstaterar att snacket flöt ut i sidospår inom 4 kommentarer i 98,5 procent av fallen.

De senaste åren har mediebranschen identifierat anonymiteten som en av de främsta anledningarna till kommentarsfältens stagnation. Ett intressant projekt pågår just nu på The News-Press, en lokal dagstidning i Florida, och Des Moines Register som ägs av samma företag. Tidningarna har tagit bort möjligheten att vara anonym och i stället infört kommentarsfunktion via Facebook. De hoppas att försöket, som ska pågå under 60 dagar och sedan utvärderas, leder till en mer civiliserad ton i diskussionen.

Många tidningar ser kraftigt ökad trafik till sina sajter eftersom Facebook ger artiklarna större spridning. Los Angeles Times är en av de främsta framgångshistorierna, medan Huffington Post var en av de första att förstå idén. Den publicistiska aspekten hamnade länge lite i skymundan bakom det rent tekniska. Den tongivande tekniktidningen GigaOM uppmärksammar här hur tidningarna skyfflar över ansvaret på Facebook (som dessutom blir ägare till kommentarsfälten, vilket kan vara problematiskt ur ett affärsmässigt perspektiv).

En utbredd lösning på outsourcingproblemet är att tillhandahålla en egen möjlighet att skapa användarprofiler. Det är en strategi som även kan fungera bra mot anonyma och/eller oseriösa kommentatorer. Den brittiska dagstidningen Daily Mail är en av många som kräver registrering (val av användarnamn och lösenord) och svar på ett bekräftelsemejl innan läsaren kan kommentera en artikel. Sedan förhandsgranskas kommentaren innan den slutligen publiceras.

Processen tar sin lilla tid, vilket rimligtvis leder till en mer genomtänkt kommentar. Men det finns förstås ingenting som hindrar användare från att byta till en mer aggressiv stil när de väl är registrerade (även om de värsta kommentarerna hos Daily Mail rensas bort och fälten ibland stängs av helt). Å andra sidan tar denna strategi, till skillnad från Facebook-metoden, hänsyn till att det kan finnas legitima anledningar till att läsare vill vara anonyma, såsom känsliga yrken och/eller artikelämnen.

Outsourcing av kommentarsmoderering är mindre av ett dilemma. Genom att ta hjälp av ett externt företag kan redaktionerna fokusera på att producera material, i stället för att lägga dyrbara timmar på att rensa upp i kommentarsfälten. Det amerikanska public service-bolaget NPR är ett av många medieföretag som tidigare stod översköljda av näthat och nu är nöjda med sitt motdrag. Användare måste också registrera sig för att kunna kommentera.

Att helt ta bort kommentarerna från NPR:s hemsida är dock inget alternativ: läsarna bidrar trots allt positivt till deras rapportering, menar man. Det kan handla om nya vinklar som föder fler artiklar eller om lokala nyhetstips.

Profilerade journalister riskerar ofta att drabbas av hat snarare än konstruktiv feedback. Komikern Robert Webb har lämnat uppdraget som kolumnist på brittiska Daily Telegraph på grund av kommentarshatet. I New Statesman undrar Webb: Vem behöver sadomasochism när man kan skriva för Telegraph? Varje vecka fick jag höra vilken värdelös idiot jag var, skriver Webb, och svarar själv på frågan varför han fortsatte att läsa kommentarerna: Därför att de låg en centimeter från den text jag tillbringat en dag med att finslipa.

Fallet Webb är ett exempel, långt ifrån det enda, på hur mediechefer kan frånsäga sig sitt publicistiska ansvar och ansvaret för medarbetarnas väl i jakten på besökssiffror. Medievärldens undersökning av svenska utgivares inställning till läsarkommentarer visar lyckligtvis att många är medvetna om, och beredda att agera mot, näthatet.

Dela artikeln:


Dagens Medias nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.