Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Fredag25.09.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Medievärldens arkiv

Läsa papperstidning är bra för miljön

Antalet träd i de svenska skogarna blir allt fler. Och ju fler träd desto mer koldioxid binds i skogen. Kombinerat med en teknik som minskar miljöbelastningen innebär det att läsa papperstidning gynnar miljön menar läsplatteanhägaren Svenåke Boström.

Publicerad: 17 Januari 2011, 07:58

Det här är en opinionstext

Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.


Inlägget publicerade ursprungligen på Boströms blogg. En kortare version publicerades i Sundsvalls Tidning 16 januari 2011.

Är papperstidningen mest miljövänlig?

Frågan är faktiskt berättigad. Och det kommer från mig som under flera år försökt övertyga tidningsbranschen att framtidens tidning är helt digital. Kanske som läsplatta eller någon annan mobil pryl av något slag.

Varför då denna helomvändning?
Nja, för det första handlar det kanske inte om en konvertering bort från det digitala, däremot en mer nyanserad syn på papperet som en stor miljöbov.
Många gånger har vi hört att vi ska sluta använda papper för att rädda skogen och därmed miljön. Inte fler döda träd har slagorden skallat. Och det är just där som tankefelet finns.

Vad skulle hända om vi helt slutade använda skogen som råvara till papper? Vilken effekt på miljön skulle vi åstadkomma? Jo, förmodligen en sämre miljö därför att ett levande skogsbruk på det sätt vi har i dag ger oss en bättre miljö.

Först ska vi direkt avliva en myt:
Pappersbruken eller andra industrier som har skog som råvara utarmar inte den svenska skogen!
Tvärtom så är det så att den svenska skogen växer! Antalet träd har nästan fördubblats under de senaste 90 åren, samtidigt som avverkningen också har fördubblats.

En annan aspekt är ju att träd binder koldioxid. Ett faktum som kanske inte många känner till är att växande skogar binder mer koldioxid än gamla skogar. Med andra ord, dessto mer skog som odlas och brukas, desto mer koldioxid binds i skogen.
Om man ska dra detta lika långt som skogsindustrin gör gällande så är skogsindustrin inte en miljöbov, utan tvärtom en verksamhet som gör miljön bättre.
Med all den miljövänliga teknik som finns i våra moderna tryckerier, framförallt med torroffset, så är det väl slutligen bara transporterna som kan sägas vara miljöstörande i jämförelse med digital distribution.

En som i starka ord försvarat papperets ställning gentemot digital teknik är Claes Magnusson i bland annat artikeln Miljövänlig kommunikation?

Han skriver bland annat:

Inte bara exempel som att ett litet studentrum som förr hade läslampa och radio inkopplat idag förbrukar mer el än en del afrikanska byar eftersom varenda student fyller rummet med datorer, skrivare, routers, trådlösa sändare, mediecenter, hårddiskar, miniräknare, mobiltelefoner, digitalkameror, väckarklocka och dessa allt strömtörstigare platta TV-apparater.

Visst, den digitala kommunikationen tar över mer och mer och enheterna blir allt mer sofiistikerade. Men innebär det att papperstidningar och magasin kommer att försvinna? Nej knappast. Ett exempel på att journalistik på papper är efterfrågad och kommer att leva vidare är svenska Filter och dagstidningarna i i Portugal och England.

Trots det så dyker det ständigt upp dödförklaringar av dagstidningen. Som exempelvis när Microsofts vd Steve Ballmer i juni 2008 sa:

In the next 10 years, the whole world of media, communications and advertising are going to be turned upside down my opinion. Here are the premises I have. Number one, there will be no media consumption left in 10 years that is not delivered over an IP network. There will be no newspapers, no magazines that are delivered in paper form.  Everything gets  delivered in an electronic form.

År 2018 skulle alltså alla dagstidningar och magasin vara borta från marknaden(!). Visst kan utvecklingen gå snabbt ibland, men knappast så dramatiskt. Framför allt inte när det gäller magasinen. Däremot kommer dagstidningarna att mer och mer övergå till magasinsdesign och vissa reduceras till vecko- eller helgmagasin. Jag har skrivit om det här tidigare under rubriken Vilka tidningar finns kvar 2020?

Vi vet att miljöaspekten när det gäller tidningar och andra tryckta produkter är viktig, särskilt för den yngre generationen. Men då måste vi också ge dem och alla andra rätt och relevant information. Första steget är att nyansera bilden av pappet som miljöbov.
Viktigare är att angripa papperstidningar och magasin är utan tvekan att få stopp på alla onödiga pappersutskrifter på våra kontor. Här kan vi verkligen göra en insats för miljön.

När jag senast bytte kontorsrum så bestämde jag mig för att minska antalet pärmar i mitt rum och därmed antalet utskrifter på papper. Kvar blev 25 procent av pärmarna och nu ett par år senare är de ännu färre.
Om du har långa dokument som du behöver ta med hem eller på resa för att läsa, skaffa då en iPad, eller ännu billigare och lättare, en e-pappersläsare. Där får du plats med tusentals dokument och hundratals böcker.

Åter till det svenska skogsbruket. Så här ser det ut när det gäller avverkning jämfört med tillväxt i skogen. Ingen utarmning av skogen med andra ord.

När det gäller det virkesförrådet ser det lika positivt ut.

En annan aspekt är att en stor del av pappersproduktionen är baserad på returpaper. För SCA:s del ligger det på 48,5 procent.
Det svenska virkesförrådets utveckling.

Att pappersindustrin ändå känner sig trängd i den växande digital världen visar bland annat det faktum att den grafiska industrin satsar på en webbplats för att stärka sin ställning. Den heter Power of print och är en ren propagandaplats för tryckta medier, men med mycket intressant innehåll i ämnet.

En annan källa i sammanhanget kan vara Papernet.se som är en webbplats med nyheter från Nordisk Papperstidning. Och här är några andra webbplastser med material och information kring papperstidningens utveckling:

Tidningsorgansiationen IFRA/WAN, som i april bland annat har ett seminarium med rubriken Newspaper printing today and tomorrow.

Innovation in newspapers. Världens största konsultnätverk för forskning och utveckling.

TU.se, Tidningsutgivarna, som bland annat nyligen skrev Betalt på nätet inte dagspressens ödesfråga.

Fakta är aldrig fel. Det kan till och med få en inbiten digitalist att bli papperskramare igen. Det enda jobbiga med papperstidningarna är att bära veckans bunt till pappersinsamlingen, men det kan jag nog leva med. Papperstidningen är ju trots allt oöverträffad när det gäller den snabba överblicken.

Svenåke Boström

Axel Andén

Det här är en opinionstext

Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Dagens Medias nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.