Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Onsdag02.12.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Medievärldens arkiv

Mattias Hessérus: Faktajournalistiken är mest hotad

Den faktanyhetsjournalistik som Arne Ruth är kritisk mot är tyvärr den som idag är mest hotad. När vrångbilderna online sköljer över oss är det viktigare än någonsin att hävda journalistisk professionalism, skriver Mattias Hessérus, projektledare inom The Axess Programme on Journalism and Democracy.

Publicerad: 15 December 2010, 07:18

Det här är en opinionstext

Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.


Låg den amerikanska regeringen bakom 9/11? Tillhör president Obama konspirationen the New World Order? Är den kvinnlige superstjärnan Lady Gaga egentligen en man? Nästan fem miljoner har sett den senaste versionen av den hemmagjorda filmen Loose Change på YouTube, en film som hävdar att elfte september attacken var ett inside job. Drygt åtta miljoner har tagit del av konspirationsteorifilmen, The Obama Deception, som vill visa att Obama försöker skapa en världsdiktatur. Och den som google-söker påståendet Lady Gaga is a man får 120 000 träffar.

I Sim(o)-rapporten Vad väntar runt hörnet (2010) och i en intervju i Medievärlden vänder sig Arne Ruth mot ett journalistiskt objektivitetsparadigm och en övertro på faktanyheter. En övertro på faktanyheter som enligt Ruth till och med kan leda till främlingsfientlighet. Han menar att objektivitetssträvan är lönlös då objektivitet i filosofisk bemärkelse ändå inte är möjlig. Det medierna ska syssla med, menar Ruth, är en personligt färgad journalistik präglad av moraliskt patos där mottagarna förväntas vara reflekterande individer och inte ett ansiktslöst kollektiv. Men frågan är om han valt rätt tidpunkt för sin kritik?

Ruth ansluter sig till en mediekritisk skola som tillhört huvudfåran inom medieforskningen under 1980- och 90-talen. Forskare har velat visa att mediernas förment maktneutrala och opartiska hållning ger en skev bild av verkligheten, att den reproducerar hegemonier, att den gynnar makten, och att den skapar vänstervridna, högervridna, stereotypa, rasistiska, sexistiska etc. – listan kan göras lång bilder av världen.

Inte heller inom journalistkåren har det under tidigare decennier saknats kritik mot den maktneutrala journalistiken. Sedan mitten av 1980-talet har den svenska journalistiken konsekvent rört sig mot ett mer tolkande och personligt förhållningssätt till nyheter, bland annat för att man ifrågasatt opartiskhet och objektivitet. Man har anammat en postmodern värderelativism som ironiskt nog underkänner värdet av den egna verksamheten. Det innebär att journalistiken är sämre rustad för den mediala värld vi nu lever i, där ideologer och demagoger fått effektiva plattformar från vilka lögner kan spridas.

De som i slutet av 1990-talet hoppades att Internet skulle demokratisera medielandskapet och tillskansa sig problemformuleringsprivilegiet från de traditionella medierna har kunnat se sin önskan uppfyllas. Men är det en ny skön värld vi skådar? På ett seminarium arrangerat av SNS nyligen diskuterade medieforskaren Lance Bennet vad som sker när sanningen demokratiseras, ja, när var och en på nätet kan publicera sin egen sanning utan krav på faktakontroll eller journalistisk etik. Det som sker, menar Bennet, är att sanningen blir offer för berättandet. Och ett narrativ lever sitt eget liv  – det kan inte stoppas.

De starkaste och mest spektakulära berättelserna får störst genomslag. Konspirationsteorier sprids som en löpeld över nätet och politiska aktivister fabricerar lögner om sina meningsmotståndare. Påståenden om att till exempel president Barack Obama är bekännande muslim och född i Kenya har accepterats av många amerikaner trots att officiella dementier har gått ut och Obamas födelseattest från Hawaii har visats upp.

De traditionella mediernas världsbild må vara förenklad och objektivitetssträvan och faktakontroll ofullständiga instrument. Men kanske är det idag viktigare än någonsin att hävda journalistisk professionalism, förmågan att kunna förmedla en tillförlitlig verklighetsbeskrivning, när vrångbilderna online sköljer över oss.

Den faktanyhetsjournalistik som Ruth är kritisk mot är tyvärr den som idag är mest hotad. Förutsättningarna för att nå upp till krav på korrekt och allsidig nyhetsförmedling, de krav som den svenska journalistiska yrkesetiken föreskriver, har försämrats samtidigt som propaganda och missledande information har hittat allt effektivare kanaler. I en brittisk studie visar medieforskaren Angela Philips hur tidsbristen i nättidningarnas era leder till att journalister inte verifierar källor och undersöker sanningshalten i uppgifter innan uppgifterna publiceras. Istället tvingas man ägna sig åt snabba re-writes vilket leder till att rykten och falska anklagelser kan få stor spridning. För den som får sitt namn draget i smutsen i ett sådant blixtsnabbt informationsflöde är den filosofiska insikten om att det inte finns någon objektiv sanning en klen tröst.

1900-talets medielandskap har i hög grad präglats av kampen om att sätta dagordningen. Och journalistiken har ständigt tvingats legitimera sin verksamhet gentemot makthavare och offentlighet. Gång efter annan har det dock visat sig att den bästa vägen framåt har varit att stå upp för objektivitets- och sanningssträvan.

Låg den amerikanska regeringen bakom 9/11? Tillhör president Obama the New World Order? Är den kvinnlige superstjärnan Lady Gaga egentligen en man? Det är i närvaro av lögnen som journalistikens uppdrag blir som tydligast. Eller för att citera det amerikanska journalistförbundets devis: Seek truth and report it!

Arne Ruth: Övertro på faktanyheter gynnar främlingsfientligheten

Idén om maktneutral journalistik legitimerar mediekoncentration
Mattias Hessérus är doktorand i historia vid Uppsala universitet och projektledare inom The Axess Programme on Journalism and Democracy

Axel Andén

Det här är en opinionstext

Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Dagens Medias nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.