Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Lördag26.09.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Medievärldens arkiv

Kreditupplysning – på egen risk

Publicerad: 13 Januari 2011, 12:55

Nu tar alla journalister som tar del av kredituppgifter på nätet en personlig risk. Journalistisk granskning räknas nämligen inte som legitimt skäl för att begära sådana uppgifter.


Man vrider klockan 15 år tillbaka i tiden, och tvingar redaktionerna att begära ut handlingarna direkt från respektive myndighet. Det är en tråkig effekt av riksdagens och regeringens integritetsnoja, säger TU:s jurist Per Hultengård.

Den nya kreditupplysningslagen syftar till att stoppa möjligheten att sitta hemma vid köksbordet och kontrollera vad grannarna tjänar. Eller för skolbarn att genom några klick på datorn kontrollera vilka klasskamraters föräldrar som har betalningsanmärkningar”, skrev justitieminister Beatrice Ask när lagen drevs igenom ifjol.

Sedan lagen infördes vid årsskiftet måste den som via nätet begär ut uppgifter om en privatpersons inkomsttaxering, betalningsanmärkningar, skuldsaldo och fastighetstaxeringsvärde (från SKV) ha ett legitimt behov. Dessutom kommer en kopia skickas ut till den som det frågats om.

Infotorg, som är en populär tjänst för journalister, har anpassat sig till den nya lagen genom att lägga in ett popupfönster som varnar den som söker kreditinformation.

Det är upp till varje tidning att själv ta ställning. Som leverantör kan vi inte bedöma om de kunder som gör sökningar har legitima skäl, säger Pernilla Brouzell, marknadschef på Infotorg.

Vad innebär det här för mediebranschen?

Vår uppfattning är att journalistkåren är en av de yrkesgrupper som kommer känna av den nya lagen mest. Internetsökningar kommer bytas mot telefonköer och stora delar av researcharbetet kommer behöva förläggas till myndigheternas öppettider. Det är lite som att alla skulle gå tillbaka från mail till vanlig post och fax.

Legitimt behov förklaras så här: ”Med legitimt behov avses att det föreligger ett ingått eller ifrågasatt kreditavtal, eller att man i övrigt behöver göra en ekonomisk bedömning. Godtagbara grunder för andra rättsförhållanden än rena kreditavtal kan till exempel vara hyresavtal, anställningsavtal eller borgensförhållande.”

Lagen ger inget utrymme för journalistisk verksamhet, säger Per Hultengård.

Vad händer om en journalist klickar ja ändå?

Den som genom oriktiga uppgifter föranleder någon att lämna ut en kreditupplysning kan dömas till böter.

Är det journalisten eller företaget som får böter?

Journalisten själv i första hand, sedan kan det alltid bli diskussioner om principalansvar, att journalisten handlade för någon annans räkning.

Så det kan vara så att en del journalister nu riskerar böter?

Ja, om du begär uppgifterna går det ut en kopia till den du frågat om, och om den personen anmäler är det hög risk att du drar på dig ett åtal.

Göran Carstorp, chefredaktör på Södermanlands Nyheter, är en av dem som har reagerat på den nya lagen:

Konsekvenserna av den nya lagen är helt orimliga. Den gör legitim journalistisk granskning jättesvår. Det här är ytterligare ett exempel på den populism politikerna ägnar sig åt.

Kreativa lösningar kommer – men ingen vill vara först

Axel Andén

axel.anden@almatalent.se

Dela artikeln:


Dagens Medias nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.