Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Onsdag21.10.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Medievärldens arkiv

Lokal demokrati kräver lokala tidningar

Kan lokaltidningar öka människors vilja att delta i politiken? Peter Götell, ledarredaktör på Bohusläningen, har jämfört folkomröstningar i Tyresö och Sunne.

Publicerad: 10 Oktober 2012, 11:01

Det här är en opinionstext

Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.


Nyligen hölls folkomröstningar i två svenska kommuner, Tyresö utanför Stockholm och värmländska Sunne. Utfallet blev mycket olika. Omröstningarna handlade om olika saker. I det ena fallet, Tyresö, kommunal taxa för äldre och handikappomsorg. I Sunne röstade medborgarna om att rädda tre nedläggningshotade småskolor. Där röstade mer än hälften av medborgarna, i Tyresö inte ens var tredje.

Hur ska vi förklara så stora skillnader mellan lokala omröstningar? Visst, det handlar om olika frågor som väcker olika mycket engagemang. Men kan lokaltidningarna spela roll för människors vilja att delta i politiken?

Det finns flera intressanta skillnader mellan Tyresö och Sunne. Tyresö med 43 000 invånare är en del av det Lars Nord och Gunnar Nygren beskrev i sin bok Medieskugga. En relativt stor kommun i en storstadsregion med ett ganska magert utbud av lokala medier. Det finns förvisso lokal-tv och lokalradio, liksom en veckotidning som delas ut till hushållen gratis. Men det saknas en daglig lokaltidning. En arena där nyheter, annonser, politik och debatt kan mötas. En arena som relativt många människor känner till och tar del av. Papper eller nät är inte huvudsaken.

I Sunne kommun bor det bara 13 000 människor. Men där finns två lokaltidningar, Nya Wermlands-Tidningen och Värmland Folkblad, som kommer ut sex dagar per vecka. Därtill finns en tvådagarstidning, Frykdalsbygden, samt lokalradio och lokal-tv. Invånarna i Sunne borde alltså vara mer insatta i sin bygds händelser. Inför folkomröstningen som hölls den 22 september 2012 gav dessa medier utrymme för både debatt och nyhetsbevakning av frågan. Det skrevs insändare och debattartiklar, några ledare och ett antal nyhetsartiklar med olika vinklar.

Kan det vara lokaltidningen som förklarar skillnaderna mellan Tyresö och Sunne? Jag vill gärna tro det.

Efter kommunvalet i Norge hösten 2007 påstod Rune Hetland på LLA (De norska lokaltidningarnas organisation) att det finns empiriskt stöd för sambandet mellan valdeltagande och förekomsten av lokaltidning. Det handlade om flera procentenheters skillnad, så det gäller mer än en statistisk avvikelse. Medborgare i kommuner med lokaltidning röstade i större grad än dem på orter där en sådan saknades.

Vi hade ett omval i maj 2011 i Västra Götaland, som skulle kunna ha blivit en pånyttfödelse för lokal debatt och lokal politik. Men partierna tog mest hjälp av sina riksdagsledamöter, statsråd och partiledare för att driva kampanj. Valdeltagandet blev också därefter: lägre än i Europaparlamentsvalen. En spark i röven skrev jag på ledarplats i Bohusläningen då.

För att få det att fungera måste det finnas lokala politiska frågor, men också partier som vill prata lokalpolitik och lokaltidningar som hakar på.

Vi i medierna beskriver ofta oss själva som viktiga spelare i det demokratiska samtalet. Lokaltidningen kan vara en central arena för åsikter och debatt liksom för bevakning och granskning av makten. Men har vi någon verklig betydelse?

Vi som jobbar i medievärlden vill gärna tro att det är så, att det finns ett demokratiskt och medborgerligt intresse i det vi sysslar med. Vi jobbar med folkbildning och granskning. Öppnar dörrar till makten. Öppnar människors sinnen. Öppnar lokalsamhället för omvärlden. Tyvärr hör man just den typen av resonemang från tidningsägare och tidningsutgivare väldigt sällan numera.  I lokaltidningen får man träffa människor eller besöka platser som man aldrig annars kommer i kontakt med. Även hemmavid. I en liten ort finns också sociala barriärer och avstånd trots att vi bor så nära inpå varandra.

Kontinuiteten i berättandet, vecka ut och vecka in, är det som skapar intrycken.

När det står i lokaltidningen kan läsaren lättare göra bedömningen om det är sant eller inte. Närheten spelar roll, läsaren kan enklare värdera det som skrivs mot sina egna erfarenheter. Man kanske känner någon som omskrivits, eller har någon bekant som känner till mer om det som har hänt. Det kan förklara att lokaltidningen är det medium som har högst förtroende när det gäller press.

Lokal demokrati utan lokaltidning fungerar dåligt. Ungefär som kärlek utan kyssar, för att citera en känd slagdänga.

Kanske är det först när saknaden kan förstås som vidden av tidningens roll framgår.

Peter Götell, ledarredaktör Bohusläningen

Axel Andén

Det här är en opinionstext

Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Dagens Medias nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.