Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Medievärldens arkiv

Magnus Falkehed om Expressens klimatsatsning

Publicerad: 3 november 2017, 09:44

Expressens Magnus Falkehed. Fotograf: Olle Sporrong

”Det är hög tid att klimatjournalistiken lämnar skrivborden”, säger Magnus Falkehed, som tillsammans med fotografen Niclas Hammarström har en viktig roll i Expressens nya satsning på klimatet.


Ämnen i artikeln:

Expressen

På måndag inleds FN:s återkommande internationella klimatmöte som i år arrangeras i Bonn i Tyskland. Under två veckor träffas ett stort antal tjänstemän från hela världen för att diskutera klimatinsatser och klimatplaner. Ungefär samtidigt inleder Expressen en storsatsning på klimatjournalistik. Läsarna får bland annat ta del av reportage, grafik, analyser, bildspel och tv. All journalistik publiceras också på den nya Facebooksidan Expressen Klimat. Och samtidigt lanseras en bot i Facebook Messenger som talar om för användarna när nya klimatartiklar publiceras.

Kärnan i Expressens klimatsatsning utgör reportern Magnus Falkehed och fotografen Niclas Hammarström. De har bland annat rest till Afrika, Sydamerika och Arktis för att rapportera om klimatförändringarnas faktiska konsekvenser. Magnus Falkehed berättar hur det varit att arbeta med satsningen.

– Det har varit en hel del slit men samtidigt otroligt spännande. Det låter pretentiöst, men vi bestämde oss helt enkelt för att lyfta klimatjournalistiken till en ny nivå.

Arbetet och planeringen drog igång i våras. Medan Magnus Falkehed och Niclas Hammarström tillbringat många dagar på resande fot har en arbetsgrupp på Expressen bland annat jobbat med att ta fram nya webblösningar.

– Alla har jobbat stenhårt och det har verkligen varit ett lagarbete.

En utmaning i arbetet har varit att göra journalistiken konkret och begriplig för läsarna – som ofta upplever klimatfrågan som abstrakt, säger Magnus Falkehed:

– Det har krävts mycket förarbete. Vi har behövt ringa in vart vi vill åka och varför. Och samtidigt, som med all god journalistik, har vi lämnat lite rum åt slumpen. Man måste låta sig bli överraskad när man är ute på fältet. Och ta sig tid att stanna upp när man träffar personer där. Varför sitter det en gammal dam här och gräver med sina magra fingrar den torra jord? Först efter att vi förklarat en sådan sak kommer vetenskapen in.

Klimatjournalistiken behöver utvecklas och konkretiseras för att nå ut till fler, tror Magnus Falkehed:

– Det är hög tid att klimatjournalistiken lämnar skrivborden och görs till en journalistisk genre ute på fältet. Länge har bevakningen främst handlat om att titta på tabeller och gå på vetenskapliga seminarier. Men något som blev tydligt i samband med det här projektet är att klimatförändringarna leder till infekterade konflikter, att människor hamnar i utsatthet och i värsta fall att folk dör.

Vad det något särskilt som förvånade dig i arbetet med det här projektet?

– Hur illa det var. Och samtidigt hur konkreta problemen är. Vi kan sitta i Sverige och tycka att en grad hit eller dit klarar vi väl med en tjockare tröja. Men för miljoner människor runt om i världen kan en tiondels grad göra skillnad på ett väldigt konkret sätt. Det måste vi försöka beskriva. Om vi har lyckats med det får läsarna avgöra.

Har svenska medier varit för dåliga på att bevaka klimatfrågan?

– Internationellt sett är svenska medier duktiga överlag. Men det här är svåra frågor att närma sig. Det krävs mycket tid och resurser för att kunna hålla en hög ambitionsnivå. Tyvärr är det få mediehus som har den möjligheten i dag.

Linnéa Kihlström

Redaktör och reporter

linnea.kihlstrom@dagensmedia.se

Ämnen i artikeln:

Expressen

Dela artikeln:


Dagens Medias nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.