Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Lördag17.04.2021

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Medievärldens arkiv

Mediechefer om hoten mot svenska journalister

Publicerad: 12 Februari 2015, 13:54

På en hearing i riksdagen berättade bland andra Cilla Benkö, Thomas Mattsson och Charlotta Friborg om hoten mot svenska journalister och redaktioner idag.


I dag anordnade Konstitutionsutskottet en hearing om journalisters och medieredaktioners säkerhet och arbetsförutsättningar.

Den första timmen behandlade internationella förhållanden och inleddes med att Reportrar utan gränsers ordförande Jonathan Lundqvist berättade om det Pressfrihetsindex som släpptes i morse. I sitt anförande framhöll han bland annat självcensuren, som är ett mycket billigare sätt att tysta journalister än att fängsla dem. Eva Elmsäter från Sveriges Television som jobbat med utrikesbevakning i över 25 år berättade om hur yrket blivit betydligt farligare de senaste åren, och att journalister inte längre betraktas som neutrala yrkesutövare, utan som en del av fiendesidan i många konflikter. Hon tog också upp risken för att hemvändande IS-krigare kan bli ett hot även i Sverige.

Sveriges Radios vd Cilla Benkö instämde i den bilden ”Idag är journalister villebråd, så var det inte tidigare.”, sade hon bland annat. Hon lyfte också upp de inhemska journalisterna som dagligen riskerar sina liv när de granskar makten och avslutade med att tala om de långsiktiga effekterna av att rädda journalister blir osäkra journalister. Att det innebär att de krafter som vill styra medierapproteringen får som de vill och att det går att styra en hel världsbild.

Den andra timmen behandlade svenska förhållanden. Jonas Nordling från Journalistförbundet pratade om vardagsjournalistiken där hoten kommer när någon bevakar ett bandylag eller något annat som väcker starka känslor ”Men det behöver inte ens vara ämnet, ibland räcker det med ditt kön eller hur du ser ut”.

Charlotta Friborg, nu publisher på UNT, men nyligen på Corren där tidningens granskning av kriminella ledde till en mängd hot, tog upp bemötandet från rättsvårdande myndigheter. Att ett brott som en av tidningens reportrar utsätts för med anledning av dennes yrkesutövning är något helt annat än om den drabbas som privatperson. Hon sade att det blivit betydligt tuffare i Sverige de senaste 10-15 åren och att detta verkar ha ett samband med internet som gör det lättare att hota och trakassera och en ökad polarisering i samhället som gjort att tonen hårdnat.

Utgivarnas undersökning ”Hot mot mediehus och medarbetare” visar bland annat att 40 procent av de tillfrågade upplevt att enskilda medarbetare tvekat inför en publicering eller ett jobbutlägg till följd av allvarliga hot. ”Det innebär att vi som är utgivare har svårt att få jobb gjorda vid konkreta jobbutlägg”, sade Charlotta Friborg. Hon efterlyste tre saker från myndigheterna:

- Beakta brottets art. Lagstiftande och rättsvårdande myndigheter måste börja se brott mot journalister som något väsenskilt.  
- Hjälp med riskbedömningar och upparbetade personliga kontakter kring riskbedömningar.
- Hjälp med trygghetsskapande åtgärder.

Hon poängterade att på en mindre tidning finns ingen säkerhetsavdelning ”Det är jag som ringer till polisen, och jag behöver få rätt uppgifter så att jag kan skydda mina medarbetare”.

Expressens chefredaktör Thomas Mattsson sade att det som oftast utlöser hoten är när tidningen uppmärksammar främlingsfientliga krafter och olika hatsajter fylls av hotretorik. En retorik som i allt större utsträckning ritkas mot enskilda journalister och där utlagda hemadresser och direkta mordhot inte är ovanligt. ”Det hårda tonläget på hatsajterna mobiliserar den här typen av krafter”. När det gäller hat och hot på nätet sade han att han ser det som en stor fråga för hela samhället att ta tag i. När det gäller situationen för journalister hade han däremot några konkreta förslag:

- Hot och våld måste lagföras
- Offentliga miljöer, som rättegångssalar, måste vara säkra.
- Överväg väktare i mediehus, det är vanligt i många andra länder
- Medierna kan arbeta preventivt med att beivra näthat, bland annat genom att vara öppna och transparenta och diskutera med läsarna.

I den efterföljande frågestunden kom bland annat frågan om kameraövervakning upp, där Charlotta Friborg vittnade om hur tidningen fått avslag trots att tidningen upplevde ett stort behov av det.

Ett svart år för pressfriheten

Hoten måste mötas med breda motmedel

Axel Andén

axel.anden@almatalent.se

Dela artikeln:


Dagens Medias nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.