Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Lördag06.03.2021

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Medievärldens arkiv

Kristian Alm

Publicerad: 29 Januari 2004, 11:23

Han är inte rädd för att ta sig ton. Både på krogen och på jobbet. Hallands Nyheters chefredaktör Kristian Alm beskrivs som ambitiös, drivande och målmedveten. I två år har han jobbat med att återta styret på tidningen.


Ämnen i artikeln:

Hallands Nyheter

När Kristian Alm slutade på Sydsvenskan fick han en dynggrep av sina kollegor. Slut på stadslivet i Malmö, tid för rejäla spadtag med bönderna i Halland. Och grävande journalistik, hoppades kompisarna. I dag har grepen sin plats på väggen framför skrivbordet i Kristian Alms ljusa hörnrum i tidningshuset i Falkenberg. Utanför fönstret flyter ån Ätran förbi.
I två år har han varit här. Så här långt har frågan snarare varit ”hur får vi organisationen att fungera bättre?” än ”hur ska vi utveckla innehållet?”.
Mycket av jobbet har gått ut på att införa rutiner och ansvarskedjor.
– När jag kom hit var tidningen kraftigt personalstyrd, säger Kristian Alm.
Det var på gott och ont, tycker han. Gott, därför att det gav utrymme för kreativitet. Det var ingen slump att tidningen flera gånger uppmärksammades för djärva grepp. På ont, därför att det lämnade delar av redaktionen utanför.
Medelåldern ligger strax över 50 år. Många har jobb- at länge och blivit vana vid att göra som de själva vill. Andra har hamnat i skymundan. En kraftig spricka mellan företagsledningen och redaktionen ledde till att problemen kulminerade i början av det nya årtusendet. Flera medarbetare for illa och sjukskrev sig. Företagsledningen beslutade sig för att ta hjälp av HB Lust, konsulterna som besökt flera tidningar inom Centertidningar.

I samma veva kom Kristian Alm till tidningen. Han minns mötena som värdefulla.
– Det var en lyxig introduktion, det gjorde det lättare att ta itu med situationen.
Arbetet är långt ifrån slutfört, men Kristian Alm tycker att man kommit en bra bit på väg. Häromveckan införde man till exempel reporterbyten mellan Falkenberg och Varberg. Redaktionerna har lika många reportrar – nio stycken – men träffar sällan varandra. Syftet med bytena är att skapa en bättre vi-känsla.
Att Hallands Nyheter varit förskonad från sparpaket märks när man går runt i lokalerna. Få bås, fler rum med möjlighet att stänga dörren. Och Kristian Alm är påtagligt stolt när han säger att tidningen har valt att behålla såväl korrekturläsare, arkivarie som redigerare av tv-material. Tjänster som på många tidningar i 30 000 ex-ligan har rationaliserats bort.
Och tidningen går bra, såväl upplaga som ekonomi. Några problem med att klara koncernens vinstkrav på 10 procent har man inte haft.
– Så länge vi gör det är jag inte orolig för att vi ska tappa några tjänster.
De medarbetare jag talar med beskriver chefredaktören som ambitiös, drivande och målmedveten. På minussidan nämns ett starkt kontrollbehov och detaljpeteri.
– Jag vet att det finns de somk tycker att jag har behov av kontroll. Jag tycker att det är tidningen som har behov av kontroll. Jag hoppas att kritiken klingar av i takt med att vi lära känna varandra arbetssätt.
Själv ser han nyfikenheten som sin viktigaste drivkraft.
– Nyfikenheten håller mig i gång. Och jag blir bara alltmer nyfiken med åren.
Han bekräftar ryktet att han gärna skulle ha velat vara med i Robinson. Han gillar pakterna och spelet – och har inga problem att klara sig på en liten mängd mat.
– Fast min fru tycker att jag är galen som ens tänkt tanken. Skulle jag ha sökt och kommit med hade hon väl begärt skilsmässa?

HN har en väl avgränsad marknad. I kärnområdet Falkenberg och Varberg ligger hushållstäckningen strax över 70 procent. Norrut, i Kungsbacka, möts man av Göteborgs-Posten. I nordost, i Marks kommun, heter konkurrenten Borås Tidning och i Getinge i söder går gränsen till Hallandspostens rike.
Men uppstickarna blir allt fler. Att Gisab (Gratistidningar i Stockholm) etablerar sig på allt fler ställen i landet har fått Hallands Nyheters ägare Centertidningar att liera sig med Gota Media och Ortstidningar i Väst. De har registrerat namnet Mitt i Varberg och startar snart en tidning i Kungsbacka för att möta GPs och Gisabs gratistidning.
– Vi tänker inte bli ifrånsprungna den dag konkurrensen ökar.
Ni är monopoltidning i Falkenberg och Varberg. Innebär det ett särskilt ansvar?
– Ja, det är viktigt att vi ger väldigt stor plats åt läsarnas röster. Politikerna har andra kanaler att nå ut med sina budskap, men läsarna har bara oss.
Därför prioriterar HN insändar- och debattmaterial sedan några år tillbaka. Varje dag publicerar man ett uppslag. En del av utrymmet är öronmärkt för insändare från barn och ungdomar. Inspirationen är hämtad från Sydsvenskans Postis.
Eva Bergengren är insändarredaktör. Hon tycker att det är kul att debatten blivit livligare. Det händer att hon är tveksam till inlägg, men då säger oftast Kristian Alm ”kör”.
– Det känns tryggt att ha en utgivare som är så tydlig. Han vill få igång en debatt, inte lägga locket på, säger Eva Bergengren.
Kristian Alm tycker fortfarande att han är orutinerad i utgivarfrågor (”två år räcker inte långt och alla fall är ju unika i sig”). Han förespråkar en vid tolkning av begreppet allmänintresse.
– Om tvåtusen människor har sett en man hoppa från ett tak i centrala stan, ska inte vi skriva om det då? Jag tycker att det är självklart att göra det, även om det handlar om ett självmord.

Att varna läsarna för bedragare och fifflare ser han som en annan viktig uppgift.
– Vi ska inte döma, men att publicera namn på läkare som fått flera varningar tycker jag är bra och viktig information.
Men han är mindre smickrad över att tidningen haft fyra PO-anmälningar på två år. Två frianden och två fällningar i opinionsnämnden. I det ena fallet fälldes HN för att ha publicerat alltför ingående detaljer om en persons sjukdomstillstånd. En del av de fällda delarna i texten fanns med i PON:s uttalande, som enligt reglerna ska publiceras i sin helhet i den fällda tidningen.
Kristian Alm tyckte att det var absurt att publicera delar av en kränkande text och tog därför kontakt med PON, som skickade honom ett nytt uttalande att publicera. I fjol skrev han ett inlägg i Pressens Tidning (nr 3/03) där han kritiserade hanteringen.
”Kan jag bli fälld för att publicera PON:s fällning eller kan jag det inte?” frågade han sig.
Trots påstötningar kom det aldrig något svar från opinionsnämnden.
Men även om han tycker att det finns mycket att önska när det gäller PO och PON:s bedömningar säger Kristian Alm att han inte tillhör landets ”avskaffa PO-falang”.
– PO/PON är nog ändå bästa lösningen i en hopplös situation. Och jag är livrädd för skadeståndsreglering, jag tror inte att det skulle gynna pressetiken.

På Sydsvenskan var han med om att vända varumärket – från tråkig DN-kopia till lokaltidning med udd. I början av 90-talet fick han i uppgift att starta Tidningen Rosengård. Sydsvenskan hade dåligt rykte i området och det var sällan tidningens journalister bemödade sig med att åka dit.
– Att satsa på Rosengård var en överlevnadsfråga.
Budgeten var liten. Kristian Alm hitt- ade en billig lokal och köpte in begagnade möbler. Två journalister flyttade in. Med åren kom Tidningen Rosengård att bli rikskänd som en lyckad satsning i ett invandrartätt område. Delar av materialet återanvändes i vanliga Sydsvenskan och många journalister från andra medier kom på studiebesök.
Projektet var långsiktigt. Att det inte fanns särskilt mycket pengar att tjäna visste man från början. Det viktiga var att förändra bilden av Sydsvenskan och att vinna nya läsare i framtiden. I Malmö växer andelen invandrare kraftigt. I dag har vartannat barn en annan etnisk bakgrund än den svenska.
Hösten 2002 lades Tidningen Rosen-gård ner. Den ersattes av en stadsdelsredaktion. I höstas avvecklades även den redaktionen. I dag bevakas Rosengård som andra stadsdelar, från tidningshuset på Segevång.
Kristian Alm hoppas att Sydsvenskan fortsätter att kvotera in invandrare i tidningen.
– Det räcker inte med goda föresatser. Det kräver mycket jobb och rutiner att få in underrepresenterade grupper. Och först då uppnår man resultat.

Han tycker inte att det finns samma behov av riktade satsningar i Halland. I Falkenberg finns bland andra somalier, libaneser och ex-jugoslaver. Men de är inte fler än fem procent av befolkningen. Och de är inte lika etablerade som i Malmö.
Vilka är det då som syns i Hallands Nyheter? Som i många andra tidningar är män som håller på med sport överrepresenterade. HN var med i projektet publicistiskt bokslut hösten 2002. Betyget var lågt, 25 procent kvinnor.
Resultatet har fått tidningen att gå vidare. Under hösten har varje avdelning räknat kvinnor i text och på bild. Och en klar förbättring har märkts.
– Framför allt har det fått oss att tänka efter mer. Nu pratar fotograferna om ”genuspoäng” som något självklart.
När jag intervjuade Kristian Alm när han utsetts till chefredaktör kallade han Hallands Nyheter för ”Sveriges roligaste lokaltidning”. Layouten beskrev han som glad, sprallig och uttrycksfull.
Var det ett sätt att ställa dig in?
– Nej, jag tycker att vi gör en kul tidning, som har en lätthet i anslaget. Vi använder kvällstidningens uttrycksmedel i redigeringen; vi är måna om detaljerna, vi har mycket färg och vinjetter.
Han tycker att allt för många morgontidningar är alldeles för stela och tråkiga. Intrycket blir trist och grått även om innehållet kan vara bra.
– Då föredrar jag vår brutalredigering. Den är lustfylld.
Och han tycker att det är smickrande att ryktet om tidningens nyskapande redigering lever kvar i branschen. Det är tio år sedan Hallands Nyheter senast fick något designpris.

Kristian Alm växte upp i Hässleholm. Tidigt bestämde han sig för att bli musiker. Övade en hel sommar för att ta sig in på Musikhögskolan. Men efter att ha tragglat sig igenom Richard Strauss oboekonsert för femtieelfte gången tog det slut.
– Jag tappade lusten och insåg att jag aldrig skulle bli riktigt bra.
I dag är oboen utbytt mot en saxofon. Tanken är att bygga om pannrummet hemma i 50-talsvillan i Varberg till ett musikrum.
På 1990-talet tog han tjänstledigt från Sydsvenskan ett år för att åka runt som saxofonist med ett band som spelade på krogar i Malmö och Lund.
– Vi spelade låtar av David Bowie och Zarah Leander. Sångaren var divan och vi var hans band. Han var med i Melodifestivalen något år senare.
På nattduksbordet har Kristian Alm gärna en svensk roman.
En av favoritförfattarna är Torgny Lindgren. Härom-året förlorade han sig i Pölsan, berättelsen om en notis- skrivare i 1940-talets Västerbotten. Och ett uttryck fastnade mer än andra: ”Uthärda med glädje”. I dag sitter det en bonad med den texten ovanför trappan vid utgången därhemma.
Kristian fick den i födelsedagspresent av sin fru. Varje dag innan han tar cykeln till järnvägsstationen kastar han en blick på texten.
– Den är ett bra botemedel mot svensk vinter.

Under sina 13 år på Sydsvenskan hann Kristian Alm byta jobb åtskilliga gånger. Efter några år som reporter och redigerare gled han över till allt mer arbetsledande jobb; nattchef, nyhetschef och på slutet bildchef.
Gamla kollegor minns honom som energisk och temperamentsfull. Och som en medarbetare som lämnade ett stort hål efter sig när han försvann.
På Sydsvenskan fick du erfarenhet från många olika avdelningar. Att sedan bli chefredaktör på en lokaltidning ser ut som en naturlig följd. Har du haft en plan?
– Nej, det kan jag inte säga. Men jag gillar att byta arbetsuppgifter. Och det har länge lockat mig att få leda en redaktion fullt ut.
Han trivs som bäst när tidningen fungerar som ”en igångsättare och ett åsiktsforum”. Som i december då HN publicerade en intervju med två nynazister.
Flera läsare reagerade häftigt. Kristian Alm fick försvara publiceringen. Det blev insändarstorm och debatter på skolorna.
– Ett bra exempel på när en lokaltidning verkligen betyder något för sina läsare. Då kände jag mig stolt.
Hur ser då framtiden ut för Hallands Nyheter? Ljus, tror Kristian Alm.
Risken är liten att den lokala annonsmarknaden sviker alltför mycket.
– Men, vi måste hela tiden förnya oss. Senaste året har vi satsat mer på nättidningen och det ska vi fortsätta att göra.
Sista februari räknar han med att få berätta för läsarna att Hallands Nyheter gör all time high. Siffrorna pekar på 31 300 exemplar.
När han blickar framåt nämner han tidningens 100-årsjubileum 2005 och att han 2006 förhoppningsvis kan föryngra redaktionen, eftersom fem medarbetare då går i pension.
Vad gör du själv om tio år?
– Ingen aning. Jag trivs jättebra här. Men tio år är lång tid. Så länge har jag aldrig stannat på ett och samma jobb.

mvredaktion

Ämnen i artikeln:

Hallands Nyheter

Dela artikeln:


Dagens Medias nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.