Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Medievärldens arkiv

När regeringen kastar stenar på oss samlar vi dem och bygger ett palats

Publicerad: 14 oktober 2015, 09:26

Det är näst intill omöjligt att rapportera inifrån Azerbajdzjan i dag. Det säger tv-journalisten Emin Milli, som vittnar om hur situationen i landet försvårats så allvarligt att många journalister i dag tvingas på flykt.


Ämnen i artikeln:

The Guardian

I veckan arrangerade Medieinstitutet Fojo en konferens där journalister från en rad länder med olika erfarenheter av hot och trakasserier deltog. Gemensamt för deltagarna är att de, på grund förföljelserna, tvingats till exil.

När Medievärlden träffar tv-journalisten Emin Milli har han nyligen anlänt till Stockholm. Dagen innan närvarade han på en mediekonferens i Norge. Då låg fokus på vilka moderna, tekniska verktyg man kan använda för att göra avancerad journalistik. Nu är fokuset ett annat:

Säkerhetsperspektivet: Hur man som journalist hanterar att leva och verka under attack. Vi riskerar ständigt att bli blockerade, fängslade, torterade och i värsta fall dödade för att vi gör vårt jobb. Hur lägger man upp en strategi för att hantera det?

Emin Milli är redaktör för den exil-azerbajdzjanska tv-kanalen Meydan TV som i dag har redaktioner i Georgien och Tyskland. Kollegan Celia Davies, som arbetar som insamlings- och strategichef på tv-kanalen, är också i Stockholm för att medverka på konferensen. Själva beskriver de Meydan TV som objektiv och oberoende och hävdar bestämt att oppositionell är fel betäckning:

I Azerbajdzjan betraktas alla som inte är för regeringen som oppositionella. Men vi har ingenting med de oppositionella partierna att göra. Vi är en objektiv, oberoende medieplattform som publicerar berättelser och reportage hämtade från verkligheten i Azerbajdzjan.

Hur skulle ni beskriva situationen för journalister i Azerbajdzjan i dag?

Vi har omkring 100 politiska fångar i Azerbajdzjan i dag. En del av dem är journalister och bloggare. Sedan 2005 har tre journalister och författare dödats. Nyligen har vi också sett exempel på stora attacker från regeringen mot det civila samhället och mediehusen. Attacker som bland annat ledde till att vi stängde ner vårt kontor i Baku i december, och senare samma månad stängdes Radio Liberty ner av regeringen, säger Emin Milli och Celia Davies lägger till:

Vi är det sista oberoende mediet som har journalister inne i Azerbajdzjan det är därför vi ändå har så stort inflytande.

De senaste åren har Meydan TV dubblerat sin publik på facebook, youtube och sin webbsida. Stora internationella medier, som till exempel The Guardian, har också återpublicerat material från Meydan TV och flera journalistiska avslöjanden har plockats upp av internationella medier:

Det händer oss ofta. Vi brukar lite skämtsamt säga att de stjäl av oss fast på ett positivt sätt. För vi är bara tacksamma, det gör ju att vi når ut till en bredare publik.

Men i takt med ett ökat intresse för journalistiken och en växande publik blir också hoten och trakasserierna mot medarbetarna fler, säger Emin Milli.

Många av våra journalister straffas och utsätts för hot, och även anhöriga till oss drabbas.

I samband med att Emin Milli kritiserade de europeiska spelen i Baku mottog han ett dödshot från ungdoms- och sportministern i Azerbajdzjan. En vecka senare arresterades Emin Millis frus bror och anklagades för att ha sålt droger. Anklagelser som är helt tagna ur luften, säger Emin Milli. Senare arresterades också Emin Millis kusin, och han släpptes inte förrän ett tjugotal släktingar till Emin Milli hade skrivit under ett brev till presidenten i vilket de garanterade att de stöttade presidenten och tog avstånd från Emin Milli.

Efter det frigav de min kusin, men det är ett exempel på en metod de använder. Min frus bror sitter fortfarande fängslad, och vi är många journalister som delar den erfarenheten, säger Emin Milli.

År 2009 greps Emin Milli och videobloggaren Adnan Hajizade. De formella anklagelserna gällde huliganism och de två dömdes till två och ett halvt års fängelse. Men internationella bedömare menade att den egentliga anledningen till straffet var att tysta två högljudda regeringskritiker. Emin Milli och Adnan Hajizade hade bland annat tidigare gjort satir som riktades mot regeringen.

Regeringen använder alla möjliga metoder för att tysta ner folk eller få dem att byta jobb.

Fungerar det? Riskerar hoten att leda till självcensur?

Eftersom det är precis det de vill är min bestämda hållning att jag vägrar förhandla med terrorister. Om regeringen kidnappar mina släktingar och fängslar folk för att de gör sitt jobb så betraktar jag dem som terrorister. För mig kommer alltid svaret på regeringens attacker vara att vi ska fortsätta expandera och göra oberoende journalistik. När regeringen kastar stenar på oss samlar vi ihop stenarna och bygger ett palats.

Ju fler som vägrar att ge efter för regeringens påtryckningar och metoder ju färre hot och trakasserier kommer vi att se, menar Emin Milli.

Jag hoppas att det vi skapar genom att ge folket tillgång till objektiv, oberoende journalistik är verktyg och information som med tiden leder till att vi kommer att se en positiv samhällsförändring i Azerbajdzjan.

Arbetsvillkoren för journalister i landet har drastiskt förändrats. Det pågår en dynamisk förändring i negativ riktning och det går fort nu, säger Emin Milli:

För bara några månader sedan var det möjligt att verka som öppen, oberoende journalist. I dag är det näst intill omöjligt eftersom risken är så stor för repressalier från regeringen.

Tidigare i höst dömdes den azerbajdzjanska grävande journalisten Khadija Ismayilova, som bland annat avslöjat korruption inom presidentfamiljen, till 7,5 års fängelse för olaglig näringsverksamhet, skatteflykt och maktmissbruk. Domen har fördömts av människorättsorganisationer och Emin Milli konstaterar att det är ännu ett försök från regeringen att skrämmas och statuera ett exempel. Men han och Celia Davies tror att domen kommer bli ett bakslag för regeringen:

Den kommer att ge rakt motsatt effekt. Hon är känd över hela världen och har ett enormt internationellt nätverk. Domen mot henne har skapat en rörelse, Khadija project, som arbetar intensivt för att hon ska friges och under tiden fortsätter de sprida hennes budskap, säger Celia Davies.

Vad är det med er journalistik som upprör regeringen så?

Att vi fortsätter att växa utan att de kan kontrollera det. De betalar stora summor för att tysta ner oss, ändå uppmärksammas och sprids vår journalistik inte bara i Azerbajdzjan utan runt om i världen, säger Emin Milli.

För folkets intresse för grävande journalistik i Azerbajdzjan är stort, säger Emin Milli:

Avslöjanden lockar alltid en stor publik. Ingen rädsla är så stor att den hindrar folks intresse för den typen av journalistik, däremot har vi svårt att rekrytera medarbetare. Man måste vara modig för att vara journalist i Azerbajdzjan i dag.

Hur anser ni att resten av världen bör reagera på utvecklingen vi ser i Azerbajdzjan nu?

De bör göra betydligt mer än vad gör nu, säger Celia Davies. Jag skulle vilja se att man riktade ekonomiska sanktioner mot landet.

Jag tror det viktigaste är att fortsätta stötta journalister, människorättsaktivister och oppositionella med såväl ekonomiskt som politiskt stöd, avslutar Emin Milli.

Linnéa Kihlström

Redaktör och reporter

linnea.kihlstrom@dagensmedia.se

Ämnen i artikeln:

The Guardian

Dela artikeln:


Dagens Medias nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.